Kompensatoriska hjälpmedel - alternativa hjälpmedel
Logopedutreningen olika
Våra barn gjorde utredningar hos olika logopeder vilket visade att de hanterade detta med kompensatoriska hjälpmedel otroligt olika. I ena utredningen fanns alla hjälpmedlen med och vi fick dessa med oss efter genomgången. Det stod klart och tydligt om vad t ex lärarna behöver tänka på i klassrummet. I den andra utredningen fanns bara förslag på att några datorprogram och en uppmaning om att han borde prova dessa i skolan innan logopeden kunde skriva ut dessa till honom. Alla program fanns dessvärre inte i hans skola...Phu! Eftersom han bara hade några få månadet kvar i gymnasiet slutade det med att vi laddade program från TPBs hemsida åt honom istället. Det material han fick låna från Danderyds Gymnasium var inte heller i Daisyformat utan vanliga ljudfiler som han kunde lyssna på i sin bärbara dator. Det tog tyvärr tid att få vissa CD:n med inläst faktakunskap.
Vad behöver barnet?
Det tar tid att sätta sig in i alla kompensatoriska hjälpmedel och även ifall logopeden rekommenderar hjälpmedel i olika form så behöver man själv göra en djupdykning i vilka hjälpmedel som passar barnet. Det tar framförallt tid att sätta sig in i vem man skall kontakta för att få fatt i alla kompensatoriska hjälpmedel som barnet behöver i hemmet. Tänker då i första hand på dator, läspenna och datorprogram t ex tangentbordsträningsprogram som kan hjälpa barnet ytterligare. Det finns många produkter så var noga med att diskutera behovet med logopeden, skolan och givetvis även ditt barn om vad som passar och lämpar sig för barnet.
Vad finns i skolan?
Det kanske inte finns några kompensatoriska hjälpmedel i ditt barns skola. Prata med din barns logoped om vad barnet behöver och tag gärna med barnets specialpedagog till logopeden. Planera in möten med skolan med rektor och specialpedagog för att diskutera ditt barns behov och vilka hjälpmedel ditt barn behöver. Ordna med möte med klasslärare och specialpedagog för att diskutera utredning, vilka behov barnet har i klassrummet och behovet av kompensatoriska hjälpmedel. Diskutera hur de skall användas i undervisningen. Upprätta åtgärdsprogram där de kompensatoriska hjälpmedlen finns med.
När det gäller diskussionerna med skolan kan det var lämpligt att ställa frågorna:
Vilka kompensatoriska hjälpmedel finns i skolan?
Vilka program finns?
Hur intregreras dessa i undervisningen?
Lär man ut fingersättning?
Vilket tangentbordsträningsprogram används?
Kan klassläraren hantera kompensatoriska hjälpmedel som ditt barn behöver?
Finns studieteknik med som ämne?
Vem hanterar inköp av läromedel i Daisyformat?
När får barnet de kompensatoriska hjälpmedlen? Tidplan?
Ju tidigare desto bättre
Alla runt barnet behöver kunna stödja barnet i att använda de kompensatoriska hjälpmedlen. Det är viktigt att börja tidigt med använding av de kompensatoriska hjälpmedlen i klassrummet så att andra elever tar det som en naturlig del av undervisningen. Att man kan läsa böcker med öronen och låta ögonen följa med i texten bör vara lika naturligt som att läsa med ögonen. Det är också viktigt och avgörande att lärarna är positivt inställda till kompensatoriska hjälpmedel så att eleven även i klassrummet får det stöd och hjälp barnet behöver.
Jag har haft kurser med barn från 4 år och uppåt och jag kan lova dig att de lär sig så fort efter som interaktionen är så påtaglig och resultatet syns direkt på skärmen. Det är verkligen ett lustfyllt sätt att lära! Så de kompensatoriska hjälpmedlen bör redan komma in i förskolan anser jag.
Utbilda dig själv...
