talosprak

Mobilen är på väg att infria förhoppningarna om att vara det bästa kognitiva hjälpmedlet. I samband med skolstarten släpps Schola Comai, en svenskutvecklad app som täcker in många önskemål från elever som har problem med koncentration och struktur.

Visbyföretaget Comai har de senaste åren tagit fram flera andra hjälpmedel för mobiler. Grundaren Anna-Karin Bergius fick många förfrågningar om fler appar för elever med olika svårigheter. I höst blir Schola Comai helt klar för skolan. Först ut är ett antal skolelever i Västra Götaland och i Visby som alla har deltagit i utvecklingen. - Man beräknar att tre elever per klass har problem med koncentrationen och vårt mål är förstås att nå ut till alla som har svårigheter, säger Miriam von Tiderman, projektledare på Comai AB.

Appen ska marknadsföras främst till skolor, men det blir även möjligt att köpa enstaka exemplar. Men det är ingen typisk app som man bara laddar ned och kör.- Vi vill vara med och utbilda användarna eftersom det är så viktigt att implementering blir rätt. Det måste fungera bra från början, annars kan appen bli ”bränd” och sen vill barnet inte använda den. Det är viktigt att få med alla lärare och föräldrar, så att det finns stöd runt omkring, säger Miriam von Tiderman.

Appen kretsar kring ett schema som anpassas för varje barn, för att göra det möjligt att skapa struktur och prioritera. Lärare och föräldrar kan uppdatera schemat på distans via webben, medan själva appen används på en mobil eller en surfplatta. Runtomkring schemat finns funktioner för kontakter, tidsuppfattning, pengar, minnesanteckningar med mera.

Sociala berättelser är en intressant funktion. Med hjälp av text och bild kan elev och lärare kan skapa berättelser i mobilen för att exempelvis hantera en konflikt eller som stöd i en viss situation. - Vi har sett ett jättestort behov av det här, säger Miriam von Tiderman.

Appen har tagits fram i samarbete med cirka 15 skolelever och deras lärare och föräldrar.
- Det viktigaste önskemålet har varit att ge barnet stöd för strukturera och prioritera sin dag. Det här är ett sätt att skapa trygghet och lugn. Det är inte bara ett hjälpmedel för skolan utan för hela livet, säger Miriam von Tiderman som menar att appen kan få betydelse i många olika sammanhang. Det är viktigt att ha koll på tiden när man går i skola. Med den här appen hoppas man förbättra närvaron på lektionerna och därmed också studieresultaten. - Om man kommer i tid kan man bli mer motiverad i skolarbetet och få bättre självkänsla.

Att hela hjälpmedlet sitter i en ”smartphone” hjälper också till att skapa självkänsla.
- Det viktigaste är att appen är så flexibel att den möjliggör ett självständigare liv. Man kan klara sig på egen hand med detta extra stöd och det syns inte att man har en funktionsnedsättning. Samtidigt utlovas appen vara så lättanvänd att vilken mobilanvändare som helst ska kunna hantera den.

I september är appen klar för leverans, och om förväntningarna slår in kan det bli en smärre revolution för många elever. - Den kan ersätta en massa papper och mappar. Med hjälpmedel för sociala berättelser, tidshantering och mycket annat i mobilen behöver man inte sticka ut från mängden och visa att man behöver extra hjälp. En begränsning är att appen endast finns för mobilsystemet Android. En iPhone-version är dock på gång.

Fakta

Här är alla funktionerna i nya skolappen från Comai.

Kontakter med direktlänk till mobilens telefonbok.

Sociala berättelser.

Fyra olika sätta att visualisera hur tid passerar.

Pengaräknare, visuell hjälp för få kontroll på hur mycket pengar man ska betala och få tillbaka vid ett köp.

Spela in ljud som går att namnge och lyssna på direkt.

Minnesanteckningar med direktkoppling till en kontakt.

