Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd och åtgärdsprogram
Min syn på åtgärdsprogram
Behov av åtgärdsprogram finns för alla med en diagnos anser jag och behövs i alla ämnen.
För mig är åtgärdsprogram ett bra verktyg för att lärarna skall tänka efter och även anpassa sin undervisning i klassrummet som ofta gagnar alla elever. Det är ett bra sätt för läraren att komma in i processen att förstår hur t ex en elev med dyslexi kan få hjälp utifrån sina styrkor. Och ställa sig frågorna: Vilken anpassning behöver denna elev? Vad kan jag som lärare göra? Kan övriga elever ha nytta av talsyntes? Kan en bok läsas med öronen likväl som med ögonen? Kan övriga elever också dra nytta av appen Translator?
Ett åtgärdsprogram är även viktigt för eleven och för oss föräldrar. För eleven att ta ansvar och tydligt se vilka områden han behöver arbeta med. Det kan även ses som ett förebyggande program för att hjälpa eleven men det är också en bra uppföljning för oss föräldrar. För vi kan då tillsammans föra en dialog med lärare, specialpedagog och eleven.
Alltid eleven som kommer i kläm
Ansvaret läggs allt som ofta på eleven att begära muntligt, att få förlängd tid för prov mm. Den elev som inte känner sig bekväm med att stå på sig och begära detta kommer i kläm.
På högstadiet år 7-9 har vi inga individuella möten med ämneslärarna utan bara med mentorn. Med ett åtgärdsprogram kan man lättare och framförallt snabbare fånga upp om det börjar bli tungt för eleven i ett ämne. För när det händer finns ett naturligt forum att diskutera detta i, då åtgärdsprogrammen naturligt följs upp med förutbestämda möten. Fallet behöver inte bli så stort för eleven för att återigen komma på banan och kunna få det betyg som eleven satt som mål.
Anpassning i klassrummet
Lärarna brister ofta i sin anpassning av elever med dyslexi. Se Skolinspektionens dyslexigranskning.
- Hur kan vi som föräldrar påverka undervisningen klassrummet när ämneslärarna inte gör åtgärdsprogram i sina ämnen?
- Hur kan vi veta att de göra anpassning för elever med dyslexi i klassrummet?
- Hur kan vi veta att skrivningar och prov anpassas för elever med dyslexi?
- När får lärarna utbildning i lärverktyg (t ex talsyntes, Stava Rex, Spell Right, Gustavas ordbok m fl program) så de kan inkludera verktygen i klassrummet?
Tips om åtgärdsprogram
Läs mer om åtgärdsprogram GLB Åtgärdsprogram (Gudrun Löwendahl Björkman)
Här hittar du information om hennes åtgärdsprogramshäften som utgår ifrån Skollagen, läroplanen (Lgr 11), skolförordningen samt Skolverkets allmänna råd och kommentarer. Läs mer
Delaktighet ger mervärde
Jag kom nyligen hem från Usa där jag deltog i världens största IT/E-health Congress med 37 000 besökare. Det var andra året jag medverkade i år var fokus på appar, att se samhällsekonomiskt på vården och att låta patienten vara mer delaktig i sin egen vårdbehandling. Det var mycket givande och intressant.
Detta gäller även i högsta grad barn med funktionsnedsättningar, dyslexi, språkstörning, ADHD, och andra diagnoser.
Jag har ofta frågat mig - Tänker kommunerna samhällsekonomiskt?
Ges det bästa stödet till eleverna?
Hur mycket kostar det samhället att många elever inte kommer vidare till Universitet p g a bristande stöd?
Hur mycket kostar det samhället att vissa blivit fel diagnostiserade eller inte en har fått en utredning utan är bara missförstådda och därför inte har uppnått målen i skolan? Har vi en rättvis skola där alla enskilda behov tillgodo ses?
Kommuner satsar på IT
Vissa kommuner har sedan länge gett elever egen dator, redan från förskoleklass. Sollentuna kommun har t ex börjat att arbeta med iPad i förskoleklass.
I Sandvikens kommun har det sedan flera år pågått IT-stöd från förskoleklass. Det skriver varje dag på datorn. Dessa elever producerar mer text än jämnåriga elever som inte hade dator från förskoleklass. Det har dessutom varit en stor fördel för barn med läs- och skrivsvårigheter i Sandviken.
När kommer vi få se det i alla Sveriges kommuner?
