talosprak

Igår var jag och besökte Skoldatateket i Vallentuna. En verksamhet jag tycker bör finnas i alla landets kommuner. Detta är ett underbart stöd till pedagoger i skolan för att de lättare skall kunna förstå problematiken som dyslektiska barn och ungdomar har i inlärningssituationen. Det vore en självklarhet att all pedagogisk personal som arbetar med våra barn har kunskap om de kompensatoriska hjälpmedel som finns för dyslexi. Dyslexi är så pass vanligt att två barn per klass har dyslexi i genomsnitt. Satsa på skoldatatek i alla kommuner och låt den pedagogiska personalen i skolan få stöd men stödet är minst lika viktigt för eleverna och oss som föräldrar för att vi även i skall kunna stötta våra barn på hemmaplan. Den mesta tiden tillbringar ju våra barn i klassrummet och det är där undervisningen och inlärningen sker i huvudsak. Därför viktigt att klasslärarna kan använda kompensatoriska hjälpmedel och ha en kunskap om dyslexi. Det är viktigt att ta med klasslärarna och att de är positivt inställa till kompensatoriska hjälpmedel.

FAKTA OM SKOLDATATEKET
Syftet med Hjälpmedelsinstitutets projekt Skoldatateket är att utveckla IT-lösningar för elever i behov av särskilt stöd, främst elever med DAMP/ADHD och läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Skoldatateken ska fördjupa skolpersonalens pedagogiska kompetens om hur man med hjälp av IT kan skapa stimulerande lärande och om hur datorn kan användas som hjälpmedel.

Skoldatateket startade hösten 2002 som en försöksverksamhet med stöd från Arvsfonden. Hjälpmedelsinstitutet var initiativtagare i samarbete med Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS), Attention och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU). Idag finns "moderskoldatatek" i Boden, Uppsala, Södertälje, Norrköping och Västervik. Fler Skoldatatek är under uppbyggnad.

Källa: http://www.arvsfonden.se/Pages/GuldkornPage____17085.aspx

Skoldatateket i Vallentuna
Ett underbart stöd för pedagoger, elever och föräldrar med barn med ADHD, läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Skoldatateket i Vallentuna vänder sig till åldersgruppen inom förskola, grundskola, särskola och gymnasium. De startade sin verksamhet år 2006. Här kan du få:

• Prova och se kompensatoriska hjälpmedel och pedagogiska datorprogram
• Få utbildning i specialpedagogisk IT-användning
• Få teknisk support på det man lånar
• Låna kompensatoriska hjälpmedel och pedagogiska datorprogram under 3 veckors tid

Vallentuna kommun har satsat stort på skoldatateket. En väl utbyggt och bra fungerande verksamhet med entusiastiska lärare. Tre personer arbetar heltid i på Skoldatateket i Vallentuna som finansieras av centralt av Förvaltningsrådet, skolornas gemensamma budget. Skoldatatek håller utbildningar och arrangerat Öppet hus för pedagoger, elever och föräldrar i de program som logopederna ordinerar till eleverna med dyslexi. Tanken är att eleverna arbetar med på programmen både i hemmet och i skolan. Stor vikt läggs på att lära ut programmen.

Tillgängliga datorprogram
Kommunen har satsat på fyra kompensatoriska datorprogram som finns tillgängliga i skoldatanätet och kan nås av alla kommunala skolor, elever och lärare. Alla datorer i nätverket har samtliga alltså tillgång till dessa programvaror. Dessa program är:

Andra kompensatoriska hjälpmedel - Active board
Flera skolor arbetar med  interaktiv  tavla, Activ board som man kan spara ljudet från föreläsningarna i klassrummet, bilder, text och anteckningar som görs på whiteboard Activ board i dataformat. Detta kan och sedan lägga ut på skoldatanätet eller annat plattform, (konferenssystem, t ex First Class, School Soft m fl) men givetvis även mailas ut till elever. Vilket underbart kompensatoriskt hjälpmedel för dyslexibarnen!

Active board och en projektor kostar ca 25 000 kr. Utbildning av läraren behövs för att lära sig Acitve board.

Följande skolor i närheten använder Activ board:

Mitt råd är: Besök skoldatorteket!

