talosprak

Dyslexiföreläsningar

14 november 2011, kl 18 00 ABF huset i Stockholm 

Vissa har glasögon - andra har dyslexi
Kom och diskutera med Louise Lindqvist och Gro Granqvist som startade Mount Dyslexi under sitt sista år på gymnasiet.

Vilka hinder och möjligheter finns i skolan idag?
Vad är en bra skola?
Vad är ett bra stöd på hemmaplan?

Mer information och anmälan: Kostnad 50:- mergus@telia.com, tel 070-7524016
Adress: Abf-Huset Sveavägen 41
Arrangörer: FDB, Dyslexiförbundet och ABF


24 november 2011, kl 18 00 ABF huset i Stockholm 

Barn med flera språk - i familj förskola och skola
Gunilla Ladberg är fil dr i pedagogik och har skrivit en rad böcker om språkinlärning och den mäsmnkliga hjärnan. Gunilla tar ochså upp frågan om dyslexi hos flerspråkiga barn.

Bokstips
Jag vill även tipsa om Gunilla Ladbergs bok, Den mänskliga hjärna - en upptäcksvärld. Prisma förlag.
En färd in i hjärnan, denna komplexa och fantastiska skapelse som Gunilla på ett mycket pedagogiskt sätt guidar oss läsare i. Mer information om Gunilla Ladberg.

Mer information och anmälan: Kostnad 0:- mergus@telia.com, tel 070-7524016
Adress: Abf-Huset Sveavägen 41
Arrangörer: FDB, Dyslexiförbundet och ABF

Mer tips om föreläsningar finner du i Kalendarium 2011

Underlätta läsningen med läslinjal
Läslinjal

Vill du och ditt barn få mer lustfylld läxläsning tillsammans?
Lustfylld läxläsning

Fungerande Media
Filmer och artiklar om läs- och skrivsvårigheter. Nyhet i agusti 2011 bl a en artikel om skrivprocessen och hur det går till att läsa och andra artiklar om att läsa med öronen. En film om metakognitionens betydelse för vårt lärande och många andra inlägg… Ta en titt du också!

Har du några tips?
Skicka gärna in tips om läs- och skrivsvårigheter till mig.  Tacksam för tips!
Skicka till: agn.nil@telia.com


Vill du veta vem som skriver bloggen och varför bloggen startades i början av år 2008? Talosprakblogg

Mobilen är på väg att infria förhoppningarna om att vara det bästa kognitiva hjälpmedlet. I samband med skolstarten släpps Schola Comai, en svenskutvecklad app som täcker in många önskemål från elever som har problem med koncentration och struktur.

Visbyföretaget Comai har de senaste åren tagit fram flera andra hjälpmedel för mobiler. Grundaren Anna-Karin Bergius fick många förfrågningar om fler appar för elever med olika svårigheter. I höst blir Schola Comai helt klar för skolan. Först ut är ett antal skolelever i Västra Götaland och i Visby som alla har deltagit i utvecklingen. - Man beräknar att tre elever per klass har problem med koncentrationen och vårt mål är förstås att nå ut till alla som har svårigheter, säger Miriam von Tiderman, projektledare på Comai AB.

Appen ska marknadsföras främst till skolor, men det blir även möjligt att köpa enstaka exemplar. Men det är ingen typisk app som man bara laddar ned och kör.- Vi vill vara med och utbilda användarna eftersom det är så viktigt att implementering blir rätt. Det måste fungera bra från början, annars kan appen bli ”bränd” och sen vill barnet inte använda den. Det är viktigt att få med alla lärare och föräldrar, så att det finns stöd runt omkring, säger Miriam von Tiderman.

Appen kretsar kring ett schema som anpassas för varje barn, för att göra det möjligt att skapa struktur och prioritera. Lärare och föräldrar kan uppdatera schemat på distans via webben, medan själva appen används på en mobil eller en surfplatta. Runtomkring schemat finns funktioner för kontakter, tidsuppfattning, pengar, minnesanteckningar med mera.