Utbildning i hjälpmedlem är inte heller en självklarhet utan ofta får du lära dig dessa själv. Finns Skoldatatek i din kommun så kan du vara tacksam för där kan du som förälder, elev och lärare få hjälp med genomgång av de kompensatoriska hjälpmedlen. Räkna med att du behöver lägga ner mycket tid själv men det är väl investerad tid för ditt barn.
Få lärarna med på tåget! I klassrummet behöver lärarna hjälpa till så att eleven kan använda hjälpmedlen på bästa sätt.
Se till att dialogen med special lärare, lärarna och du som förälder fungerar bra och att det finns en glädje i samarbetet. Det är underbart att lära sig något nytt och utvecklas som människa oavsett vilken ålder du har!
Program för datorn
Logopeden som gör dyslexiutredningen föreslår säkert några datorprogram som stöd för eleven. Vi fick följande program till vår son, talsyntes; Word Read, ordböcker o stavning; Stava Rex, Gustavas ordbok, engelsk stavning o ordlista; Spell Rigth. Logopeden sa att programmen bör användas både hemma och i klassrummet och att skolan behöver dessa program också. Vem utbildar eleven, förldrarna och lärarna i hjälpmedlen? Vi själva får väl lära oss dessa då vi inte har något Skoldatatek i vår kommun.
Logopederna trycker på att man skall skilja på lästräning och faktakunskapsinhämtning. För att elever skall lättare kunna hämta in faktakunskaper och att läsningen inte skall vara ett hinder för detta rekommenderas Daisy-spelare som gör det möjligt för eleven att lyssna på sin lärobok istället för att läsa den.
Daisyformat
Kräver Daisyformat på CD-skivan och en speciell Daisyspelare (talboksspelare eller en mp3-spelare) eller en dator med Daisyprogram installerat. (Läsprogrammen till datorn kan du ladda ner gratis på TPBs hemsida)
Daisy (Digital Accessible Information System) Ett speciellt digital format som möjliggör för eleven att kunna hoppa och bläddra i boken till visst kapitel, olika sidor, olika meningar eller till egna definierade bokmärken. En daisyskiva rymmer ca 50 timmar ljud och får plats på en enda skiva.
En Daisyspelare håller ordning på hur långt man lyssnat på flera daisy CD-skivor och fortsätter därifrån nästa gång den specifika skivan sätts in. Eleven kan även ändra hastigheten på uppläsningen. Används för att underlätta för eleven att hämta in faktakunskaper via hörsel då dessa elever ofta har hörseln som en stark inlärningskanal. Används också för lästräning, eleven kan följa med i boken för att på så sätt även träna på läsning.
Det finns både bandspelare (liknar CD-spelare) eller i Mp3 format. Inläsningstjänst säljer Daisy-spelare och läromedel och Polar Print säljer Daisyspelare.
Presentation av Daisy-spelare, manualer finns även på hemsidorna Inläsningstjänt och Polar Print.
På datorn kan man även ladda ner ett Daisyprogram så att datorn fungerar med full funktionalitet som en Daisy-spelare. På TPBs hemsida finns programmet TPB Reader att ladda ner. Programmet är gratis men det ges ingen support på programmet och det fungerar inte med Vista operativ system. Programmet Playback 2000. finns även att beställa.
OBS! NYTT Det nya, internationellt utvecklade läsprogrammet Amis ersätter TPB Reader och Playback 2000.
Amis kan laddas ned gratis. TPB lämnar ingen support på Amis.
Programvaror som kan använda Amis
- Amis fungerar på Windowsdatorer inklusive Vista.
- Amis kan inte användas i Mac eller med Linux operativsystem.
På TPBs hemsida om läromedel kan du få mer information. Bra läsning även om rättigheter mm.
Läslinjal
En läslinjal som hjälper barnet att följa raden i "fönstret" som finns i linjalen hjälper barnet att läsa på rätt rad. Linjalen kostar 25 SEK. Beställ via mail, tala om antal, för- och efternamn, adress, tel nr. [email protected]
Läromedel
Inläsningstjänst hemsida under fliken katalog kan man skriva in ISBN nummer eller författare i sökrutan för att hitta läromedel.
