• syftar till att ta fram en mobil talbokstjänst för personer med funktionsnedsättning som vill kunna hitta och konsumera talböcker ur TPB:s digitala bibliotek.
• drivs av Storytel AB som har fått uppdraget av Post- och telestyrelsen, PTS
• finansieras av PTS

Artikel | mars 6, 2012 - 09:16 | Av Stina Johansson Föräldrarkraft

Fakta

Predictable:
Är en app som kan användas som ett enkelt AKK-hjälpmedel, med bland annat ordprediktion, bildstöd och känslouttryck. Kan styras via kontaktknapp.
Läs mer om Predictable på DART:s hemsida och deras sammanställning över appar, klicka här för att ladda ned DART:s pdf.

Dasher:
Är en app som gör det möjligt för personer med omfattande funktionsnedsättningar, att skriva och skicka mail, starta upp ett nytt textdokument, eller tala.
Här på YouTube  kan du se hur appen Dasher fungerar.  


Appen Predictable från Therapy Box Limited, har funnits ett tag, men på bristfällig svenska. Nu har kommunikations-appen utvecklats med bättre tangentbord, talsyntes, svensk manual och tillgång till support. Lansering sker på kommunikationskarnevalen i juni.

Simon Sjöholm arbetar på ICAP (Individual Computer Applica
tions AB) och berättar att det inte finns någon motsvarighet till denna app på marknaden.

- För dem med tal- och kommunikationssvårigheter är Predictable enastående bra.

Priset ligger på 1 000 kronor men Simon Sjöholm menar att då ingår support i tre månader samt möjlighet att delta i kurser.

Frölunda data har också medverkat till att förbättra programvaran efter svenska språkförhållanden. Lennart Uhlin, vd, berättar att många appar är på engelska inklusive användarhandledningen.

- Det är viktigt att även manualen översätts, att å-ä-ö finns med och att talsyntesen låter korrekt.

Skillnaden jämfört med tidigare översättningar är att den nya versionen är mycket mer exakt och användarvänlig.

- Det är inte många anpassade appar som finns för just den här gruppen, säger Mats Lundälv, pedagog på DART i Göteborg.

- Predictable hänger enkelt med i olika användarmiljöer som till exempel Facebook, mail och sms.

Han fortsätter med att berätta om appen Dasher, av Alan Lawrence, Cambridge University, som är till för dem med fysiska funktionsnedsättningar. För att utföra ett kommando kan det till exempel räcka med att man lutar lite på telefonen eller rör en arm eller ett ben.

- Det är också en smått unik app som förtjänar att nämnas i det här sammanhanget.

Landstingen är dock osäkra på hur de ska hantera den nya tekniken. Att förskriva en iPad istället för en dator med pekfunktion ställer höga krav på tillbehören, exempelvis styrpenna, bättre högtalare, mer stöttålig, med mera.

Lansering kommer att ske på Kommunikationskarnevalen i juni

Källa: Föräldrarkraft

Skolinspektionens hemsida – viktiga länkar gällande

Nationella prov – anpassning dyslektiker

Bedömning av prov


Dyslexigranskning av Skolinspektionen
Detta är ett mycket intressant dokument att läsa och ta del av. Granskningen visar hur det står till i många skolor i landet. Bristerna är tydliga. 

Dyslexigranskningen som Skolinspektionen gjorde i nov-maj och som blev klar i under sommaren 2011. Här hittar du en sammanställning av de viktigaste resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning ”Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan”. Sammanställningen tar sin utgångspunkt i förhållandena i de 21 grundskolor och deras huvudmän som har ingått i granskningen. 

 
Jag kan skriva under på att bristerna som påtalas även stämmer med den erfarenheten jag har av mina barns skolor i Danderyds kommunen (4 st) gällande dyslexi. Det är många brister som behöver åtgärdas. Lärarnas kompetens inom detta område måste bli bättre och individanpassning för varje elev kommer inte att ske förrän lärarna verkligen kan använda och förstå nyttan av lärverktyg som eleverna får utskrivna av sina logopeder. Det är viktigt att eleven får tillgång till lärprogram och böcker i ljudformat (i första hand Daisy) samt datorer i skolan. Men även att lärarna måste förstår vikten av anpassningen och verkligen anpassa undervisningen och förstå hur en dyslektiker kan arbeta med inlärning utifrån sin starka inlärningskanal. Varje dyslektiker har sina speciella indviduella behov och det är därför viktigt att en dialog med läraren och eleven sker kontinuerligt.