Sociala berättelser är en intressant funktion. Med hjälp av text och bild kan elev och lärare kan skapa berättelser i mobilen för att exempelvis hantera en konflikt eller som stöd i en viss situation. - Vi har sett ett jättestort behov av det här, säger Miriam von Tiderman.

Appen har tagits fram i samarbete med cirka 15 skolelever och deras lärare och föräldrar.
- Det viktigaste önskemålet har varit att ge barnet stöd för strukturera och prioritera sin dag. Det här är ett sätt att skapa trygghet och lugn. Det är inte bara ett hjälpmedel för skolan utan för hela livet, säger Miriam von Tiderman som menar att appen kan få betydelse i många olika sammanhang. Det är viktigt att ha koll på tiden när man går i skola. Med den här appen hoppas man förbättra närvaron på lektionerna och därmed också studieresultaten. - Om man kommer i tid kan man bli mer motiverad i skolarbetet och få bättre självkänsla.

Att hela hjälpmedlet sitter i en ”smartphone” hjälper också till att skapa självkänsla.
- Det viktigaste är att appen är så flexibel att den möjliggör ett självständigare liv. Man kan klara sig på egen hand med detta extra stöd och det syns inte att man har en funktionsnedsättning. Samtidigt utlovas appen vara så lättanvänd att vilken mobilanvändare som helst ska kunna hantera den.

I september är appen klar för leverans, och om förväntningarna slår in kan det bli en smärre revolution för många elever. - Den kan ersätta en massa papper och mappar. Med hjälpmedel för sociala berättelser, tidshantering och mycket annat i mobilen behöver man inte sticka ut från mängden och visa att man behöver extra hjälp. En begränsning är att appen endast finns för mobilsystemet Android. En iPhone-version är dock på gång.

Fakta

Här är alla funktionerna i nya skolappen från Comai.

Kontakter med direktlänk till mobilens telefonbok.

Sociala berättelser.

Fyra olika sätta att visualisera hur tid passerar.

Pengaräknare, visuell hjälp för få kontroll på hur mycket pengar man ska betala och få tillbaka vid ett köp.

Spela in ljud som går att namnge och lyssna på direkt.

Minnesanteckningar med direktkoppling till en kontakt.

Kalender och påminnelsestöd med SMS-funktion. Påminnelser kan antecknas i form av text, bild, checklista, video eller ljudinspelning.

Individuellt schema för eleven som skapas via webbgränssnittet.

Genom talsyntes kan elever som har svårt att läsa få all text uppläst.

Analog klocka med talsyntes.


Comais webbsida

Artikel | juni 15, 2011 - 17:18

Källa: Tidningen Föräldrarkrafts hemsida  (http://www.foraldrakraft.se/articles/hj%C3%A4lpmedel/skol-appen-som-eleverna-vill-ha-den)

Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och koordinator för Linnémiljön Cognition, Communication and Learning. Han hävdar att skolans verksamhet saknar vetenskaplig bas och inte bygger på de bästa förutsättningarna för lärande, utan på tradition och ideologi. Han har belyst betydelsen av inre motivation för inlärning och ser det som en av lärarnas och skolans viktigaste uppgift att hitta pedagogiska metoder som tar sikte på den.

Professor Gärdenfors har även satt ihop en önskelista till utbildningsministern, om hur skolan skulle kunna vara uppbyggd för att bejaka elevernas inre motivation.

Önskelista till utbildningsministern från Peter Gärdenfors

Inlagd den 18 oktober 2010 kl 16:26 i Debatt
Inför ett seminarium den 19 oktober kring it-strategier för kommuner på Sveriges kommuner och landsting publicerar vi två nya brännande inlägg/mvh Peter Becker

Av Peter Gärdenfors, Lunds Universitet
Skoldebatten har haft fel fokus under den senaste valrörelsen. Betygen är inte det som skapar framgångsrikt lärande. Det är viktigare att se till att eleverna är motiverade och att deras lärande leder till förståelse. Därför skulle jag önska att debatten i fortsättningen ägnas åt följande teman:

1. Utgå från människans naturliga lärande
Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras. Människan har två naturliga sätt att undervisa: att visa och att berätta. Dessa former bör också vara grundläggande för skolundervisningen.

