1 december, 2010 föreläsning om Dyslexi på Lidingö

Plats: Sessionssalen, Lidingö Stadshus
Tid: Onsdagen den 1 december 19.00-21.00
Anmälan: Senast 22 november till [email protected]
Ingen kostnad. Kod-Knäckarna bjuder på kaffe och bulle.

Att vara förälder till ett barn med dyslexi

Elisabeth Marx arbetar som speciallärare och är aktiv styrelseledamot i Svenska Dyslexiföreningen.  Hon kommer bland annat att prata om vilka krav föräldrar kan ställa på skolan, och vilka krav skolan kan ställa på föräldrar. Hon kommer även att ta upp begreppet ”Läsning” ur ett pragmatiskt perspektiv, men kopplat till olika forskningsrapporter.

I min verksamhet träffar jag allt från pigga sexåringar till universitetsstudenter. Jag möter uttröttade föräldrar som sliter sitt hår, eftersom läxkonflikterna tar all kraft, men också grundskole- och gymnasieungdomar som tack vare tidig upptäckt, god strukturerad undervisning och hårt arbete klarar skolan med glans. Jag kommer i min föreläsning att utgå från ”den egna dyslektiske sonens” vandring genom grundskolan, med fokus på de lägre årskurserna. Att både vara mamma OCH pedagog har varit mitt livs bästa resa. Att som förälder varit orolig, förtvivlad, osams, stressad, men också att med glädje kunnat följa framsteg, har gjort mig till en betydligt bättre pedagog.”

Arrangemanget genomförs av den ideella föreningen Kod-Knäckarna i samarbete med Utbildningsförvaltningen Lidingö Stad och Arvsfonden. Kod-Knäckarna är en ideell förening som vänder sig till föräldrar och lärare som vill hjälpa barnen att få ordning på bokstäverna. Kod-Knäckarna producerar basfakta kring dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter, särskilt anpassat för föräldrar.


FDB-arrangerar föreläsningar och mässa, hösten 2010

Dyslexiveckan på Helsingborgs Stadsbibliotek

4-9 oktober 2010
I Helsingborgs har man laddat ordentligt inför Europeiska Dyslexiveckan för att infomera om läs- och skrivsvårigheter. Man vänder sig till elever, föräldrar, personal inom skolan och alla som är intresserade.


Europeiska Dyslexiveckan i Hässleholm

4-9 oktober 2010

Det blir händelserika dagar i Hässleholm. På programmet står bl a föreläsningar, utställningar, olika workshops och demonstrationer av datorstöd som t ex rättstavningprogram, talsyntes och ordlistor.


Föreläsning - Bornholmsmodellen och fler vägar till läsning

5 oktober 2010
I Stockholm föreläser Anna Strid om hur språklekar kan användas i förskoleklass och skola. Även förskolans och hemmets viktiga roll i barnens språk- läs och skrivutveckling belyses.


Föreläsning - Engelska är ett viktigt ämne!

7 oktober 2010

 - Logopeden Helén Sämfors föreläser om engelska och läs- och skrivsvårigheter på Haninge Kulturhus.


Dysleximässan

22-23 oktober 2010

 - Dyslexiförbundet FMLS inbjuder till Dysleximässa på Aros Congress Center i Västerås. FDB deltar som utställare på mässan.

”Skolan har ett allvarligt likvärdighetsproblem”

Anpassas inte till elevens förutsättningar

17/6 2010,
Löfte idag: Skollagen kompletteras med nya skrivningar om specialpedagogiskt stöd

Dyslexiförbundet FMLS och hela handikapprörelsen har under flera veckor försökt få uppmärksamhet för att den nya skollagen som skall antas den 22 juni har en fallucka för elever med funktionsnedsättningar.
Vid ett möte på departementet den 17 juni fick vi i handikapprörelsen förståelse och gehör för våra synpunkter. Det går tyvärr inte att få in några ändringar i skollagen på detta sena stadium. Däremot lovades vi att särskilt stöd skall ges till de elever som har behov av specialpedagogiska insatser som kompensation för funktionsnedsättning och att detta skall regleras i kommande grundskoleförordning. Detta stöd skall inte ha tak kopplat till de mål som minst skall uppnås. Handikapprörelsen är inte helt nöjd med denna "nödlösning" och kommer att verka för att detta på sikt skrivs in i själva skollagen.

Grattis alla elever med funktionsnedsättningar och deras föräldrar!

Sven Eklöf, kanslichef
Dyslexiförbundet FMLS
Dyslexiförbundet

Talknuten har även varit med och skrivit inlägg.

En sannskildring om föräldrars kamp mot (nåja – ibland också tillsammans med) sjukvården och samhället. Allt för att kunna rädda åtminstone ett av sina två barn och skapa en acceptabel vardagssituation för familjen. En spegling av föräldrars dygnet-runt-arbete, brist på stöd och förståelse, kamp, hjälplöshet men också en förmåga att se små ljusglimtar och leva för dessa. Jag tror många av er kan känna igen sig även om deras situation är mycket speciell.

Har du svårt att hitta böcker  på rätt nivå till ditt barn?