Ansvaret läggs allför ofta över på eleven, d v s det är t ex upp till eleven att påminna om muntliga förhör, förlängd skrivtid på skrivningar mm. Jag skulle önska att lärarna också reflekterade över vad de själva kan göra i undervisningssituationen för att underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter. Att t ex delge eleverna anteckningar, ta fram Daisyskivor och andra ljudböcker både för fakta och skönlitteratur.

Att uppmuntra att "läsa med öronen", ordlistor med svåra ord, faktaböcker i engelska med glosorna på samma sida som texten,  mm. Dialogen med oss föräldrar, eleven och med skolan är A och O om eleven skall få den hjälp, det stöd och den förståelse för sin dyslexi som eleven har behov av. Vi måste alla hjälpas åt att hjälpa eleven och inte stjälpa. Därför är även åtgärdsprogrammen mycket viktiga och även uppföljningen av åtgärdsprogrammen. Åtgärdsprogram i varje ämne är ett måste!

Om ett barn som har behov av glasögon alltid får bära dessa i skolan och även använda dessa t e x under uppsatsskrivning. Varför får då inte en dyslektiker använda sitt hjälpprogram vid uppsatsskrivning? Är det en rättvis skola vi har då? Lär dig mer på Skolinspektionens hemsida om vilka rättigheter ditt barn har vid nationella prov!

I Läsk-pärmen finns ett flertal matnyttiga tips.

Var du gör utredning har också betydelse
Vi har gjort utredningar hos Logopederna på Kungsholmen och de skriver även in ett flertal tips i utredningen till lärarna, vilket jag som förälder uppskattar. Deras dokument är pedagogisk skrivna och de erbjuder grund- och fördjupningskurs i hjälpprogrammen -lärverktygen som skrivs ut.  

Dyslexiföreläsningar

14 november 2011, kl 18 00 ABF huset i Stockholm 

Vissa har glasögon - andra har dyslexi
Kom och diskutera med Louise Lindqvist och Gro Granqvist som startade Mount Dyslexi under sitt sista år på gymnasiet.

Vilka hinder och möjligheter finns i skolan idag?
Vad är en bra skola?
Vad är ett bra stöd på hemmaplan?

Mer information och anmälan: Kostnad 50:- [email protected], tel 070-7524016
Adress: Abf-Huset Sveavägen 41
Arrangörer: FDB, Dyslexiförbundet och ABF


24 november 2011, kl 18 00 ABF huset i Stockholm 

Barn med flera språk - i familj förskola och skola
Gunilla Ladberg är fil dr i pedagogik och har skrivit en rad böcker om språkinlärning och den mäsmnkliga hjärnan. Gunilla tar ochså upp frågan om dyslexi hos flerspråkiga barn.

Bokstips
Jag vill även tipsa om Gunilla Ladbergs bok, Den mänskliga hjärna - en upptäcksvärld. Prisma förlag.
En färd in i hjärnan, denna komplexa och fantastiska skapelse som Gunilla på ett mycket pedagogiskt sätt guidar oss läsare i. Mer information om Gunilla Ladberg.

Mer information och anmälan: Kostnad 0:- [email protected], tel 070-7524016
Adress: Abf-Huset Sveavägen 41
Arrangörer: FDB, Dyslexiförbundet och ABF

Mobilen är på väg att infria förhoppningarna om att vara det bästa kognitiva hjälpmedlet. I samband med skolstarten släpps Schola Comai, en svenskutvecklad app som täcker in många önskemål från elever som har problem med koncentration och struktur.

Visbyföretaget Comai har de senaste åren tagit fram flera andra hjälpmedel för mobiler. Grundaren Anna-Karin Bergius fick många förfrågningar om fler appar för elever med olika svårigheter. I höst blir Schola Comai helt klar för skolan. Först ut är ett antal skolelever i Västra Götaland och i Visby som alla har deltagit i utvecklingen. - Man beräknar att tre elever per klass har problem med koncentrationen och vårt mål är förstås att nå ut till alla som har svårigheter, säger Miriam von Tiderman, projektledare på Comai AB.