Kalender och påminnelsestöd med SMS-funktion. Påminnelser kan antecknas i form av text, bild, checklista, video eller ljudinspelning.

Individuellt schema för eleven som skapas via webbgränssnittet.

Genom talsyntes kan elever som har svårt att läsa få all text uppläst.

Analog klocka med talsyntes.


Comais webbsida

Artikel | juni 15, 2011 - 17:18

Källa: Tidningen Föräldrarkrafts hemsida  (http://www.foraldrakraft.se/articles/hj%C3%A4lpmedel/skol-appen-som-eleverna-vill-ha-den)

Kollo 11-14 augusti 2011 Stiftsgården, Vårdnäs, Östergötland

Föräldrarföreningen Talknuten bjuder in föräldrar barn och ungdomar med språkstörning till ett kollo.
Torsdag em t o m söndag lunch till Stiftsgården, Vårdnäs, Östergötland.

På programmet bad, paddla kanot, samarbetövningar och andra aktiviteter.
Pris: 1000 kr. Anmälan senast 29 juni 2011.

Mer information och anmälningsblankett finner du på Talknutens hemsida. Anmälan

Tack Viktor Rydbergs Samskola för att ni bjöd in oss föräldrar att närvara vid kompetensutveckling för era lärare. Föreläsningen av professor Peter Gärdenfors  vid Lunds universitet var mycket givande och intressant och så även frågestunden efter. Vikten av den inre drivkraften hos eleven och lusten att lära beslystes samt att det är viktigt att tro på eleverna och se varje elev. Mer information om Peter Gärdenfors.

Jag blev så glad och inspirerad av att lyssna på hans föreläsning. Ingenting är omöjligt och det gäller att få varje barn att inse det. De måste också ta ansvar för sitt eget lärande och de behöver även få hjälp att finna olika alternativ till mer lustfyllt lärande.  Där kan vi vuxna finnas till hjälp och handleda dem med ett mer coachande tillvägagångsätt.

Barnen lär sig mycket via datorspel och deras kunskapsinhämtning utanför skolan är viktig och betydelsefull. Lärande utanför skolan sker i allt högre grad via datorspel och barnens fritidsaktiviteter.

Tips för läxläsnng
Läs gärna mer om hur du som förälder kan hjälpa ditt barn med att göra läxläsningen mer lustfylld. Jag har skrivit ner några intressant länkar till läxläsningsstunden. Mitt råd till dig som förälder är att skapa en trevlig stund tillsammans med ditt barn med fika och småprat innan läxläsningen, gärna med musik. På det sättet skapar du en positiv trevlig stund som är avkopplande och förberedande inför läxläsningen. 

Barn med läs- och skrivsvårigheter behöver lägga mer tid för sin egen läxläsning, läsavkodningen tar mer tid om de inte har ljudböcker eller faktaböcker i Daisyformat. De är även även trötta efter en skoldag och behöver en lugn stund och vila innan läxläsningen tar vid.

Vad sägs om att träna multiplikationstabellen med musik? Se tipsen på bloggen.

Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och koordinator för Linnémiljön Cognition, Communication and Learning. Han hävdar att skolans verksamhet saknar vetenskaplig bas och inte bygger på de bästa förutsättningarna för lärande, utan på tradition och ideologi. Han har belyst betydelsen av inre motivation för inlärning och ser det som en av lärarnas och skolans viktigaste uppgift att hitta pedagogiska metoder som tar sikte på den.

Professor Gärdenfors har även satt ihop en önskelista till utbildningsministern, om hur skolan skulle kunna vara uppbyggd för att bejaka elevernas inre motivation.