• Är du förälder till ett barn med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi?
• Har ni fått rådet att lästräna hemma en liten stund varje dag?
  

Besök Dyslexiförlaget Fallerej Förlag

Har ditt barn svårt att följa raden vid läsning ?

Läslinjal är ett bra hjälpmedel och gör läsningen roligare.

Ett bra stöd för ditt barn när barnet läser. En gul läslinjal med ett genomskinligtfält som gör det enkelt att följa raden utan att ögonen dras till andra rader.

Kostar 30 kr/st eller 2 st för 50:- inkl porto.

Vill du betälla?
Maila [email protected] och ange antal linjaler och ditt namn och din kompletta adress.  En läslinjal hemma och en i skolan är en bra hjälp för ditt barn.

Välkommen med din order!

Skolplattformar är inte tillgängliga för alla!

SPSM publicerar snart en utredning som visar att skolplattformarna inte är tillgängliga för alla elevgrupper, 12 olika skolplattformar har granskats bl a First Class.

Spsms granskning av olika skolplattformar har gjorts och granskningen visar att utvecklarna av olika skolplattformar inte tagit hänsyn till hur barn med funktionsnedsättningar arbetar med datorer när utveckling skett. Det påverkar självklart dessa elevens användning av systemen då det inte blir tillgängliga för alla. Barn med funktionsnedsättningar diskrimineras!

Läs hela artikeln publicerad av föräldrarkraft

26/11-09/An

Tack för att jag fick komma och föreläsa hos er. Nedan finner du material och frågor kring det jag talade om den 25/11 2009. Ett urval av Power Pointbilderna som jag visade har jag skickat till er kursadministratör. Lycka till med dina studier!/Agneta

Frågor till logopederna – Fördjupning i läs- och skrivprocessen

 Bakgrund kring våra tre utredningar

Vi har fyra pojkar födda 1988, 1992, 1997 och 2001. Alla våra pojkar har varit tidiga på att gå (före eller direkt efter 1-årsdagen) och de har alla klarat av både fin- och grov-motorik tidigt. I skolan har alla barnen matematik som favoritämne, de har lätt för att ta till sig ämnet vilket lett till att de har läst på högre nivå än genomsnittet i klassen. Språkutvecklingen har varit lite olika för barnen.  Alla barnen har gått på kommunalt dagis i Danderyds kommun och där använder man Bornholmsmodellen fullt ut från dagis till förskoleklass. Vår yngsta son gick även på Röda Korset språkförskola på Lidingö under drygt ett år och det är tackvare föräldrautbildningen där som jag tog tag i de äldre barnens svårigheter.

 Språkstörning (ett barn)

Pojken född 2001, var som fjärde barnet mycket sen i sin språkutveckling. Klätterspecialist som började klättra när han var 9 månader och gick före ett års ålder. Visade med kroppen vad han ville, fenomenal på kroppsspråk och på några få ord som –Dä, ja, ne, mamma osv. Uttalade bara ett fåtal ord när han började på dagis som 1,5 åring men förstod allt som sades och tolkade alla instruktioner. Började på samma dagis som bröderna och från dag ett visste och pratade vi öppet om hans försenade tal. En glad kille som visste vad han ville och med humör. En social kille som stod högt i rangordningen på dagis. Han gick i åldersintegrerad grupp. Vid 3,5 års ålder var han fortfarande efter i talet jämfört med jämnåriga och vi tog kontakt med BVC för remiss till logoped. Utredning började år 2005. I dag läser han bra och går på Stocksundsskolan.

 Dyslexi (två barn)

Pojken född 1988, var som första barnet normal i språkutvecklingen. Älskade rim och ramsor och sånger. Han sjöng sånger i tidig ålder som han memorerade. Problemen kom med lästräning i skolan, det var svårt att lära sig läsa. Påtalade att det fanns dyslexi på makens sida och tog upp att jag kände mig orolig för hans läsutveckling och att jag gärna ville göra utredning. -Det kommer…, blev svaret ett flertal gånger under hans skolgång. Klarade av låg- och mellanstadiet bra och även högstadiet. Fick problem i gymnasiet med ämnena spanska, svenska och samhällskunskap. Bra på engelska. Gick om ett år. Utredning började år 2007 då han gick sista året på gymnasiet och var 19 år. Utredningen gjordes på mitt initiativ. Två gångers besök och fyra sidors utredning.

 Pojken född 1997, var som tredje barnet lite senare i språkutvecklingen. Gick hos dagmamma men fick efter en sommar snabbt byta till dagis. Där vill han inte prata med fröknarna utan bara med bästa kompisen. Problemen kom med läsinlärning i skolan, det var svårt att lära sig läsa. Att stava var också svårt och att skilja på e och ä, b och p, o eller å, b och p, i och e mm. Bra på engelska. I inlärningssituationen överbelastas arbetsminnet och han glömmer när han blir stressad och är glömsk ibland. Utredning började år 2007 då han gick i årskurs 3 och var 10 år. Utredningen gjordes på mitt initiativ. Tre gångers besök och 11 sidors utredning.