Appen ska marknadsföras främst till skolor, men det blir även möjligt att köpa enstaka exemplar. Men det är ingen typisk app som man bara laddar ned och kör.- Vi vill vara med och utbilda användarna eftersom det är så viktigt att implementering blir rätt. Det måste fungera bra från början, annars kan appen bli ”bränd” och sen vill barnet inte använda den. Det är viktigt att få med alla lärare och föräldrar, så att det finns stöd runt omkring, säger Miriam von Tiderman.

Appen kretsar kring ett schema som anpassas för varje barn, för att göra det möjligt att skapa struktur och prioritera. Lärare och föräldrar kan uppdatera schemat på distans via webben, medan själva appen används på en mobil eller en surfplatta. Runtomkring schemat finns funktioner för kontakter, tidsuppfattning, pengar, minnesanteckningar med mera.

Sociala berättelser är en intressant funktion. Med hjälp av text och bild kan elev och lärare kan skapa berättelser i mobilen för att exempelvis hantera en konflikt eller som stöd i en viss situation. - Vi har sett ett jättestort behov av det här, säger Miriam von Tiderman.

Appen har tagits fram i samarbete med cirka 15 skolelever och deras lärare och föräldrar.
- Det viktigaste önskemålet har varit att ge barnet stöd för strukturera och prioritera sin dag. Det här är ett sätt att skapa trygghet och lugn. Det är inte bara ett hjälpmedel för skolan utan för hela livet, säger Miriam von Tiderman som menar att appen kan få betydelse i många olika sammanhang. Det är viktigt att ha koll på tiden när man går i skola. Med den här appen hoppas man förbättra närvaron på lektionerna och därmed också studieresultaten. - Om man kommer i tid kan man bli mer motiverad i skolarbetet och få bättre självkänsla.

Att hela hjälpmedlet sitter i en ”smartphone” hjälper också till att skapa självkänsla.
- Det viktigaste är att appen är så flexibel att den möjliggör ett självständigare liv. Man kan klara sig på egen hand med detta extra stöd och det syns inte att man har en funktionsnedsättning. Samtidigt utlovas appen vara så lättanvänd att vilken mobilanvändare som helst ska kunna hantera den.

I september är appen klar för leverans, och om förväntningarna slår in kan det bli en smärre revolution för många elever. - Den kan ersätta en massa papper och mappar. Med hjälpmedel för sociala berättelser, tidshantering och mycket annat i mobilen behöver man inte sticka ut från mängden och visa att man behöver extra hjälp. En begränsning är att appen endast finns för mobilsystemet Android. En iPhone-version är dock på gång.

Fakta

Här är alla funktionerna i nya skolappen från Comai.

Kontakter med direktlänk till mobilens telefonbok.

Sociala berättelser.

Fyra olika sätta att visualisera hur tid passerar.

Pengaräknare, visuell hjälp för få kontroll på hur mycket pengar man ska betala och få tillbaka vid ett köp.

Spela in ljud som går att namnge och lyssna på direkt.

Minnesanteckningar med direktkoppling till en kontakt.

Kalender och påminnelsestöd med SMS-funktion. Påminnelser kan antecknas i form av text, bild, checklista, video eller ljudinspelning.

Individuellt schema för eleven som skapas via webbgränssnittet.

Genom talsyntes kan elever som har svårt att läsa få all text uppläst.

Analog klocka med talsyntes.


Comais webbsida

Artikel | juni 15, 2011 - 17:18

Källa: Tidningen Föräldrarkrafts hemsida  (http://www.foraldrakraft.se/articles/hj%C3%A4lpmedel/skol-appen-som-eleverna-vill-ha-den)

Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och koordinator för Linnémiljön Cognition, Communication and Learning. Han hävdar att skolans verksamhet saknar vetenskaplig bas och inte bygger på de bästa förutsättningarna för lärande, utan på tradition och ideologi. Han har belyst betydelsen av inre motivation för inlärning och ser det som en av lärarnas och skolans viktigaste uppgift att hitta pedagogiska metoder som tar sikte på den.

Professor Gärdenfors har även satt ihop en önskelista till utbildningsministern, om hur skolan skulle kunna vara uppbyggd för att bejaka elevernas inre motivation.

