SPSM - artikel om skräddarsydd utbildning

SPSM - läs artikeln

Lärande exempel

Skräddarsydd utbildning för varje elev

Catharina Eyerman och Viktor jobbar med matte i en del av klassrummet.

Eleverna i klass 5-7 fyller rummet med energi när de funderar över ett mattetal. På frågan om någon kan tänka sig att gå upp till tavlan och lösa talet inför kamraterna åker flera händer upp. Denna dag går turen till Daniel.

Daniel går fram och löser målmedvetet mattetalet. Han vet nämligen att han kan och han vet också att på Barsebäcks Montessoriskola är det viktigaste att försöka.
– Vi jobbar mycket med att eleverna ska lära sig att det är bättre att komma till en gemensam lösning än att ha ett färdigt svar, säger Catharina Eyerman, som är rektor på skolan.


Öppna sinnen och egna scheman


Varje vecka får alla individuella scheman som är skräddarsydda till att passa förväntningarna på varje enskild elev efter dennes förutsättningar.
– Alla elever som går hos oss får lära sig att alla är unika och att alla har olika starka och svaga sidor. Ligger en elev längre fram än kursplanen i ett ämne så löser man det genom att lotsa den eleven vidare i sin kunskapsprocess, behöver man istället extra stöd så arbetar vi med det, förklarar Katarina Håkansson, som är specialpedagog och lärare.


Gemensam planering


Skoldagarna börjar med en samling där klassen tillsammans tittar på hur dagen kommer att se ut. I de äldre klasserna skrivs dagsschemat på tavlan – och i samtliga årskurser används Pictogram för att synliggöra schemat – det ger en enkelhet och tydlighet för alla.
– Vi har även börjat jobba med tecken tillsammans med de äldre eleverna. Det är en förbättring som Victor har fört med sig, berättar Sara Rönnmar, som är lärare.
Viktor, som precis har börjat i klassen, har Downs syndrom och använder tecken som stöd.


Hjälpmedel för alla


Kompensatoriska hjälpmedel är till för vem som helst. Exempelvis har samtliga datorer på skolan alla dyslektiska verktyg installerade.
– Det gagnar alla. Vi använder de verktyg som behövs för att eleverna ska nå målen, förklarar Catarina. Ser vi ett behov inventerar vi våra egna resurser och ser vad som behöver göras. Klarar vi det inte själva tar vi hjälp utifrån, avslutar hon.


 Fakta:

Barsebäcks Montessoriskola omfattar fritids, förskola och grundskola och har för närvarande cirka 130 elever. I varje grupp finns cirka 20 elever varav i genomsnitt 3-4 elever behöver särskilt stöd.

Daniel är ett fingerat namn.


Dyslexiföreläsningar i höst 2010

1 december, 2010 föreläsning om Dyslexi på Lidingö

Plats: Sessionssalen, Lidingö Stadshus
Tid: Onsdagen den 1 december 19.00-21.00
Anmälan: Senast 22 november till Lotti.fred@gmail.com
Ingen kostnad. Kod-Knäckarna bjuder på kaffe och bulle.

Att vara förälder till ett barn med dyslexi

Elisabeth Marx arbetar som speciallärare och är aktiv styrelseledamot i Svenska Dyslexiföreningen.  Hon kommer bland annat att prata om vilka krav föräldrar kan ställa på skolan, och vilka krav skolan kan ställa på föräldrar. Hon kommer även att ta upp begreppet ”Läsning” ur ett pragmatiskt perspektiv, men kopplat till olika forskningsrapporter.

I min verksamhet träffar jag allt från pigga sexåringar till universitetsstudenter. Jag möter uttröttade föräldrar som sliter sitt hår, eftersom läxkonflikterna tar all kraft, men också grundskole- och gymnasieungdomar som tack vare tidig upptäckt, god strukturerad undervisning och hårt arbete klarar skolan med glans. Jag kommer i min föreläsning att utgå från ”den egna dyslektiske sonens” vandring genom grundskolan, med fokus på de lägre årskurserna. Att både vara mamma OCH pedagog har varit mitt livs bästa resa. Att som förälder varit orolig, förtvivlad, osams, stressad, men också att med glädje kunnat följa framsteg, har gjort mig till en betydligt bättre pedagog.”

Arrangemanget genomförs av den ideella föreningen Kod-Knäckarna i samarbete med Utbildningsförvaltningen Lidingö Stad och Arvsfonden. Kod-Knäckarna är en ideell förening som vänder sig till föräldrar och lärare som vill hjälpa barnen att få ordning på bokstäverna. Kod-Knäckarna producerar basfakta kring dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter, särskilt anpassat för föräldrar.