 Stora skillnader – reflektion Skolan hade inte agerat för någon utav barnen. Båda utredningarna gjordes efter att jag ringt till skolorna och bett dem skriva remiss för båda barnen med dyslexi. Väntetiden var 18 månader för utredning på DS då men via Vårdgarantin fick vi utredning efter 10 månader på båda barnen. Äldsta barnet var myndig, 19 år när utredningen tillslut gjordes och gick sista året på gymnasiet och det andra barnet var 10 år och gick i årskurs 4 i grundskolan. Vi gjorde utredningar på olika logopedmottagningar, Danderyds sjukhus och hos Logopederna på Kungsholmen. Hanteringen var olika på ett flertal områden bl a informationen inför och under utredningsförloppet skiljde sig åt och så även utredningarnas innehåll gällande detaljer information och antal sidor, detaljer om elevens behov och även hantering av kompensatoriska hjälpmedel var olika och så även antal besök för utredningen.

Danderyds sjukhus gjorde utredningen på vår äldsta son. Informationsträffen om dyslexiutredningar som både jag och min man var anmälda till ställdes in på Danderyds Sjukhus samma dag den skulle vara, ingen ny informationsträff erbjöds oss trots att jag ringde och bad om att få komma ifall de arrangerade träffar längre fram. Jag fick en kortfattad broschyr på posten för att jag ringde. Han fick inga kompensatoriska hjälpmedel utan bara en lista på kompensatoriska hjälpmedel och en uppmaning om att han borde prova dessa på dagtid i Solna innan logopeden skrev ut dessa till honom. Han hade då två månader kvar i gymnasiet, så det blev inget besök i Solna. Eftersom han var myndig fick vi som förälder ingen information via Talkliniken utan all information gick direkt till sonen. Jag kunde inte närvara vid det sista mötet då resultatet presenterades, vilket var synd. Eftersom jag hade frågor efter att jag läst utlåtandet så ringde jag logopeden på DS under två veckors tid men fick hela tiden via telefonsvararen reda på att hon satt i möte. Då jag skulle till oralmotoriska med vår yngsta son passade jag på att söka upp äldsta sonens logoped. Döm av min förvåning när jag fick reda på att hon slutat för två veckor sedan – jag bad dem ändra meddelandet i telefonsvaren! Ett plus i kanten var att jag fick träffa en annan logoped för att få svar på mina frågor kring hans utredningstext.

 Logopederna på Kungsholmen skrev en mycket utförlig utredning med även tips för hur eleven i klassrummet bör få stöd av läraren, t ex anteckningar, lista med svåra ord m m. Inför sista träffen uppmanades vi att ta med specialläraren och gärna en av klasslärarna. Bara specialläraren kom med. Presentationen var anpassad för och gjordes för sonen, vilket jag uppskattade eftersom han lättare kunde förstå sin dyslexi och hur han kan få hjälp. Han fick med sig fyra kompensatoriska datorprogram,

• Word Read Plus
• Gustavas Ordbok
• Spell Right
• Stava Rex

direkt i handen. Informationen var mycket bra redan första träffen då vi fick veta händelseförloppet och vi hade chans att ställa frågor varje gång då de tog sig tid till detta. Jag lärde mig de kompensatoriska datorprogrammen och undervisade min son som i sin tur lärde ut programmen till specialläraren. Han gjorde även installation i skolan och hemma av programmen. Inget av programmen fanns på skolan. Dessa fick vi kämpa för att få dit så även för att få läroböcker med CD-skiva och Daisy-skivor i de olika ämnena. Det har blivit många möten med lärarna och speciallärare samt med rektor för att få tillgång till dator och kompensatoriska hjälpmedel. Efter att vi hade väntat 10 månader på den utlovade datorn till sonen kom den äntligen men han fick en dator från skolan som inte hade tillräcklig kapacitet för de kompensatoriska hjälpprogrammen. Vi valde att ta dit en egen dator till sonen som vi skänkte till skolan.

 Skolornas hantering

Informationshanteringen kring utredningsrapporterna på skolorna har för våra barn hanteras på olika sätt. Vi valde att vara öppna och bad skolsystern kopiera utredningarna till samtliga mentorer och klasslärare. Vi gav även tillstånd att öppet prata om barnens dyslexi. Vi har ändå saknat återkoppling och dialog ang informationshanteringen. När nya lärare kommer in i bilden faller ofta informationen mellan stolarna. Vissa lärare har inte läst eller följt de råd som finns i utredningarna, trots upprepade påstötningar och trots att de har tillgång till utredningarna. Det är även problem med vikarier och när t ex hemkunskapslärare undervisar och inte tar hänsyn till de barn som har dyslexi. Det är en evig kamp och mailväxling för oss föräldrar för att få lärarna att förstå hur skrivningar, lektioner, projektarbeten mm skall planeras utifrån barn med läs- och skrivsvårigheter. Tyvärr händer det dråpligheter väldigt ofta p g a okunskap och barnen kommer i kläm.