2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. Individen är intresserad av vad den gör och blir nyfiken, ivrig och koncentrerad. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten. Vardagligt lärande utanför skolan bygger till stor del på inre motivation, medan skolan alltför ofta utnyttjar yttre motivation, framför allt genom betygen. Det är uppenbart att skolans institutionella struktur hämmar elevernas inre motivation. Lärarna får därmed arbeta i motvind för att få dem engagerade.

3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning. Elever kan få kontroll genom att planera sina läraktiviteter och att själva bedöma resultaten av processen. I en studie fann man exempelvis att flickor upplever att de har mindre kontroll över hur de lär sig matematik än pojkarna gör. Som en följd av detta var flickornas motivation att lära sig matematik mindre än hos pojkarna.

4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Den andra faktorn som inte uppmärksammas tillräckligt är hur väl eleverna förstår det de lär sig. Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman. När man förstår kan man tillämpa det man lärt sig på nya problem – först då blir kunskapen produktiv och inte bara repetitiv.
Om undervisningen fokuserar på förståelse i stället för repetitiv kunskap, så får det genomgripande konsekvenser för hur man testar effekten av lärande. Om förståelsen sätts i centrum blir det viktigare att klara nya problem än att behärska gamla perfekt. I traditionella skolprov har det alltför mycket handlat om att kunna upprepa det man lärt sig, eller att korrekt kunna sätta in värden i formler som man förväntas kunna utantill. Men det finns tendenser i rätt riktning – de nationella proven bygger exempelvis numera mer på förståelse.

5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Det räcker inte med att förse varje elev med en dator – de måste kunna användas på ett vettigt sätt också. Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Som det nu är innebär IT-satsningen att man tar den traditionella skolan med dess undervisningskultur, ger eleverna tillgång till en dator och sen undervisar på samma sätt som tidigare. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram. Ett annat redskap med stora möjligheter är interaktiva skrivtavlor som gör lärandet gemensamt och stödjer berättandet. De kombinerar svarta tavlan, flanellografen och datorn.

6. Bredda lärarutbildningen
I den nyutgivna handboken för lärare Lärande, skola utbildning tas inte vikten av motivation och förståelse upp över huvud taget. Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, Lunds universitet
Peter Gärdenfors har nyligen kommit ut med boken Lusten att förstå (Natur och Kultur 2010) som tar upp bl a ovanstående teman och många fler, exempelvis de goda effekterna av berättande och lek i lärsammanhang. Där presenteras också den forskning som ligger bakom de teman som presenterats här.


älla: http://www2.diu.se/framlar/2010/10/18/onskelista-till-utbildningsministern-fran-peter-gardenfors/

Besök Fungerande Medier där finns nu några nya filmer att se. 


Några nya filmer är bl a:

Övriga intressanta filmer


Hjärnans plats i tänkandet – professor i ämnesdidaktik Aadu Ott

Hjärnans utveckling de första 20 åren – professor Aadu Ott

Lärande, minne och pedagogik hör ihop – professor Aadu Ott

Samtal om möten på distans – logoped Käte Alrutz Minne - kognitionsvetaren Erika Dahlin

Minnespedagogik – kognitionsvetaren Erika Dahlin

Hjärnan är ett nätverk – kognitionsvetaren Erika Dahlin

Att simulera en enskild elevs situation – Asperger syndrom – en demonstration Läsfärdighet och eget arbete – professor i pedagogik Caroline Liberg

Samtal om en läsmodell - professor Caroline Liberg Om läsupplevelse.

Skillnad mellan fack och skönlitteratur - professor Caroline Liberg

Dessa länkar hjälper dig göra dina läxor och skolarbetet både lättare och roligare.

LÄSNING

Med läslinjal kan du lättare följa aktuell rad och dessutom är det en ovärdelig hjälp vid korrekturläsning. Läslinjal


MATEMATIK

Multiplikationstabeller
Att träna multiplikationstabellen med musik, gör inlärning rolig och lustfylld. Multiplikationstabeller
Kunskapshubben, Årstaskolans egenproducerade läromedel innehåller matematik för alla, för årskurs 5-8 men även andra ämnen så som engelska och svenska med musik, tyska, spanska mm.