Önskelista till utbildningsministern från Peter Gärdenfors

Inlagd den 18 oktober 2010 kl 16:26 i Debatt
Inför ett seminarium den 19 oktober kring it-strategier för kommuner på Sveriges kommuner och landsting publicerar vi två nya brännande inlägg/mvh Peter Becker

Av Peter Gärdenfors, Lunds Universitet
Skoldebatten har haft fel fokus under den senaste valrörelsen. Betygen är inte det som skapar framgångsrikt lärande. Det är viktigare att se till att eleverna är motiverade och att deras lärande leder till förståelse. Därför skulle jag önska att debatten i fortsättningen ägnas åt följande teman:

1. Utgå från människans naturliga lärande
Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras. Människan har två naturliga sätt att undervisa: att visa och att berätta. Dessa former bör också vara grundläggande för skolundervisningen.

2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. Individen är intresserad av vad den gör och blir nyfiken, ivrig och koncentrerad. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten. Vardagligt lärande utanför skolan bygger till stor del på inre motivation, medan skolan alltför ofta utnyttjar yttre motivation, framför allt genom betygen. Det är uppenbart att skolans institutionella struktur hämmar elevernas inre motivation. Lärarna får därmed arbeta i motvind för att få dem engagerade.

3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning. Elever kan få kontroll genom att planera sina läraktiviteter och att själva bedöma resultaten av processen. I en studie fann man exempelvis att flickor upplever att de har mindre kontroll över hur de lär sig matematik än pojkarna gör. Som en följd av detta var flickornas motivation att lära sig matematik mindre än hos pojkarna.

4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Den andra faktorn som inte uppmärksammas tillräckligt är hur väl eleverna förstår det de lär sig. Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman. När man förstår kan man tillämpa det man lärt sig på nya problem – först då blir kunskapen produktiv och inte bara repetitiv.
Om undervisningen fokuserar på förståelse i stället för repetitiv kunskap, så får det genomgripande konsekvenser för hur man testar effekten av lärande. Om förståelsen sätts i centrum blir det viktigare att klara nya problem än att behärska gamla perfekt. I traditionella skolprov har det alltför mycket handlat om att kunna upprepa det man lärt sig, eller att korrekt kunna sätta in värden i formler som man förväntas kunna utantill. Men det finns tendenser i rätt riktning – de nationella proven bygger exempelvis numera mer på förståelse.

5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Det räcker inte med att förse varje elev med en dator – de måste kunna användas på ett vettigt sätt också. Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Som det nu är innebär IT-satsningen att man tar den traditionella skolan med dess undervisningskultur, ger eleverna tillgång till en dator och sen undervisar på samma sätt som tidigare. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram. Ett annat redskap med stora möjligheter är interaktiva skrivtavlor som gör lärandet gemensamt och stödjer berättandet. De kombinerar svarta tavlan, flanellografen och datorn.

6. Bredda lärarutbildningen
I den nyutgivna handboken för lärare Lärande, skola utbildning tas inte vikten av motivation och förståelse upp över huvud taget. Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, Lunds universitet
Peter Gärdenfors har nyligen kommit ut med boken Lusten att förstå (Natur och Kultur 2010) som tar upp bl a ovanstående teman och många fler, exempelvis de goda effekterna av berättande och lek i lärsammanhang. Där presenteras också den forskning som ligger bakom de teman som presenterats här.


älla: http://www2.diu.se/framlar/2010/10/18/onskelista-till-utbildningsministern-fran-peter-gardenfors/

Besök Fungerande Medier där finns nu några nya filmer att se. 


Några nya filmer är bl a:

Övriga intressanta filmer


Hjärnans plats i tänkandet – professor i ämnesdidaktik Aadu Ott

Hjärnans utveckling de första 20 åren – professor Aadu Ott

Lärande, minne och pedagogik hör ihop – professor Aadu Ott

Samtal om möten på distans – logoped Käte Alrutz Minne - kognitionsvetaren Erika Dahlin

Minnespedagogik – kognitionsvetaren Erika Dahlin

Hjärnan är ett nätverk – kognitionsvetaren Erika Dahlin

Att simulera en enskild elevs situation – Asperger syndrom – en demonstration Läsfärdighet och eget arbete – professor i pedagogik Caroline Liberg

Samtal om en läsmodell - professor Caroline Liberg Om läsupplevelse.

Skillnad mellan fack och skönlitteratur - professor Caroline Liberg

Har du svårt att hitta böcker på rätt nivå till ditt barn?

• Är du förälder till ett barn med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi?
• Har ni fått rådet att lästräna hemma en liten stund varje dag?
  