Reflektioner

• Uthållighet, tid och kraft och ett evigt kämpande för att få hjälp för barnen har krävts både i kontakt med landsting, kommun och skola.
• I dag upplever jag att det är stora skillnader på hjälp beroende på var man bor.
• Många kommuner har skarp-ihop-klasser med barm som har flera olika slags funktionshinder i en och samma klass. Alla barn har olika behov.
• Upplever också att det finns ett stort glapp mellan hjälp då det gäller språkstörning. Vi blev erbjudna logoped tid var 6:e vecka, vilket inte räckte för sonen. När han började på språkförskola fick han ordentlig hjälp under det dryga år han gick där. Det borde finnas ett alternativ där emellan också. Behov av fler besök per intervall i tid, t ex varje vecka och gärna ute hos barnen i deras kända miljö vore önskvärt.

 Frågor

1. Har vi en rättvis logopedhjälp för barnen med läs- och skrivsvårigheter och språkstörning i dag?
2. Vad händer med de barn vars föräldrar inte orkar driva på och kräva hjälp?
3. Vad kan göras åt glappet mellan språkförskola och logoped tid var 6:e vecka?
4. Finns flera alternativ till behandling i dag för barn med större behov som inte får plats på språkförskola?
5. Vad kan göras åt skillnaderna för hur olika instanser, privata aktörer och landstingen gör utredningar?
6. Är det möjligt att likrikta utredningarna och hanteringen kring utredningarna?
7. Vad kan ni logopeder göra för att informationshanteringen till oss föräldrar utvecklas och blir bättre innan, under utredningstiden och efter? Det är viktigt att lyfta fram ordlista, info häfte och föräldranätverk. Vad mer kan göras?
8. Väntan inför utredning var alldeles för lång upplevde vi. (18 månader blev till 10 med hjälp av vårdgarantin). Vad kan göras åt kötiden?
9. Kan utredningen göras på en plats (skolan/dagis) som är mer känd för yngre barn?
10.  Kan ni som logopeder vara ett stöd och behjälpliga vid informationsspridningen på skolorna?
11. Vad kan vi göra för att slippa ha elever i skrap-ihop-klasser?
12. Hur kan vi som föräldrar tillsammans med er logopeder få lärarna att följa era rekommendationer i utredningarna?
13. Ansvaret och helhetsgreppet för hantering av kompensatoriska hjälpmedel saknas. Vem ansvarar för utbildningen av logopederna, lärarna, eleverna och föräldrarna? Känner att det faller mellan stolarna i dag.

_____________________________________________________________________

 Några viktiga punkter till slut till er logopeder:

• Bemötande

•  
  • Se barnet inte mig som vuxen
  • Varje barn är unik både med och utan läs- och skrivsvårigheter
  • Stärk det positiva, alla är bra på någonting
  • Fokusera inte bara på problem utan se möjligheterna
  • Tänk på att vi föräldrar är en resurs
  • Delge och presentera informationen för barnet/ungdomen på deras nivå så de kan ta till sig vad det innebär att leva med läs- och skrivsvårigheter
    
    
• Information till oss som föräldrar
  • Tag gärna fram en folder med information
    • hur utredningen går till, före, efter och vad händer sedan…
    • vad det innebär att ha läs- och skrivsvårigheter
    • ordlista, terminologi
    • vikten av föräldranätverk, av att få träffa andra föräldrar i samma situation och utbyta erfarenheter och att stärka varandra
  • förebered oss på att vi behöver kämpa för våra barns rättigheter och uppmana oss att lära oss mer om läs- och skrivsvårigheter eftersom det blir lättare att ställa krav men framför allt hjälpa våra barn

 BLOGG  http://talosprak.blogg.se

Välkommen att besöka min blogg där du finner information om bl a:

• dyslexi och språkstörning
• föreläsningar
• föreningar
• föräldranätverk
• litteratur tips
• filmer
• länktips
• med mera

Sprid gärna information om att bloggen finns till de som har behov av att veta mer om språkstörning och dyslexi. Tackom!

Välkommen till bloggen!

 Tips på litteratur (Litteratur tipsen finns på bloggen också, se bl a Tips om dyslexi och språkstörning. Intressanta är även länktipsen om olika projekt, filmer, föreningar mm)

·          Att leva med språkstörning, Inger Blom & Malena Sjöberg

·          Ibland låtsas jag att jag förstår, Malena Sjöberg

·          Språkstörning hos barn och unga i skolåldern, Anna-Karin Arnald

·          Språkstörning i kombination med flerspråkighet, Eva-Kristina Salameh

·          Språkstörning hos Förskolebarn, Åsa Sjöberg och Iris Samuelsson

·          Språkstörning - Lots till samhällets stöd, Eva Borgström

Ovanstående böcker och häften kan du beställa på Talknutens hemsida: http://www.afasi.se/index.php?option=com_content&view=article&id=91&Itemid=87

·          Vad alla behöver veta om läs- och skrivsvårigheter, Torbjörn Lundgren, Karin Ohlis

·          FDBs 11 förslag – Dyslexi, kontakta FDB

·          LÄSK-pärmen kontakta FDB

·          Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, Svenska Dyslexiföreningen

·          Kompensatoriskt stöd vid studier, Ulla Föhler & Eva Magnusson

·          Läsa och skriva fast man inte kan, Ulla Föhler & Eva Magnusson

·          Kunskap och lärande i IT-samhället, Berit Rognhaug

·          Datatek – En studie om föräldrars erfarenheter av och förväntningar på datatekverksamhet, Peg Lindstrand