FDB-arrangerar föreläsningar och mässa, hösten 2010

Dyslexiveckan på Helsingborgs Stadsbibliotek

4-9 oktober 2010
I Helsingborgs har man laddat ordentligt inför Europeiska Dyslexiveckan för att infomera om läs- och skrivsvårigheter. Man vänder sig till elever, föräldrar, personal inom skolan och alla som är intresserade.


Europeiska Dyslexiveckan i Hässleholm

4-9 oktober 2010

Det blir händelserika dagar i Hässleholm. På programmet står bl a föreläsningar, utställningar, olika workshops och demonstrationer av datorstöd som t ex rättstavningprogram, talsyntes och ordlistor.


Föreläsning - Bornholmsmodellen och fler vägar till läsning

5 oktober 2010
I Stockholm föreläser Anna Strid om hur språklekar kan användas i förskoleklass och skola. Även förskolans och hemmets viktiga roll i barnens språk- läs och skrivutveckling belyses.


Föreläsning - Engelska är ett viktigt ämne!

7 oktober 2010

 - Logopeden Helén Sämfors föreläser om engelska och läs- och skrivsvårigheter på Haninge Kulturhus.


Dysleximässan


22-23 oktober 2010

 - Dyslexiförbundet FMLS inbjuder till Dysleximässa på Aros Congress Center i Västerås. FDB deltar som utställare på mässan.


Nationell handlingsplan om läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi

Handlingsplanen bygger på internationella och svenska dokument som alla syftar till ökad demokrati och delaktighet.

Det är inte acceptabelt att människor diskrimineras om de har svårt att ta till sig skriven text. Handlingsplanen pekar på de svårigheter som finns i dagens samhälle, inom såväl förskola, skola, arbetsliv, kultur och fritid. Den pekar på lösningar.

Utgångspunkten är FN:s barnkonvention om personer med funktionsnedsättning. Alla samhällsinsatser har nytta av denna skrift som tagits fram av Svenska Dyslexiföreningen, FDB, Dyslexiförbundet, FMLS och Svenska Dyslexistiftelsen.

Intressant och läsvärd!

Beställ via FDB:s kansli 08-612 06 56 eller ladda ner den på hemsidan.

Artikel om orättvisor i skolan

”Skolan har ett allvarligt likvärdighetsproblem”

Anpassas inte till elevens förutsättningar

Många av Sveriges elever får inte den utbildning de har rätt till, det konstaterar Skolinspektionen i sin första rapport, till regeringen, om bristerna i skolan.

– Det handlar till exempel om att elevers behov av särskilt stöd inte tillgodoses, vilket drabbar främst redan utsatta, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör Skolinspektionen.

I sin rapport till regeringen lyfter Skolinspektionen i första hand fram brister och områden som behöver förbättras i Sveriges skolor. Utgångspunkten är alla elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Det handlar inte om att utbildningen ska vara lika för alla, utan om att ge eleverna likvärdiga förutsättningar att nå målen för utbildningen. Och här finns det brister visar Skolinspektionens granskningar.

– Skolan har ett allvarligt likvärdighetsproblem Trots stort engagemang och god vilja hos många lärare och rektorer förmår man inte att omsätta styrdokumentens krav i verksamheten. De huvudsakliga brister vi har sett gäller ledningen av skolan och hur den pedagogiska verksamheten styrs, både på rektors- och huvudmannanivå. Det handlar också om kvaliteten i undervisningen, som alltför sällan följer läroplan och kursplan. Skolan måste ge alla elever möjlighet att lycka, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör Skolinspektionen i ett pressmeddelande. 


Särskilt stöd

I granskningen kunde Skolinspektionen konstatera att vissa elevgrupper inte fick undervisning i alla ämnen eller kurser som de har rätt till. Alla får inte heller information om vilka valmöjligheter och rättigheter de har.

I vissa skolor har likriktas undervisningen kring en medelnivå, utan hänsyn till varje elevs rätt att utvecklas så långt som möjligt. Det gäller både för elever med svårigheter i skolarbetet och för elever som lätt tar till sig undervisningen, skriver man i ett pressmeddelande.

Just särskilt stöd och åtgärdsprogram är bland de vanligaste kritikområdena i Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Det är också inom dessa områden som Skolinspektionen många gånger riktar kritik i anmälningsärenden. Skäl till kritiken är ofta att åtgärderna handlar om standardlösningar som inte utgår från den enskilda elevens behov. Det är också vanligt att skolorna lägger ansvaret hos eleverna istället för att analysera förhållandena i skolsituationen.


Minimedia
Karin Holmberg

Publicerad 2010-09-30 Aftonbladet

RSS 2.0