talosprak

Ett spännande material som handlar om att göra skolmiljön och undervisningen mer tillgänglig för barn och ungdomar i behov av stöd; t ex barn med funktionsnedsättning och barn med svårigheter i inlärningssituationen. 

Utgångspunkten för Daffodil-projektet har varit de riktlinjer som samtliga utbildningsministrar inom EU (inklusive Sverige) anslutit sig till.  En kort introduktion finns nedan. För att läsa mer om Daffodil-projektet gå in på Daffodil.

Introduktion

Varför behöver vi riktlinjer?

Inom EU har man identifierat en gemensam europeisk och i viss mån global utmaning: Vi behöver göra skolmiljön och undervisningen mer tillgänglig för barn och ungdomar i behov av stöd; t ex barn med funktionsnedsättningar och barn med svårigheter i inlärningssituationen. I linje med FNs konvention 2006 ska människor oavsett funktionsnedsättningar erbjudas en fullvärdig utbildning och göras delaktiga och inkluderade i utbildningssystemet.

Daffodil-projektet har som ambition att utveckla riktlinjer för utredningsförfarandet inom det pedagogiska området, så att det möter de behov som ett inkluderande uppdrag innebär. Utgångspunkten för Daffodil-projektet har varit de riktlinjer som samtliga utbildningsministrar inom EU (inklusive Sverige) anslutit sig till: ”Rekommendationer för inkluderande utredning” som utvecklades av ett EU-organ; ”The European Agency for Development in Special Needs”. I riktlinjerna formulerades att de utredningar som görs inom pedagogiska verksamheter ska bidra till inkludering och inte primärt till sortering och exkludering.

I första skedet av Daffodil-projektet kartlades situationen rörande specialpedagogiska, psykologiska och medicinska utredningar och vilka utredningsverktyg som används i de deltagande EU-länderna (Birta-Szekely e.a., 2010). Ett gemensamt Europeiskt dilemma kunde identifieras: statiska utredningssystem används i för stor utsträckning för att sortera och diagnosticera barnen; fokus blir på brister och nedsättningar; lärare och föräldrar har svårt att omsätta utredningarna till praktiska vardagsnära insatser; utlåtandena från utredningar är ofta för svåra att översätta till inkluderande rekommendationer.

Det är nödvändigt att utveckla nya former av utredningsmodeller som fokuserar på hur barn och ungdomars lärande och utveckling kan stimuleras; som fokuserar på möjligheter och potential; som lyfter fram frisk-faktorer och salutogena processer; som bidrar till idéer om möjliga vägar vidare i den befintliga lärandemiljön och som gör barn, föräldrar och lärare delaktiga i utredningsprocessen.

Ett antal utredningsverktyg finns redan i dag tillgängliga. I Daffodil-projektet gör vi dessa tillgängliga och sprider information om dem. Daffodil-projektet syftar till att inspirera till att ta ett helhetsgrepp kring utredningsförfarandet och det arbete som ska följa efter en utredning. Fokuset i utredningen förskjuts från inuti barnet och individ-nivå till samspelet mellan individen och lärandemiljön.

 Daffodil-riktlinjerna syftar till att vägleda utredaren och de involverade i en utredning att tillsammans genomföra en utredning som bidrar till ökade kunskaper kring hur barnet kan inkluderas i sin lärandemiljö och stimuleras till optimalt lärande och utveckling.

 I riktlinjerna ingår också exempel på konkreta aktiviteter kan företas innan, under och efter utredningen. Aktiviteterna ska kunna vara så pass konkreta att de kan identifieras och utvärderas.

Riktlinjerna är inte uttömmande och behöver inte i alla delar vara aktuella i varje ärende men de sätter ljuset på olika delar i utredningsprocessen som kan vara viktiga för att åstadkomma en utredning som bidrar till ett optimalt stöd.


Vem är riktlinjerna avsedda för?

 Riktlinjerna är framförallt till för verksamheter och professionella som genomför utredningar kring barn och ungdomar i behov av stöd inom pedagogiska verksamheter; t ex psykologer, specialpedagoger, speciallärare, skolläkare, socionomer m fl. Ytterst berör riktlinjerna också lärare, föräldrar och barn – det är därför rekommenderat att också fundera kring hur de kan göras delaktiga kring när man arbetar utifrån dessa riktlinjer.


Varför utredning? Vad vill vi utreda? Till vilken nytta?

- Att förstå hur en person lär sig och utvecklas/fungerar i ett visst eller i olika sammanhang.

- Att förstå hur olika omständigheter/lärandemiljöer/sammanhang påverkar barnets/elevens möjligheter till lärande och utveckling.

- Att bidra med ökade kunskaper, råd, förslag till interventioner och insatser till de som finns omkring barnet/eleven.

-  Att bidra med en kvalitativ och individspecifik förståelse (s k formative bedömning)

-  Att bidra med en kvantitativ skattning av barnets/elevens fungerande i relation till en population (elever i samma ålder) (s k normativ bedömning)

- Att klassificera barnets beteende/prestationer/svårigheter utifrån kategorier/diagnoskriterier etc, t ex utvecklingsstörning m.m.

- Av juridiska eller rättighetsskäl; för att få tillgång till resurser och insatser som regleras utifrån olika regelverk.


Grundläggande principer för utredning

 RIktlinjerna utgår ifrån ett antal grundläggande principer:

-  En biologisk/medicinsk-pedagogisk-psykologisk-social modell kring funktionsnedsättningar.

-  Ett relationellt och kontextuellt synsätt på lärande och utveckling.

-  Ett inkluderande perspektiv.

-  En socialkonstruktivistisk modell för synen på elever i behov av stöd och funktionsnedsättningar.

-  Ett synsätt kring människors potential/ deras benägenhet att utvecklas/ plasticitet.


Vad menar vi med dynamisk och funktionell utredning i relation till statisk utredning?

Huvudsyftet med en dynamisk utredning är en utvärdering av elevens potential och benägenhet att lära och utvecklas. Dynamisk utredning vidgar perspektivet från statisk utredning till att beröra inte enbart aktuell funktions- eller utvecklingsnivå utan också kartlägga begynnande utveckling. En funktionell utredning fokuserar på en kvalitativ förståelse av olika funktioner som utvecklats eller är på gång att utvecklas hos en individ. En statisk utredning utgår främst från individens fungerande jämfört med en population och placerar denne i ett normativt sammanhang.


Vad är inkluderande lärande/undervisning?

Inkluderande lärande eller undervisning utgår från att aktivt deltagande i utbildningssystemet också är en del av att bli inkluderad i samhället. I inkluderande lärande omformas skolkulturen, riktliner och rutiner, arbetssätt och lärandet i vardagen så att de i högre grad svarar mot de individuella olikheter och behov som eleverna har. Olikheter i t ex en klass mellan individerna ses som berikande, som en tillgång och som en grund för viktiga erfarenheter som barn och ungdomar gör i samspel med varandra, där de lär sig att förhålla sig till varandra och till olikheter. Det är därför också en del värdegrundsarbetet. Delaktighet och att “räknas med” behöver aktivt arbetas med i lärademiljöerna, särskilt för de som riskerar att exkluderas av olika skäl; utanförskap betraktas som en risk- och ohälsofaktor. Inkluderande lärande är också det synsätt som av FN och UNESCO uppfattas som det som ger stöd för ett optimalt lärande för alla.

 (Adapted from the CSIE Index for Inclusion and other CSIE materials see www.inclues.org)


DAFFODIL-projektet www.daffodilproject.org

Dynamic Assessment of Functioning and Oriented at Development and Inclusive Learning
A Comenius multilateral project -142084-2008-LLP-BE-COMENIUS-CMP