Studiebesök Skoldatateket i Vallentuna
För kommuner, organisationer och skolor.
Kostar 750:-/timmen för en grupp på fem personer och bokas direkt via

Skoldatateket i Vallentuna

Telefon: 08-587 856 42
e-post: [email protected]

hemsida: http://www.vallentuna.se/content.asp?menu=2&sidid=157&subsidid=195

Ett Skoldatatek i varje kommun borde vara ett självklar satsning. Låt IT bli en naturlig del av undervisningen och ta hjälp av de fantastiska kompensatoriska hjälpmedel som finns.

För att kunna beskriva vad en språkstörning är måste man först tala vad som menas med språk. Många gånger blandas tal, språk och kommunikation ihop. Språket består av olika delar (se nedan), där talet (formen) utgör en av delarna. Talet är det som kommer ur munnen, det vi uttalar. Kommunikationen kan vara ett språk utan ett tal som t ex tecken, kroppsspråk, gester.

Språket består av olika delar:

Form - Formen är det som syns och hörs mest eftersom det har med uttal och grammatik att göra. Det handlar om att kunna böja orden rätt, att sätta dom i rätt ordning, att bygga meningar. Det innebär också att kunna höra skillnad på ord för att kunna göra skillnad mellan olika uttal. Det handlar också om att munmotoriken är utvecklad så att alla ljuden i orden går att uttala rätt.

Innehåll - Språkligt innehåll (semantik) är begrepp och ordförråd. Att dela in begreppen i färg, form och antal och kunna göra kategoriseringar som t ex fordon, kläder osv. Ett ordförråd behövs för att kunna uttrycka sig och förstå budskap, vad andra säger.

Användning - Hur användningen (pragmatiken) av språket går till är själva grunden för språket. Det innebär att det finns en mängd regler för hur vi kommunicerar och som gör att kommunikationen eller samspelet med andra underlättas. Det handlar om turtagning, att hålla en röd tråd i samtalet, att kunna ta den andres perspektiv, att ha en vilja att kommunicera, att ställa frågor, att förstå hur mycket motparten behöver veta för att kunna förstå budskapet.

Ett barn med språkstörning har svårigheter med formen eller innehållet eller användningen. Ofta är det en kombination av alla dessa delar.

Källa: från http://www.sprakstorning.org/om.shtml

Kompetens saknas
Skolan har genom åren förändrats. Vi har många engagerade lärare som kämpar varje dag med att undervisa våra barn. År 1995 började min äldsta son i ettan i en klass med 13 elever. Klassen fylldes dock på under hela lågstadiet men elevantalet blev inte över 20. Skolan hade som riktlinje elevantal 20 elever per klass i både låg-, mellan- och högstadium. I dag är det betydligt fler elever per klass i alla stadium. Vissa klasser har 25 och ibland även 31 elever redan i förskole-klassen.  Visst påverkas elevantalet av att det vissa år är stora barnkullar men elevantalet har ökat betydligt. Förmodligen är det en av de bidragande orsakerna till att lärare inte uppmärksammar att vissa barn har dyslexi. Den troligaste orsaken är dock att det helt enkelt inte finns tillräckligt med kunskap om språkstörning i skolan hos lärarna och att de tecken på dyslexi (läs- och skrivstörning) som eleverna visar inte uppmärksammas.

Egen kunskapsinhämtning ledde till insikt
I och med att min yngsta son fick diagnosen tal och språkstörning. Han har dock mest uttalsproblem så har jag läst flera böcker om språkstörning, deltagit i föräldrarutbildningar och flera föreläsningar. Med mina nya kunskaper började jag komma till insikt om och misstänka att min tio-åring har dyslexi. Jag pratade med hans lärare och skolsyster om mina misstankar. Han gick då i årskurs 3. Skolsyster skickade iväg remissen innan sommaren år 2007 och nu i februari år 2008 efter ett antal besök hos logoped har det konstaterats att han har dyslexi. Han går nu i 4:an.

Det ordnar sig alltid
När äldsta sonen som nu går sista året på gymnasiet gick i lågstadiet tog jag upp med hans klasslärare att jag trodde han hade dyslexi och ville att man skulle göra en utredning. Han hade det kämpigt att lära sig läsa, kastade ofta om konsonanter när han läste och hade svårt med stavning dubbelteckning i ord och att skilja på e och ä men fick höra att han kommer nog i fatt.  Många barn är sena med att stava och att läsa. Det ordnar sig.