Talböcker
En talbok är inläst bok gjord av Tal- och Punktskriftsbiblioteket. Det finns flera varianter av talböcker: Daisy text och ljud, bok och daisy, Lätt lästa böcker, specialinläsningar, talböcker för lästräning, facklitteratur för seende, engelsk språkträning och talböcker på andra språk. Läs mer om skillnaderna på TPBs hemsida.
På TPB:s hemsida kan du söka TPB-katalogen som innehåller talböcker. Du kan söka på författare, titel, olika ämnen, söka på olika typer av talböcker och medietyper mm.
Ljudbok
Kommersiell produkt som riktar sig till alla men finns även att låna på biblioteket. Bokhandel har ett stort utbud.
Skönlitteratur
Biblioteken erbjuder många böcker i Daisyformat.
IT och lärande för att nå målen
Digital kompetens har betydelse för elevernas resultat. Forskning visar att IT kan hjälpa elever att nå målen. Specialpedagogiska skolmyndigheten har precis gett ut en skrift som visar på möjligheter med IT för elever med funktionshinder.
Se även tips på bloggen.
Dyslexiutredning - lååååååååång väntetid
Väntetiden för att få ett barns utredning av dyslexi på Danderyds Sjukhus är ca 20 månader eller 104 veckor i dag, mars 08, 2008. Andra logopeder utreder också dyslexi men det är lång väntan även hos dem. För oss tog det drygt 7 månader från att remissen skrevs till vi fick diagnosen och utredningen i handen. Det är sorligt att det skall behöva ta sådan lång tid.
Tips
Vårdguiden, http://www.vardguiden.se/
Väntetider hittar du på http://www.vantetider.sll.se/
Vårdgarantikansliet tel 08-737 49 00
Nedan visas bara ett utdrag av kötiderna och ett fåtal av de logopeder som också gör dyslexiutredningar.
Logopederna
Vi gjorde utredning hos Logopederna, på Norra Agnegatan 34 på Kungsholmen, http://www.logopederna.se/. De var väldigt proffsiga och gjorde en mycket bra utredning för vår 10-åring. De presenterade också utredningen på ett pedagogiskt och positivt sätt för min 10-åring. Ett stort plus i kanten! Vi hamnade hos Logopederna då jag ringde Vårdgarantins kansli och inte hade lust att vänta (18 månader, juni 2007) på talklinikens utredning på Danderyds Sjukhus. Men idag är alltså väntetiden ännu längre.
Uppmaning
Ta kontakt med Vårdgarantikansliet så kan din väntan bli något kortare!
En oförklarlig nedläggning av R K språkförskola på Lidingö
Beslutet är taget i Röda Korsets centralstyrelse och verksamheten kommer att avvecklas under sommaren år 2008.
Hur kan man lägga ner en bra fungerande verksamhet som Röda Korsets språkförskola?
Där all tänkbar underbar personal med mycket kompetens finns inom språkstörning. Spjutspetskompetens och många, många års erfarenhet av arbete med barn med språkstörning har personalen. Hur tänker man? Ingen kommun i detta land kommer aldrig att kunna erbjuda och leverera en sådan hög kvalité på sin verksamhet anpassat för dessa barn som R K Språkförskola. De har arbetat länge tillsammans och har en underbart fungerande professionell verksamhet. Det är upprörande att man nu fattat beslut att lägga ner förskolan. Allt material som arbetats fram och allt samarbete och den erfarenhet som finns och som vuxit fram hos den pedagogiska personalen byggs inte upp över en natt. Det finns ett helhetstänk från det barnen kliver över tröskel tills de går hem som jag skulle önska fler förskolor hade men det beror givetvis också på att dessa pedagoger har alla en vidareutbildning inom språkstörning så det vet verkligen vad det handlar om och därför erbjuder det optimala för dessa barn.