Önskelista till utbildningsministern från Peter Gärdenfors

Inlagd den 18 oktober 2010 kl 16:26 i Debatt
Inför ett seminarium den 19 oktober kring it-strategier för kommuner på Sveriges kommuner och landsting publicerar vi två nya brännande inlägg/mvh Peter Becker

Av Peter Gärdenfors, Lunds Universitet
Skoldebatten har haft fel fokus under den senaste valrörelsen. Betygen är inte det som skapar framgångsrikt lärande. Det är viktigare att se till att eleverna är motiverade och att deras lärande leder till förståelse. Därför skulle jag önska att debatten i fortsättningen ägnas åt följande teman:

1. Utgå från människans naturliga lärande
Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras. Människan har två naturliga sätt att undervisa: att visa och att berätta. Dessa former bör också vara grundläggande för skolundervisningen.

2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. Individen är intresserad av vad den gör och blir nyfiken, ivrig och koncentrerad. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten. Vardagligt lärande utanför skolan bygger till stor del på inre motivation, medan skolan alltför ofta utnyttjar yttre motivation, framför allt genom betygen. Det är uppenbart att skolans institutionella struktur hämmar elevernas inre motivation. Lärarna får därmed arbeta i motvind för att få dem engagerade.

3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning. Elever kan få kontroll genom att planera sina läraktiviteter och att själva bedöma resultaten av processen. I en studie fann man exempelvis att flickor upplever att de har mindre kontroll över hur de lär sig matematik än pojkarna gör. Som en följd av detta var flickornas motivation att lära sig matematik mindre än hos pojkarna.

4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Den andra faktorn som inte uppmärksammas tillräckligt är hur väl eleverna förstår det de lär sig. Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman. När man förstår kan man tillämpa det man lärt sig på nya problem – först då blir kunskapen produktiv och inte bara repetitiv.
Om undervisningen fokuserar på förståelse i stället för repetitiv kunskap, så får det genomgripande konsekvenser för hur man testar effekten av lärande. Om förståelsen sätts i centrum blir det viktigare att klara nya problem än att behärska gamla perfekt. I traditionella skolprov har det alltför mycket handlat om att kunna upprepa det man lärt sig, eller att korrekt kunna sätta in värden i formler som man förväntas kunna utantill. Men det finns tendenser i rätt riktning – de nationella proven bygger exempelvis numera mer på förståelse.

5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Det räcker inte med att förse varje elev med en dator – de måste kunna användas på ett vettigt sätt också. Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Som det nu är innebär IT-satsningen att man tar den traditionella skolan med dess undervisningskultur, ger eleverna tillgång till en dator och sen undervisar på samma sätt som tidigare. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram. Ett annat redskap med stora möjligheter är interaktiva skrivtavlor som gör lärandet gemensamt och stödjer berättandet. De kombinerar svarta tavlan, flanellografen och datorn.

6. Bredda lärarutbildningen
I den nyutgivna handboken för lärare Lärande, skola utbildning tas inte vikten av motivation och förståelse upp över huvud taget. Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, Lunds universitet
Peter Gärdenfors har nyligen kommit ut med boken Lusten att förstå (Natur och Kultur 2010) som tar upp bl a ovanstående teman och många fler, exempelvis de goda effekterna av berättande och lek i lärsammanhang. Där presenteras också den forskning som ligger bakom de teman som presenterats här.


älla: http://www2.diu.se/framlar/2010/10/18/onskelista-till-utbildningsministern-fran-peter-gardenfors/

 

Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får inte alltid anpassad undervisning. Det finns också brister i det stöd som de har rätt till visar Skolinspektionens första kvalitetsgranskning. I många av skolorna anpassas undervisningen främst utanför den ordinarie klassen, trots att det enligt läroplanen i första hand ska ges inom den ordinarie klassens ram.

Läs mer: Skolinspektionen

Systemfel i skolan drabbar elever med dyslexi.

Läs mer: Dyslexiförbundet FMLS

Otillräcklig hjälp till elever som har dyslexi.

Läs mer: Sveriges Radio

Ladda ned Skolinspektionens övergripande rapport Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan, 2011:8 (pdf-fil).

Läs mer: Skolinspektionen