·          Annorlunda barnbarn, Monica Klasén Mac Grath

·          Dyslexi Vad är det?, Christopher Gillberg, Maj Ödman, Natur och kultur

·          Dyslexi En introduktion, Ester Stadler, Studentlitteratur

·          Ungar är olika, Hur kan förskolan hjälpa barn med svårigheter? Agneta Hellström, Liber

·          Svårt att läsa och skriva, Pia Wallenkrans

·           Dyslexi- aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Svenska dyslexiföreningen

På nästa sida finns information och några tankeväckande frågor om vad som sker efter vi fått utredningen gjort hos er. Vårt eviga kämpande …

Nedanstående finns med för att belysa att vi som föräldrar behöver kämpa för förståelse även i skolan – inget är självklart!

Ansvar i skolan

Mail växling med mentor på gymnasium ang dyslexi och hjälpmedel

Hej, mentor!

Jag vill komma i kontakt med dig angående min son. Jag har pratat med skolsköterskan som skrev remissen på utredning av hans dyslexi i juni år 2007. Och jag vill bara följa upp att utlåtandet med hans dyslexi har nått ut till alla lärare som han har så att han kan få hjälp och stöd i klassrummet.

Finns cd-skivor för kurslitteraturen i svenska b och c? Finns cd-skivor för kurslitteraturen i religion? Hans starkaste inlärningskanal är via hörseln och det vore därför ett mycket bra stöd för honom. Tackom! /Agneta Nilsson

Hej Agneta!

Jag har fått information om din son dyslexi, det är många av våra elever i många klasser som har dyslexi och därför är det viktigt att eleven själv pratar med varje lärare och påminner om vad de behöver hjälp med. Man har t ex rätt till längre skrivtid och rätt att skriva uppsatser på dator. Han får själv påminna sina lärare om det inför prov och liknande. Kurslitteratur ska finnas på cd-skivor och då får eleven gå och låna dem i bokförrådet. Det är den hjälp som erbjuds i de olika kurserna, det finns även extrahjälp hos speciallärare och i Lärcentrum som han och övriga elever har blivit informerade om.

Om ni vill kan jag maila hans lärare och påminna dem om hans dyslexi. Annars är det bästa att han själv pratar med sina lärare om det stöd han behöver. M v h/mentor

Frågor - Ansvar i skolan – Läs mailväxlingen ovan

1. Hur kan man få elever som inte vill visa i klassrummet att de har läs- och skrivsvårigheter att använda kompensatoriska hjälpmedel? De eleverna får i vissa skolor ha en dator med kompensatoriska hjälpmedel, de andra eleverna har ingen dator.
2. Hur kan eleven få hjälp om inte läraren kan eller förstår användningsområdena för de kompensatoriska datorprogrammen?
3. Hur kan läraren planera lektionernas innehåll för elever med läs- och skrivsvårigheter om de inte kan tillräckligt om läs- och skrivsvårigheter eller om kompensatoriska hjälpmedel?
4. Vem är ansvarig för att t ex få muntligt förhör, är det elevens eller lärarens?
   1. Är det rätt att ansvaret skall ligga på eleven?
   2. Klarar alla elever av att hela tiden påminna lärarna om sin dyslexi?
   3. Är det ett för tungt ansvar för elever? Klarar och vill alla elever informera hela tiden? Tär på självkänslan?
5. Vilken anpassning sker i klassrummet egentligen? Hur kan man som förälder få insyn i att anpassningen verkligen sker för barn med läs- och skrivsvårigheter?
6. Är det vår lott som föräldrar att behöva kämpa för att få kompensatoriska hjälpmedel till skolorna?
7. Varför finns inte öronmärkta pengar för varje elev med läs- och skrivsvårigheter som följer barnet?
8. Universiteten har öronmärkta pengar för hjälp för målgruppen men vilka av våra barn kommer dit om inte hjälpen sätts in tidigt i grundskolan?
   
   Studier visar att det är hjälpen tidigt som bidrar till resultaten och för hur det går i skolan för våra barn och att det är viktigt att hjälpen finns kontinuerligt under skoltiden och individanpassas också!

Tillfällig information
Denna blogg handlar egentligen om dysleixi och språkstörning men just nu behöver även information om Talomid spridas...så detta inlagg handlar om Talidomid och världskonferensen i Brasilien.


En mycket intressant vecka med nyttig information om Talidomid. Ur innehållet bl a om läkemedels kontroll och WHOs arbete kring att få länders läkare att rapportera in avvikelser hos patienter som de behandlar och om hur man runt om i världen kämpar för att få länder att ta ansvar för sina talidomidskadade. Ett flertal länder har inte betalat ut någon ersättning till skadade. Skandal! Uppskattningsvis finns det c 10 000 - 12 000 talomidskade i världen. Det finns många fler i världen som inte känner till att de drabbats. Tyskland var det land som drabbades värst med ca 3000 skadade, hittills kända vill säga.
 