Tiden innan språkförskolan
Innan sonen började på R K språkförskola gick han på kommunalt dagis. Vi fick en resursperson (20 timmar) på vårt kommunala dagis till vår son. Hon är en duktig förskolepedagog men hon saknar kompetens och utbildning inom språkstörningsproblematiken. Hon skulle få handledning av logopeden på Danderyds Sjukhus men logopeden hade inte tid att besöka dagiset och se barnet i sin normala förskolemiljö. Detta ledde till att vi bara träffades på Danderyds Sjukhus och att resursen var med mig och min son på de ordinarie tiderna som sonen hade hos logopeden, en 40 minuters träff varje 5-6 vecka. När någon person på dagis på en annan avdelning var sjuk behövdes omfördelning av resurser ske vilket alltid ledde till att min son inte fick sina timmar och det blev ingen träning på dagis för honom. Vår underbara resursperson ville inget hellre än att lära sig mer om språkstörning och att arbeta med min son men verkligheten på dagis med sjuka kollegor var det inte alltid möjligt att genomföra träning av min son eller egen kunskapsinhämtning. De andra barnen prioriterades. Resurstimmar gick upp i rök!
Barnet i centrum?
Vi hade oturen att få två olika logopedvikarier på Danderyds sjukhus talklinik som inte var direkt engagerade i sitt arbete. Vi fick gå 40 minuter var 5-6 vecka för att träna vår son som har en språkstörning. Det var under mycket trist upplevelse när vi flera gånger fick samma material att träna på. Logopederna hade inte koll på vad de lämnat ut tidigare. Materialet bestod oftast av 2 kopierade A4 papper som jag tillsammans med sonen skulle träna på till nästa träff. Eftersom han snabbt tröttande på att öva på samma övningar skapade jag egna spel till honom för att få variation. Då jag sa att vi ville gå oftare och föreslog att få tätare tider fanns inte den möjligheten i deras kalender. En logoped arbetar med en kommun utom Sollentuna kommun som har två logopeder tilldelade. Jag föreslog då att vi själva kunde betala för en privat logoped. Fick då till svar att då stängs han av på Danderyd. Vem tänker på barnens bästa? Det var så sorligt att man inte har resurser och att på ett tidigt stadium få den hjälp ett barn behöver. Ja, så här kämpade vi på utan att riktigt få den hjälp vi kände behövdes för sonen. Tiden gick och jag kände en oerhörd frustration över att han snart skulle börja skolan och att vi inte fick den hjälp vi behövde. Maktlöshet och oro! Ju tidigare resurserna sätts in desto bättre för barnet. Logopeden föreslog att vi skulle söka till Sollentuna språkförskola, vilket vi gjorde men vi kom inte in. Då det bara hade 8 platser som 15 kommuner sökte på. Han hamnade på kö-plats 31. Tillslut fick vi höra talas om att RK Språkförskola och tack och lov fick vi tillslut in vårt barn där.
R K Språkförskola - hjälp och stöd
När sonen började på Röda Korset språkförskola fick vi äntligen den hjälp och det stöd vi behöver för vårt barn. Pedagoger som kan allt uti fingerspetsarna, som ser varje barn och som utvecklar varje barn individuellt. Vi som föräldrar har fått bra stöd av logopederna på förskolan och av den pedagogiska personalen som också arrangerat kurser för oss föräldrar. Hur har man hjärta att lägga ner en sådan bra fungerande verksamhet?
Vem tänker på barnen och barnens bästa?
Vad kommer dessa barn nu ta vägen? Vem kommer att hjälpa dessa barn? Framförallt undrar man hur Bamse i Stockholm och Språkförskolan i Sollentuna skall kunna ta hand om alla barn som har behov av hjälp. Det kan de inte för det finns för få platser. Det finns för få språkförskolor i Stockholmsområdet. Vilket leder till att dessa barn hänvisas till vanliga barngrupper där ingen eller i bästa fall endast en liten kompetens finns om språkstörning. Vad händer med barnet då? Vår erfarenhet är att vanliga barngrupper på en kommunal förskola med en resursperson är inget som gagnar dessa barn. Dessa barn behöver pedagoger och logopeder som är utbildade i språkstörning för att få hjälp. Inget annat är acceptabelt och inget annat fungerar!