...men det gjorde det inte
I våras ringde jag till gymnasiet och bad även skolsyster där skriva en remiss för utredning om dyslexi. Nu är det konstaterat att han också har dyslexi.  Han har alltså gått hela sin skolgång från förskola till år 3 på gymnasiet utan att någon lärare har uppmärksammat hans dyslexi. Hur kan alla inblandade missa detta? Jag är så glad att jag ringde skolsyster i våras och bad om en utredning så att vi äntligen får en förklaring till att han har haft det kämpigt att lära sig nya språk och verkligen fått kämpa med vissa ämnen i skolan. På utvecklingssamtalen genom åren har vi fått höra att han borde vara mer aktiv på lektionerna, att han är tystlåten och inte säger så mycket. Vi har även tagit upp hans svårigheter med stavning och att han inte gillar att läsa.

Skolgång utan hjälp
Tänk ifall han under skoltiden hade fått den hjälp han faktiskt har rätt till! Tänk ifall han hade fått mer tid på alla skrivningar. Han hade förmodligen läst ett annat språk i mellanstadiet. Vi valde extra engelska istället för att sätta in ett nytt språk. Han hade förmodligen inte hoppat av sina spanska studier i gymnasiet. Han hade förmodligen inte haft motstånd att läsa böcker och han hade förmodligen inte heller läst om och bytt inriktning på gymnasiet i årskurs två. Nu går han fyra år på gymnasiet istället för tre. Han har fått slutbetyg i flera ämnen både i årskurs 1 och 2 på gymnasiet utan hänsyn har tagits för hans dyslexi. Hade han kunnat få högre betyg? Förmodligen!

Vad händer med barnet?
Men tag även i beaktande vad det gör med en persons självbild och självförtroende! Ge utrymme till alla barn att växa efter deras förutsättningar och ge dem den bästa hjälpen utifrån individens behov! Bli mer uppmärksamma på elever som har det kämpigt med stavning och läsning. Se även de tysta eleverna! De kanske döljer sig bakom tystnad p g a att det är svårt att hitta rätt ord och att hålla en röd tråd i berättandet. Ett barn med dyslexi blir ofta utagerande eller tyst, alltså kan detta vara ett ytterligare tecken på dyslexi. Bli mer observant i skolan och tänk på elevens bästa för desto tidigare hjälp desto bättre för eleven. Det fanns många tecken på dyslexi hos vår son men både lärare och vi som föräldrar såg inte dessa tecken, tyvärr.

Vidareutbildning till all pedagogisk personal inom språkstörning
Kunskapen om dyslexi i skolan bland lärare och annan personal måste bli bättre. Barn och ungdomar skall inte behöva gå igenom hela sin skolgång utan att skolan uppmärksammar dyslexi. Alla lärare och förskolepersonal måste utbildas i språkstörning, tal- och lässvårigheter. I lärarutbildningen måste större tyngdvikt läggas på dyslexi och språkstörning. Vidareutbilda alla lärare och annan pedagogisk personal som arbetar med barn inom dyslexi och språkstörning. Det finns ca två elever per klass som har dyslexi. Det är bra sorgligt att som förälder konstaterat att det var tack vare att jag lärde mig mer om språkstörning som jag kom till insikt att en utredning om dyslexi behövde göras på mina barn. Borde inte skolan ha reagerat? Förmodligen finns det ännu fler ungdomar som har gått igenom skolan utan att ha fått rätt förutsättningar och den individanpassning och de speciella hjälpmedel de har haft behov av men inte fått.