Otroligt intressant att få ta del av hur man i Bralilien har kämpat för att hjälpa de skadade och hur de samarbetat med olika instanser för att få kompensation, kunna gå i vanlig skola mm. En stor kamp som en självklarhet för många - mänskligt liv och leverne m a o rättigheter som borde var självklara att få för alla oavsett vilket land man bor i.

Många länder medverkade bl a Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Italien, Brasilien, England, Kanada. Vi var drygt 150 deltagare. Den yngssta delagaren som var skadad var bara ett år gammal. En liten flicka som heter Eve och bor i Brasilien. Det var hjärtskärande att se detta lilla flickebarn med skadade ben och armar. Det känns otroligt ledsamt att barn fortfarande föds med Talidomidskador, att utlämning av medicinen inte är tryggad och att informatonen om faran att ta tabeletterna när man är gravid inte når ut till alla patienter. Här finns fortfarande massor att ta tag i!

Se video från mötet

Men just nu...är här 32 grader och stranden väntar.../ Agneta

Skolsituationen för elever med funktionsnesättning i grundskolan

Det finns lärare som har elever med funktionsnedsättning i sin klass utan att känna till hur funktionsnedsättningen påverkar inlärningen. Dessa elevers rätt till en likvärdig utbildning är därmed inte säkrad. Det konstaterar Skolinspektionen i en granskning av skolsituationen för elever med funktionsnedsättning vid 24 grundskolor.

Här kan du ta del av alla granskningsrapporter från Skolinspektionens hemsida.  
Fler rapporter från respektive skola finns även på hemsidan.

Hur gör man om man misstänker att barnet har läs- och skrivsvårigheter?

UTREDNING FÖR BARN
Prata med förskolepedagogerna, läraren och ev specialpedagogen hur de upplever ditt barnets svårigheter. Vissa skolor har egna enklare tester som de gör innan remissen skrivs.

Skolbarn, Märker du att ditt barn har läs- och skrivsvårigheter och barnet går i skolan. Tag kontakt med skolsyster eller läkare på skolan som skriver remiss för utredning hos logoped.

Dagisbarn, Om barnet inte börjat i skolan ännu så prata med BVC så skriver de en remiss för utredning hos logoped.

Väntetiden för utredning är oftast lång.
För oss tog det drygt 9 månader trots att vi vände oss till Vårdgarnantin. Kötiden var egentligen 18 månader för utredning på Danderys Sjukhus men tack vare Vårdgarantin gick det alltså snabbare. Tag reda på hur läng väntetiden är för utredning och tag kontakt med vårdgarantin (Stockholms Läns Landsting) så att utredningen går snabbare. Logopederna på Kungsholmen, Stockholm gjorde en av våra barns utredningar och Talkliniken på Danderyds sjukhus gjorde den andra utredningen.  Om du bor i landet tag kontakt med Landstinget fär du bor.
 
Hur vet jag om mitt barn har läs- och skrivsvårigheter? Vilka tecken finns? 
Kom ihåg att varje barn är en unik individ och att barn är olika och utvecklas i olika takt. Dessutom har barn ofta olika grader av läs- och skrivsvårigheter. Vissa barn kan ha ett flera kännetecken. Låt en logoped utreda så du med säkerhet får reda på vad ditt barn behöver hjälp med.

Några kännetecken, kan var:

Tecken på dyslexi kan vara
Att barnet stavar fel, förväxlar b och d samt b och p, svårt att höra om det skall vara o eller å, ä eller e, kastar om bokstävernas ordningsföljd, läser långsamt, svårt att automatisera läsningen, tar tid att lära in regel eller ett namn, läser fel på ändelser, svårt att lära in – ”rabbelkunskaper” (t ex alfabetet), har svårt att skilja på höger och vänster, är dubbelhänta, har dåligt självförtroende och är vana vid misslyckanden och är bra på att dölja sina svårigheter.

Hur kan du underlätta för barnet? Några tips!
I skolan, presentation -genomgång:  Tydliga strukturer och rutiner i undervisningen och upprepningar.  Vad vi ska prata om, Vad vi har pratat om och sammanfatta med kontroll frågor.
Läs upp vad som står på tavlan. Avstämning hela tiden-viktigt att ställa frågor. Erbjud kompensatoriska hjälpmedel, muntliga förhör, att eleven får använda dator vid inskrift  av text. 
Gör utredning och hjälp ditt barn!

Tecken på språkstörning kan vara
 
Att orden inte kommer i rätt ordföljd, Rak ordföljd -Nu jag vill vinna!
Barnet ”hör” att de säger katt men uttalar K som T  –Tatt.
Svårt med gruppering - t ex kläder, frukter, Vad hör till gruppen kläder?
Minskad känslomässigt förståelse för andra -kan ha svårt att tolka signaler hos andra (arga, ledsna)

Hur kan du underlätta för barnet? Några tips!
Tala i klarspråk – Rak och tydlig kommunikation utan långa och krångliga meningar och svåra ord. Prata inte för snabbt - då hänger inte barnet med. Försäkra dig om att barnet förstått vad du sagt. Fråga barnet hela tiden - få bekräftelse. Håll ögonkontakt och se hur barnet reagerar på det du säger. Om barnet uttalar ett ord eller flera ord som du inte förstår, fråga om och be barnet repetera ordet eller be barnet förklara på annat sätt. Gör utredning och hjälp ditt barn!