Besök Dyslexiförlaget Fallerej Förlag

Intressant läsning
Mina bästa sidor är ordblinda  där flera kända och framgångsrika svenskar berättar om sin dyslexi....de vill visa att dyslexi inte måste vara ett handikapp.

Boken kan beställas från UR´s kundtjänst:
kundtjä[email protected] tel 020 58 58 00

Har ditt barn svårt att följa raden vid läsning ?

Läslinjal är ett bra hjälpmedel och gör läsningen roligare.

Ett bra stöd för ditt barn när barnet läser. En gul läslinjal med ett genomskinligtfält som gör det enkelt att följa raden utan att ögonen dras till andra rader.

Kostar 30 kr/st eller 2 st för 50:- inkl porto.

Vill du betälla?
Maila [email protected] och ange antal linjaler och ditt namn och din kompletta adress.  En läslinjal hemma och en i skolan är en bra hjälp för ditt barn.

Välkommen med din order!

Besök fungerande Medier och se intressanta filmer och lär mer om läs-och skrivprocessen.
Intressanta filmer om forskning kring läs- och skrivsvårigheter visas.


Studie om läsfärdighet för barn i åk 4 - PIRLS
Professor Caroline Liberg, håller i den svenska delen i den internationella undersökningen av läsfärdighet bland elever i årskurs fyra - PIRLS.

• I en film på www.fungerandemedier.se berättar hon om studiens resultat. Internationella undersökningen av läsfärdighet bland elever i årskurs fyra - PIRLS.
• I en annan film  berättar hon om en läsmodell som beskriver olika infallsvinklar på vad läsning kräver.
• En tredje film belyser skillnaden på att läsa fack- och skönlitteratur.

Från tryckt text till datorbaserad
Else Nygren doktorerade i början av 1990-talet med avhandlingen Från papper till datorskärm. Där visar hon hur mycket information vi tar till oss, utan att vi egentligen behöva läsa.

Denna forskning ger en förklaring till att personer som har svårt att läsa, ofta ändå kan tillgodogöra sig förvånansvärt mycket av innehållet. Förutsättningen är att kringinformationen - det invanda mönstret, bilder och den grafiska formen - finns kvar. Else Nygrens forskning (går att få översatt med Googel translator): http://www.im.uu.se/mdi/en.html#visualc.


Vad menas med nintendogenerationen?
Docent Else Nygren forskar om förhållandet människa dator och hon brukar tala om nintendogenerationen. Titta på nitendogenerationen 1 och 2 och få insikt om vad hon menar med det.

Besök hemsidan nu!

 

6 april 2011 - Konferens för rektorer om dyslexi

Svenska Dyslexiföreningen och Specialpedagogiska skolmyndigheten anordnar en halv dag om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi speciellt riktad till skolledare på ABF-huset i Stockholm 6 april 2011.

Innehåll

• Var står forskningen i dag då det gäller läs- och skrivsvårigheter
• Att upptäcka och utreda elever med läs- och skrivsvårigheter
• Hur kan man hjälpa elever i behov av särskilt stöd

 17.30           Årsmötet öppnas
 18.00           Föreläsning Roger Niklewski utredare på Skolinspektionen,
 18.45           Årsmötet fortsätter
 ca 20.30       Årsmötet avslutas

Anmälan: Anmälan görs till Lisa Gunnarsdotter, handläggare Afasiförbundet/Talknuten, [email protected] eller telefon 08-545 663 64.

Du som inte är medlem i Talknuten,  kontakta Lisa Gunnarsdotter så ordnar hon med medlemskap.

Information om en förläsning om dyslexi som riktar sig till rektorer och skolchefen/förvaltningschefen i kommunen. 

Konferensen kommer att äga rum i Stockholm den 6 april 2011. Program och anmälningsblankett finns på hemsidan Dyslexiföreningen.  

Arrangörer: Specialpedagogiska Skolmyndigheten och Svenska Dyslexiföreningen 

Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är det ojämnförligt vanligaste funktionshindret i skolan. En vanlig uppskattning är att 5-8 procent av eleverna i grundskolan och gymnasieskolan har stora svårigheter att läsa och skriva och därför behöver betydande stödinsatser. Det pågår emellertid ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete i en stor del av världen då det gäller att finna orsaker till svårigheterna och metoder att eliminera eller minska svårigheterna. Under senaste årtiondet har det skett betydande framsteg inte minst då det gäller utvecklingen av alternativa verktyg (kompensatoriska hjälpmedel) som underlättar för den som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 

Skolledare har behov av aktuella kunskaper om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Det är inte samma detaljkunskaper som t.ex. specialpedagogen behöver, utan övergripande kunskaper och kunskaper om hur och var man skaffar sig information om skolans vanligaste funktionshinder. Det är en viktig förutsättning för att kunna ta ansvar för att behov utreds och att åtgärdsprogram utarbetas och insatser och stöd sätts in.

 Skolledaren är en nyckelperson då det gäller ”elevvården”. Rektor ansvarar för att undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver samt att resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör.

 Svenska Dyslexiföreningen och Specialpedagogiska skolmyndigheten arrangerar därför en konferens omLäs- och skrivsvårigheter/dyslexi direkt riktad till skolledare. Programmet bifogas. Konferensen kommer att ha tre föreläsningsteman. Var står forskningen idag? Att upptäcka och utreda samt Hur kan man hjälpa.

 Jag hoppas på att många planerar in denna dag och att flera rektorer från kommuner och förvaltningschefer deltar den 6 april 2011.

Du som förälder: Uppmana dina rektorer och skolledare att delta!

Skicka gärna  informationen vidare till berörda. Tackom!

Hjärtligt välkommen till en kostnadsfri föreläsning med den ideella föreningen Kod-Knäckarna och specialläraren Elisabeth Marx!

Plats: Sessionssalen, Lidingö Stadshus
Tid: Onsdagen den 1 december 19.00-21.00
Anmälan: Senast 22 november till [email protected]
Ingen kostnad. Kod-Knäckarna bjuder på kaffe och bulle.

Att vara förälder till ett barn med dyslexi

Elisabeth Marx arbetar som speciallärare och är aktiv styrelseledamot i Svenska Dyslexiföreningen.  Hon kommer bland annat att prata om vilka krav föräldrar kan ställa på skolan, och vilka krav skolan kan ställa på föräldrar. Hon kommer även att ta upp begreppet ”Läsning” ur ett pragmatiskt perspektiv, men kopplat till olika forskningsrapporter.

”I min verksamhet träffar jag allt från pigga sexåringar till universitetsstudenter. Jag möter uttröttade föräldrar som sliter sitt hår, eftersom läxkonflikterna tar all kraft, men också grundskole- och gymnasieungdomar som tack vare tidig upptäckt, god strukturerad undervisning och hårt arbete klarar skolan med glans. Jag kommer i min föreläsning att utgå från ”den egna dyslektiske sonens” vandring genom grundskolan, med fokus på de lägre årskurserna. Att både vara mamma OCH pedagog har varit mitt livs bästa resa. Att som förälder varit orolig, förtvivlad, osams, stressad, men också att med glädje kunnat följa framsteg, har gjort mig till en betydligt bättre pedagog.”

Arrangemanget genomförs av den ideella föreningen Kod-Knäckarna i samarbete med Utbildningsförvaltningen Lidingö Stad och Arvsfonden. Kod-Knäckarna är en ideell förening som vänder sig till föräldrar och lärare som vill hjälpa barnen att få ordning på bokstäverna. Kod-Knäckarna producerar basfakta kring dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter, särskilt anpassat för föräldrar.

Stockholms län 4-10 oktober Dyslexiveckan, mer info FMLS
 

Ekerö
På Biblioteket i Ekerö Centrum
kommer Lena Stolt från Skoldatateket och visar alternativa verktyg/Daisyspelare för barn ungdomar och vuxna med läs och skrivsvårigheter/dyslexi.
Lena också svar på frågor runt läs och skivsvårigheter/dyslexi, to 7 okt kl18-20
Arr. Ekerö Folkbibliotek och Skoldatatek

Gustavsberg
Informationsbord
Biblioteket, 4-8 okt
Öppet Hus
Biblioteket, Axel Sjöbergsrummet
On 6 okt, kl 18-19.30.
Arr: Dyslexiförbundet FMLS Värmdö

Haninge
Informationsbord på de olika biblioteken i kommunen.
Föreläsning av Inger Rålenius, Dyslexiförbundet FMLS, Skrivknuten.
“Dyslexi - problem eller möjligheter“.
Ti 5 okt kl. 18.30-20
Kulturhuset, Haninge bibliotek

Norrtälje
Biblioteket.
Kom och ställ frågor. Visning av hjälpmedel.
Lö 9 Okt kl 10-14
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Norrtälje