Värt att tänka på
En rättvis och jämställd skola? Nej! Tänk om elever med behov av glasögon inte fick använda glasögonen under hela sin skoltid. Varför är det självklart att barn med glasögon får använda dessa i skolan? Medans barn med dyslexi inte syns och upptäcks och inte får de kompensatoriska hjälpmedel som de behöver?
Jag vill ge en uppmaning till alla skolledare och kommuner att satsa på vidareutbildning av sin personall om språkstörning, tal-, läs-,skrivsvårigheter så att fler barn får rätt hjälp i god tid under sin skolgång.  Alla pedagoger på daghem bör även få denna vidareutbildning. Satsa även på att lära ut de pedagogiska hjälpmedel som finns.  Ett skoldatatek - en självklarhet i varje kommun. (Se inlägget Ett studiebesök på Skoldatateket i Vallentuna)

• Leva med språkstörning,  Inger Blom & Malena Sjöberg,  ISBN 91-574-5348-9, Bilda förlag
  Flera familjer beskriver hur det är att leva med barn med språkstörning i olika åldrar. Även en del litteraturtips och tips om hjälpmedel.
• Ibland låtsas jag att jag förstår, Malena Sjöberg, ISBN 978-91-633-1319-6, (Ljudbok i Daisyformat ingår)
  En bok om elever med språkstörning som vänder sig till föräldrar, pedagoger och andra som möter barn med språkstörning.
• Annorlunda barnbarn, Monica Klasén McGrath, ISBN:978-91-89091-48-1, Cura Bokförlag AB
  Att få ett barnbarn är en omvälvande upplevelse för de flesta. Det är något man längtar efter och ser fram mot.
  Men vad händer när det efterlängtade barnbarnet har ett funktionshinder?
  Boken riktar sig till mor- och farföräldrar men även till föräldrar och andra närstående till barn med funktionshinder.
• Jag vill även tipsa om Gunilla Ladbergs bok, Den mänskliga hjärna - en upptäcksvärld. Prisma förlag.
  En färd in i hjärnan, denna komplexa och fantastiska skapelse som Gunilla på ett mycket pedagogiskt sätt guidar oss läsare i. Mer information om Gunilla Ladberg.
  

Boktips Barn

Böcker som är lätta att läsa och har många illustrationer. Min 10 åriga son läste själv
men böckerna passade även som högläsning för min 6-åringa son.

• Spännande böcker med mystik
  Den försvunna staden, Jo Salmonson, Peter Bergting, Bonnier Carlsen
• Humor
  Turbo och den enarmade banditen, Ulf Sindt, Alfabeta
  Turbo i knipa, Turbos otursdag, Turbo och spökhuset m fl.
  Flera böcker finns i serien.
  
  
• Frans och det hemliga språket, Chtins Nöstinger, Berghs
  Flera böcker finns i serien.
• Mustrubbel, Arne Svingen, Berghs
  Flera böcker finns i serien.

TALBOK  Barn
Böcker att läsa med öronen d v s lyssna på och följa med i texten boken.

Deckare
Den hemliga koden, Petter Lidbeck, Daisyformat (fler böcker i serien finns) Tiden

Humor
Den magiska kepsen, Petter Lidbeck , Tiden

Kärlek och humor
Livet enligt Rosa, Måns Gahrton, Johan Unenge, (fler böcker i serien finns) Bonnier Carlsen

Har du svårt att hitta böcker på rätt nivå till ditt barn?

• Är du förälder till ett barn med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi?
• Har ni fått rådet att lästräna hemma en liten stund varje dag?
  

 Besök Dyslexiförlaget Fallerej Förlag

Har ditt barn svårt att följa raden vid läsning ?

Läslinjal är ett bra hjälpmedel och gör läsningen roligare.

Ett bra stöd för ditt barn när barnet läser. En gul läslinjal med ett genomskinligtfält som gör det enkelt att följa raden utan att ögonen dras till andra rader.

Kostar 30 kr/st eller 2 st för 50:- inkl porto.

Vill du betälla?
Maila [email protected] och ange antal linjaler och ditt namn och din kompletta adress.  En läslinjal hemma och en i skolan är en bra hjälp för ditt barn.

Välkommen med din order!

Boktips vuxen

Dyslexi Vad är det?, Christopher Gillberg, Maj Ödman, Natur och kultur

Dyslexi En introduktion,Ester Stadler, Studentlitteratur

Ungar är olika, Hur kan förskolan hjälpa barn med svårigheter? Agneta Hellström, Liber

Svårt att läsa och skriva, Pia Wallenkrans, Warne Förlag
Tips och idéer om att lära in och lära ut

Dyslexi- aktuellt om läs- och skrivsvårigheter
Svenska dyslexiföreningen

• På Afasiförbundets hemsida, Talknuten  finns flera tips på böcker.