Informera dig och lär om läs- och skrivsvårigheter så kan du lättare hjälpa och stödja ditt barn. Det är enklare att ställa krav på skolan också om du vet mer. Gå gärna med i nätverk och föräldrarföreningar. Se på bloggen Kalender - Aktiviteter.

Informera andra som möter ditt barn
Ta inte för givet att lärare, special pedagoger och andra som möter sitt barn dagligen egentligen vet vad som behövs för att ditt barn skall få stöd för att klara av skola och fritid. Dialogen om vad ditt ban behöver är viktig och nödvändig.  Sprid information till alla berörda, t ex :
Dyslexi - FDBs 11 förslag

Språksrörning - Patrik – pdf, finns på SPSM hemsida.

Sprid dessa dokument till lärare, spec pedagoger, rektorer, fritidspersonal och andra som har kontakt med ditt barn. Glöm inte bort att även fritidsaktiviteternas ledare behöver då information om dyslexi och språkstörning. Komplettera gärna med ett sidodokument med specifika beskrivningar om ditt barn behov. Tyvärr har många lärare jag mött inte förstått vad läs- och skrivproblematiken egentligen innebär för barnet i lärsituationen eller hur de praktiskt kan underlätta och hjälpa barnet med tillgång på t ex kompensatoriska hjälpmedel/alternativa hjälpmedel. Specialpedagogerna vet vad det handlar om men barnen träffar oftast special pedagogen bara en eller två timmar per vecka. Därför är det viktigt att de lärare som undervisar våra barn dagligen förstår problematiken så att de kan planera och genomföra undervisningen på bästa sätt för våra barn. Kontinuerlig dialog och uppföljning behövs!
_______________________________________________________________________________________

TIPS PÅ LITTERATUR

Boktips vuxen - Dyslexi

• Vad alla behöver veta om läs- och skrivsvårigheter, Torbjörn Lundgren, Karin Ohlis
• FDBs 11 förslag – Dyslexi, kontakta FDB
• LÄSK-pärmen kontakta FDB
• Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, Svenska Dyslexiföreningen
• Kompensatoriskt stöd vid studier, Ulla Föhler & Eva Magnusson
• Läsa och skriva fast man inte kan, Ulla Föhler & Eva Magnusson
• Kunskap och lärande i IT-samhället, Berit Rognhaug
• Datatek – En studie om föräldrars erfarenheter av och förväntningar på datatekverksamhet, Peg Lindstrand
• Mina bästa sidor är ordblinda  där flera kända och framgångsrika svenskar berättar om sin dyslexi....de vill visa att dyslexi inte måste vara ett handikapp. Boken kan beställas från UR´s kundtjänst: kundtjä[email protected] tel 020 58 58 00
  
  
  Hur är det att få ett barnbarn som har ett funktionhinder?
• Annorlunda barnbarn, Monica Klasén MacGrath
• Dyslexi Vad är det?, Christopher Gillberg, Maj Ödman, Natur och kultur
• Dyslexi En introduktion,Ester Stadler, Studentlitteratur
• Ungar är olika, Hur kan förskolan hjälpa barn med svårigheter? Agneta Hellström, Liber
• Svårt att läsa och skriva, Pia Wallenkrans, Warne Förlag Tips och idéer om att lära in och lära ut
• Dyslexi- aktuellt om läs- och skrivsvårigheter
  Svenska dyslexiföreningen
  
  
  Boktips vuxen -Språkstörning
  
  På Afasiförbundets hemsida, Talknuten  finns flera tips på böcker. Och här kan du även beställa häften med information om språkstörning för en billig peng. (30:-/st)
• Språkstörning hos barn och unga i skolåldern Av Anna-Karin Arnald, 2007
• Språkstörning i kombination med flerspråkighet Av Eva-Kristina Salameh 2008
• Språkstörning hos Förskolebarn Av Åsa Johansson och Iris Samuelsson, 1999
• Språkstörning - Lots till samhällets stöd Av Eva Borgström, 2002.
  
  
• Leva med språkstörning,  Inger Blom & Malena Sjöberg,  ISBN 91-574-5348-9, Bilda förlag
  Flera familjer beskriver hur det är att leva med barn med språkstörning i olika åldrar. Även en del litteraturtips och tips om hjälpmedel.
• Ibland låtsas jag att jag förstår, Malena Sjöberg, ISBN 978-91-633-1319-6, (Ljudbok i Daisyformat ingår)
  En bok om elever med språkstörning som vänder sig till föräldrar, pedagoger och andra som möter barn med språkstörning.För fler tips på litteratur se

Talknutens hemsida.
Beställning: Tel: 08-545 663 66/74, Fax: 08-545 663 79, e-post: [email protected]

SPSM hemsida (Special pedagogiska Skolmyndigheten) finns ett bra informationsblad, Best nr:00072, Det här är Patrik, kort information om språkstörning. Kan även laddas ner som pdf.