Matematikträning med Kunskapsstjärnan

Matte med Mattesmedjan, många olika årskurser.

PLANERING

Att-göra-lista (eng) Thymer Håll ordning på din att-göra- lista, prioeritera, kategorisera, tidrapportera, kommentera mm. (Använd dra och släpp för att prioritera.) Att-göra-lista


SPRÅK

SVENSKA
Synonymer - hjälper dig skriva variationsrik text, synonymer


ANDRA SPRÅK

ENGELSKA
Elever med dyslexi behöver också tillgång till lärverktyg, kompensatoriska hjälpmedel för engelska. Idag finns digitala lexikon som hanterar felstavningar, talsynteser med riktigt bra röster och en särskild stavningskontroll för personer med dyslexi som skriver på engelska som andraspråk , ”SpellRight”.

Lustfyllt sätt att träna engelska, tyska eller spanska med Kunskapshubben.

Engelska för dyslektiker, även tips för lärare om anpassning i språkundervisningen. Hur kan personer med dyslexi lära sig läsa och skriva på engelska? Malin Holmberg, lärare i engelska på Läs- och Skrivforum, komvux i Kungälv berättar. Ett kort utval nedan, läs mer på  Engelska för dyslektiker

Engelska är numera ett kärnämne och det krävs godkänt betyg från grundskolan för att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. För vidare studier och arbete räcker det inte att man kan tala och förstå språket; man måste också kunna läsa och skriva på engelska. Det blir allt vanligare att en stor del av kurslitteraturen vid universitet och högskolor är på engelska.

Men 6 % av eleverna som gick ut grundskolan fick icke godkänt i engelska vårterminen 1999. Resultaten från år 2000 är preliminära, men tyder på en ökning. Orsakerna till detta kan vi bara spekulera i, men vi kan anta att många elever, som har dyslexi/läs- och skrivsvårigheter, ingår i gruppen. Grundskolan har alltså misslyckats med att ge dessa elever grundläggande kunskaper i engelska, och gymnasiet har inte beredskap att ta emot dem. Det finns yngre vuxna dyslektiker som gått genom hela skolsystemet, utan att ha läst någon engelska alls. I den medelålders gruppen finns det många dyslektiker som visserligen deltagit rent fysiskt i engelskundervisningen, men som har stora brister i sina kunskaper.

Behovet av hjälp för dessa grupper är stort. Men hur skall en sådan hjälp se ut? Vilka krav ska vi ställa på engelskundervisningen för elever, som har svårigheter redan på modersmålet svenska?

Nyckeln är att utgå från den kunskap som finns idag, om dyslektikers särskilda svårigheter att snabbt och säkert avkoda ord och att stava. Till hjälp och inspiration behöver vi dessutom erfarenheter från dyslexiundervisning i engelskspråkiga länder. Gör vi detta, finns gott hopp. Engelskan behöver inte vara ett "hopplöst språk" för dyslektiker.

Pdf om Engelska och andraspråk för dyslektiker information om dyslexi och engelska, bl a  är olika skriftspråk svåra att läsa och skriva på, språkval för elever med dyslexi och den nya metoden HELP – intressant läsning, se speciellt sid 2-6, 10-13.( HELP)

Läs mer på Skolporten  Nyhetsbrev och artiklar om skolan

HELP en ny metod för att lära sig engelska för dig som har dyslexi. Mer om Help
Malin Holmberg i Kungälv har utarbetat ett unikt undervisningsmaterial, som finns i en version för äldre elever. Det heter ”HELP” och kan beställas från Läromedia AB. Snart kommer också en version för elever i årskurs 5-9.