Tips på tidningsartikel, Kamratposten

Hej!
Jag heter Agneta Nilsson och jag startade bloggen i början av 2008. Vissa texter har jag under denna tid tagit bort av olika anledningar.

Jag är mamma till fyra pojkar födda 88, 92, 97 och 01. Min yngsta son har en språkstörning och har gått på R K språkförskola på Lidingö. (Röda Korsets språkförskola)  År 2008 konstaterades det att min då 10-åringa och äldsta son, då 19 år hade dyslexi. Nu vi även på min inrådan gjort en dyslexi utredning på min yngsta son och det var som jag trodde - han har dyslexi. Nu har han haft följande diagnoser generell språkstörning, ändades till verbal dyspraxi som nu ändrats till dyslexi. Det är inte lätt att göra diagnoser på barn - det står helt klart baserat på egna erfarenheter men även diskussioner med föräldrar i olika nätverk som fått olika diagnoser under tid, innan man hittat rätt.

Det behöver skrivas mer om läs-och skrivsvårigheter, språkstörning och dyslexi så att föräldrar blir medvetna och kan söka hjälp tidigt. Skolan har i båda barnens fall inte agerat förrän jag bett om utredning. Däremot uppmärksammade dagis min yngsta sons språkproblem.

Min folkbildningssjäl har vaknat till liv och jag vill sprida och skriva om mina erfarenheter. Jag kommer att skriva om språkstörningsproblematiken utifrån en förälders vardag. Med både glädje ämnen och ibland den frustration som kan infinna sig. Det är ju inte alltid så lätt att räcka till eller att få hjälp. Att söka information och att kämpa för att få hjälp med barnens speciella behov kräver mycket energi.

Jag är som sagt mamma till fyra pojkar men också IT pedagog och konsult som har arbetar med IT sedan år 1979. Jag har arbetat som IT-utbildare, handledare, utbildningsledare och projektledare inom näringslivet både för införande projekt och som projektledare för utbildningsprojekt och IT ansvarig. I näringslivet har jag haft flest uppdrag men även arbetat inom folkbildningen och inom skolväsendet bl a med med distansutbildning på gymnasienivå. Min hemsida kan du läsa mer om och mina erfarenheter. Http://www.newfuture.se 

Jag har varit aktiv Talknutens styrelse under två år och är invald i Skolinspektionsnes samråd för andra året - granskning av skolor och dessa uppdrag har pågått i två år. Läs på Skolinspektionens hemsida vilka granskningar som görs - lärorikt!


Vad har hänt sedan bloggen startades?
År 2012
Jag medverkar och är invald av HSO sedan tre år tillbaka i Skolínspektionens samråd som är ett rådgivande organ inför granskning av skolor som sker av Skolinspektionen inom olika områden. Både flygande och förutbestämda granskningar sker. Läs mer om granskningarna på Skolinspektionens hemsida. Dyslexigranskningen är mycket läsvärd.

Barnen blir äldre men som förälder behöver jag forfarande arbeta aktivt för att mina barn skall få det stöd och den anpassning som de behöver. Har även gjort nya utredningar på två av barnen på egen begäran igen. Det är bra att göra nya dyslexiutredningar efter ca 4 år fick jag tips om av en logoped så därför valde jag att återigen göra en ny utrednng för barnen som har dyslexi. Yngsta sonens diagnos med språkstörning visade sig vara dyslexi.

År 2010 arbetar vår son född 88:an som säljare, vår 92:a går i Danderyds Gymnasium, vår 97:a går i 7:e klass i VRG Samskola och vår 01:a går i Stocksundsskolan i vanlig klass med går ifrån och får stöd och hjälp i tal&språk gruppen.

Tyvärr lades R K Språkförskola ner hösten år 2008 så inga fler barn får ta del av den fantastiska verksamhet och de erfarna pedagoger med specialutbildning inom språkströrning som fanns på förskolan. Det gör fortfarande ont i hjärtat när jag tänker på det! Bra fungerande verksamheter med eldsjälar som brinner för sitt arbete borde inte kunna läggas ner.

Uppmanar dig att tipsa andra om denna blogg!/Tackom!

Välkommen än en gång!

Agneta