Tipsa gärna!
Nedan finns de aktiviteter som är på gång inom läs- och skrivsvårigheter under året 2009. Om du har fler tips på aktiviteter, föreläsningar eller tv-program mm så tar jag tacksamt emot dessa. Om du även har tips på bra föreläsare tar jag gärna mot dessa tips också. Vill du vill medverka i nätverken? Ange vilket nätverk. Maila till mig. Tackom!

• Föreläsningar
• Nätverksträffar både i Stockholm och i Danderyd
  
  Även på Talknutens hemsida finns information om nätverken Talknuten nätverk Stockholm,
  Talknuten nätverk Danderyd och där finner du även lista på var föräldranätverken finns i Sverige.

NÄTVERKSTRÄFFAR  STOCKHOLM, SV

För föräldrar som har barn med språkstörning. Vi träffas i Vuxenskolanslokaler på Kungsholmen. För mer info se Talknuten.
 
NÄTVERKSTRÄFFAR- Stockholm, Kungsholmen, Vuxenskolan

Vi kommer att fortsätta träffas under hösten på följande datum:
Måndagen den 28/9 kl 18:30 - 21 00 och 16/11 kl 18 30 - 21 00, program se respektive månad nedan.

Vill du medverka i nätverket? 
Anmälan till Studieförbundet Vuxenskolan. 
Yvonne Hallberg via mail eller tel 08-693 03 95.
Eller maila Agneta Nilsson.

NÄTVERKSTRÄFFAR  DANDERYD, SV

För föräldrar som har barn med språkstörning och /eller dyslexi. Vi träffas i någon lokal i Danderyd. För mer info se Talknuten.
 
NÄTVERKSTRÄFFAR-
Vi kommer att fortsätta träffas under hösten på följande datum:
Datum ej fastställt för hösten.

Vill du medverka i nätverket?  
Maila Agneta Nilsson.

Barnen som sorteras bort

__________

28/9 kl 18 30 - 21 00 NÄTVERKSTRÄFFAR- Stockholm, Kungsholmen, Vuxenskolan
Datum för nätverket måndagen den 28/9 kl 18:30 - 21 00 och 16/11 kl 18 30 - 21 00. Välkommen!

16/11 kl 18 30 -21 00 NÄTVERKSTRÄFFAR- Stockholm, Kungsholmen, Vuxenskolan
Datum för nätverket måndagen den 28/9 kl 18:30 - 21 00 och 16/11 kl 18 30 - 21 00

Agenda nästa träff: 16/11 kl 18 30

Vi kommer diskutera:

• I smågrupper diskuterar vi:
  Läxläsning – Hur kan vi motivera våra barn för att få en trevlig stund? Vilka knep? Hur gör du? Vilka alternativa hjälpmedel/kompensatoriska hjälpmedel använder du?
  Tag gärna med exempel.
  Redovisning per grupp - blädderblock
• Kort information om Sollentuna språkförskola, Tal & Språkcentrum
• Kort information om Hellsboskolan 

Meddela i god tid ifall du inte kan komma på träffen. Agneta Nilsson.

Det blir ingen nerläggning av tal&språkverksamheten i Stocksundsskolan.

Vi fick inte någon skriftligt information från kommunen och har heller inte fått svar på alla frågor vi ställt. Detta bidrog givetvis till spekulationer om nedläggning och speciellt eftersom det visade sig att efter första mötet att beslutet inte var förankrat hos politikerna.  Jag tycker informationen har varit bristfällig under denna dryga månad.

Jag har till barn & ungdomsnämnden hänvisat till Nacka kommun som hela tiden delgivit sina beslut skriftligt och att det då finns i klartext och inte blir spekulationer kring vad som egentligen är beslutat. Jarlabergsskolan i Nacka skall inte längre vara en central mindre undervisningsgrupp utan barn med språkstörning skall integreras med andra barn som inte har språkstörning. Klar och tydlig information från Nacka kommun m a o.

Vi har fått mer resurser till tal&språk! Efter ett flertal möten, mail och telefonsamtal fick vi beskedet.

Mer pengar och stöd till tal&språk vilket  ger en 65% extra tjänst till tal&språk. Denna resursperson kommer att fungera som brygga mellan tal&språk vilket vi föräldrar är mycket glada för. Trots tillskottet så är det ändå en minskning av resurser men detta är klart bättre än de tidigare beskeden kommunen har givit oss.

Vi är dock fortfarande fundersamma om hur kommunen kommer att hantera nya sökande eftersom beskedet dröjer till de nya sökande föräldrarna.

Berättade även att vi fått garantier av kommunen att våra barn som går på tal&språk kommer få fortsatt stöd så länge de går i Stocksundsskolan.

Umeå kommun startar upp grundskola för barn med gravspråkstörning i höst.

För hösten 2009 se Kalender - aktiviteter hösten 2009

Nedan finns de aktiviteter som är på gång inom läs- och skrivsvårigheter under året 2009. Om du har fler tips på aktiviteter, föreläsningar eller tv-program mm så tar jag tacksamt emot dessa. Om du även har tips på bra föreläsare tar jag gärna mot dessa tips också. Vill du vill medverka i nätverken? Ange vilket nätverk. