talosprak

Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och koordinator för Linnémiljön Cognition, Communication and Learning. Han hävdar att skolans verksamhet saknar vetenskaplig bas och inte bygger på de bästa förutsättningarna för lärande, utan på tradition och ideologi. Han har belyst betydelsen av inre motivation för inlärning och ser det som en av lärarnas och skolans viktigaste uppgift att hitta pedagogiska metoder som tar sikte på den.

Professor Gärdenfors har även satt ihop en önskelista till utbildningsministern, om hur skolan skulle kunna vara uppbyggd för att bejaka elevernas inre motivation.

Önskelista till utbildningsministern från Peter Gärdenfors

Inlagd den 18 oktober 2010 kl 16:26 i Debatt
Inför ett seminarium den 19 oktober kring it-strategier för kommuner på Sveriges kommuner och landsting publicerar vi två nya brännande inlägg/mvh Peter Becker

Av Peter Gärdenfors, Lunds Universitet
Skoldebatten har haft fel fokus under den senaste valrörelsen. Betygen är inte det som skapar framgångsrikt lärande. Det är viktigare att se till att eleverna är motiverade och att deras lärande leder till förståelse. Därför skulle jag önska att debatten i fortsättningen ägnas åt följande teman:

1. Utgå från människans naturliga lärande
Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras. Människan har två naturliga sätt att undervisa: att visa och att berätta. Dessa former bör också vara grundläggande för skolundervisningen.

2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. Individen är intresserad av vad den gör och blir nyfiken, ivrig och koncentrerad. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten. Vardagligt lärande utanför skolan bygger till stor del på inre motivation, medan skolan alltför ofta utnyttjar yttre motivation, framför allt genom betygen. Det är uppenbart att skolans institutionella struktur hämmar elevernas inre motivation. Lärarna får därmed arbeta i motvind för att få dem engagerade.

3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning. Elever kan få kontroll genom att planera sina läraktiviteter och att själva bedöma resultaten av processen. I en studie fann man exempelvis att flickor upplever att de har mindre kontroll över hur de lär sig matematik än pojkarna gör. Som en följd av detta var flickornas motivation att lära sig matematik mindre än hos pojkarna.

4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Den andra faktorn som inte uppmärksammas tillräckligt är hur väl eleverna förstår det de lär sig. Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman. När man förstår kan man tillämpa det man lärt sig på nya problem – först då blir kunskapen produktiv och inte bara repetitiv.
Om undervisningen fokuserar på förståelse i stället för repetitiv kunskap, så får det genomgripande konsekvenser för hur man testar effekten av lärande. Om förståelsen sätts i centrum blir det viktigare att klara nya problem än att behärska gamla perfekt. I traditionella skolprov har det alltför mycket handlat om att kunna upprepa det man lärt sig, eller att korrekt kunna sätta in värden i formler som man förväntas kunna utantill. Men det finns tendenser i rätt riktning – de nationella proven bygger exempelvis numera mer på förståelse.

5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Det räcker inte med att förse varje elev med en dator – de måste kunna användas på ett vettigt sätt också. Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Som det nu är innebär IT-satsningen att man tar den traditionella skolan med dess undervisningskultur, ger eleverna tillgång till en dator och sen undervisar på samma sätt som tidigare. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram. Ett annat redskap med stora möjligheter är interaktiva skrivtavlor som gör lärandet gemensamt och stödjer berättandet. De kombinerar svarta tavlan, flanellografen och datorn.

6. Bredda lärarutbildningen
I den nyutgivna handboken för lärare Lärande, skola utbildning tas inte vikten av motivation och förståelse upp över huvud taget. Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, Lunds universitet
Peter Gärdenfors har nyligen kommit ut med boken Lusten att förstå (Natur och Kultur 2010) som tar upp bl a ovanstående teman och många fler, exempelvis de goda effekterna av berättande och lek i lärsammanhang. Där presenteras också den forskning som ligger bakom de teman som presenterats här.


älla: http://www2.diu.se/framlar/2010/10/18/onskelista-till-utbildningsministern-fran-peter-gardenfors/