Översätta meningar från olika språk - Googel hjälper till med översättningar av fraser och meningar, översättning

Översätta - enstaka ord - Lexin ett samarbeta med KTH och Språkcentrum, hjälper dig  när du vill slå upp enstaka ord, översättning ord

För mindre barn. UR träning i matematik mm, Katten musen tio tusen på svenska, engleska, spanska med flera språk. Se även  Bondgården


ÖVRIGA ÄMNEN


GEOGRAFI  Kunskapsstjärnan

HJÄRNGYMPA  Kunskapsstjärnan

KEMI Skolkemi, Labb mm

NATUR Kunskapsstjärnan

TANGENTRÄNING Kunskapsstjärnan

Skolverket -Länkskafferiet Här finns länkar till 4500 webbplatser och andra digitala lärresurser som passar bra för skolarbete. Välj ett ämne eller ett tema som matchar din fråga eller skriv in ord i sökrutan. Länkskafferiets målgrupper är elever, lärare, pedagoger och bibliotekarier. Även föräldrar kan ha nytta av Länkskafferiet. Följande ämnen finns med:

Bild
Biologi
Engelska
Fysik
Geografi
Hem- och konsumentkunskap
Historia
Idrott och hälsa
Kemi
Matematik
Moderna språk
Modersmål
Musik
Religionskunskap
Samhällskunskap
Slöjd
Svenska
Svenska som andraspråk
Teckenspråk  
Läs mer om TAKK
Teknik
Övriga ämnen

Kunskapshubben, Årstaskolans egenproducerade läromedel innehåller matematik för alla, för årskurs 5-8 men även andra ämnen så som engelska och svenska med musik, tyska, spanska mm. Kunskapshubben


UPPSLAGSVERK

Wikidedia

 
Har du tips på andra matnyttiga länkar?
Maila gärna dessa till agn.nil@telia.com Tackom!


Titta på Kaledarium så ser du vad som är på gång. Aktuella föreläsningar, kongresser mm.

Om bloggen som ett pedagogiskt verktyg

Om bloggen som ett pedagogiskt verktyg skriver Liza Greczanik i sin bok ”Bloggen möter undervisningen – konkreta metodiska tips”. Författaren menar att arbetssättet gynnar alla elever, även de som av olika anledningar har svårigheter i traditionell undervisning.

Bloggen är idag ett populärt kommunikationsverktyg i vardagen. Den kan också vara ett pedagogiskt verktyg i skolan som skapar nya möjligheter för undervisningen, menar författaren. 

Genom att arbeta med digital teknik fångar man elevernas intresse. I boken presenteras hur lärare med hjälp av bloggen kan förnya sin undervisning. Författaren ger konkreta och metodiska tips hur man kan variera sin undervisning med olika moment via bloggverktyget, t ex med bokcirkel, skrivstafett, praktikdagbok, reseblogg, nyhetsforum, länkskafferi, rollspel mm.

Författaren trycker på att användandet av datorer i undervisningen har stora fördelar för elever med svårigheter i undervisningen och för elever med funktionsnedsättningar. Med hjälp av olika alternativa verktyg får alla tillgång till en gemensam lärmiljö.

I boken framhålls att strukturerade arbetsuppgifter och individanpassad undervisning främjas av att använda bloggen som ett pedagogiskt verktyg. Läraren får möjlighet att ge riktad respons och handledning till eleverna. Det blir lätt att följa elevens utveckling och skräddarsy olika arbetsmoment.

Författaren skriver: ”Det bästa av allt är att bloggen gynnar olika inlärningstyper – både de som behöver explicita direktiv, de som tycker om att arbeta i grupp och de som hellre jobbar självständigt. Slutligen kan bloggen, som ett modernt inslag i undervisningen, vara motiverande för skoltrötta elever.”


Boken tar också upp flera ämnen som språkutveckling och föräldramedverkan men även digital mobbning samt andra faror och komplikationer med internetanvändande i undervisningen. Allt är tydligt skrivet och boken är mycket lättläst.

Källa: SPSMshemsida

Vill du lära dig mer om läs- och skrivsvårigheter?

Besök Kalendarium år 2011 så du håller dig uppdaterad om vilka föreläsningar som finns kring läs- och skrivsvårigheter under år 2011.