Stockholm
Föreläsning av Anna Strid. Bornholmsmodellen m.m.
”Hur språklekar kan användas i förskola och skola”
ABF, Sveavägen 41
Ti 5 okt, kl.17
Arr: Dyslexiförbundet FMLS i Sthlm i samarbete med FDB

Tullinge
Tullinge bibliotek informerar om talböcker, bok & DAISY, nedladdning från TPB, demonstration av DAISY-spelare.
Må 4 okt 18-19.30

Tumba
Tumba bibliotek informerar om talböcker, bok & DAISY, nedladdning från TPB, demonstration av DAISY-spelare.
Ti 5 okt 18-19.30

Föreläsning av Inger Rålenius, Dyslexiförbundet FMLS
”Problem och möjligheter”. Svarar även gärna på frågor om dyslexi, skolan, rättigheter hjälpmedel mm
Skoldatateket och Läs- och skrivpedagogiskt centrum presenterar sina verksamheter
Biblioteket visar talböcker, bok & DAISY, nedladdning från TPB, demonstration av DAISY-spelare
Biblioteket, Tumba torg 105 i Tumba centrum
To 6 okt kl 18-1930
Arr. Tumba bibliotek och Skoldatatek och Läs- och skrivpedagogiskt centrum

Upplands Väsby
Föreläsning av Kerstin af Malmborg.
Logopedbyrån Dynamica och specialpedagoger ifrån Vittra Väsby kommer också att medverka. Kom och prova på hjälpmedel! Biblioteket On 6 okt, kl 19
Arr: Dyslexiförbundet FMLS Sthlm Norra och Dyslexiförbundet FMLS i Sthlm

Stockholms län 4-10 oktober Dyslexiveckan, mer info FMLS

SPSM - läs artikeln

Lärande exempel

Skräddarsydd utbildning för varje elev

Catharina Eyerman och Viktor jobbar med matte i en del av klassrummet.

Eleverna i klass 5-7 fyller rummet med energi när de funderar över ett mattetal. På frågan om någon kan tänka sig att gå upp till tavlan och lösa talet inför kamraterna åker flera händer upp. Denna dag går turen till Daniel.

Daniel går fram och löser målmedvetet mattetalet. Han vet nämligen att han kan och han vet också att på Barsebäcks Montessoriskola är det viktigaste att försöka.
– Vi jobbar mycket med att eleverna ska lära sig att det är bättre att komma till en gemensam lösning än att ha ett färdigt svar, säger Catharina Eyerman, som är rektor på skolan.

Öppna sinnen och egna scheman

Varje vecka får alla individuella scheman som är skräddarsydda till att passa förväntningarna på varje enskild elev efter dennes förutsättningar.
– Alla elever som går hos oss får lära sig att alla är unika och att alla har olika starka och svaga sidor. Ligger en elev längre fram än kursplanen i ett ämne så löser man det genom att lotsa den eleven vidare i sin kunskapsprocess, behöver man istället extra stöd så arbetar vi med det, förklarar Katarina Håkansson, som är specialpedagog och lärare.

Gemensam planering

Skoldagarna börjar med en samling där klassen tillsammans tittar på hur dagen kommer att se ut. I de äldre klasserna skrivs dagsschemat på tavlan – och i samtliga årskurser används Pictogram för att synliggöra schemat – det ger en enkelhet och tydlighet för alla.
– Vi har även börjat jobba med tecken tillsammans med de äldre eleverna. Det är en förbättring som Victor har fört med sig, berättar Sara Rönnmar, som är lärare.
Viktor, som precis har börjat i klassen, har Downs syndrom och använder tecken som stöd.

Hjälpmedel för alla

Kompensatoriska hjälpmedel är till för vem som helst. Exempelvis har samtliga datorer på skolan alla dyslektiska verktyg installerade.
– Det gagnar alla. Vi använder de verktyg som behövs för att eleverna ska nå målen, förklarar Catarina. Ser vi ett behov inventerar vi våra egna resurser och ser vad som behöver göras. Klarar vi det inte själva tar vi hjälp utifrån, avslutar hon.

 Fakta:

Barsebäcks Montessoriskola omfattar fritids, förskola och grundskola och har för närvarande cirka 130 elever. I varje grupp finns cirka 20 elever varav i genomsnitt 3-4 elever behöver särskilt stöd.

Daniel är ett fingerat namn.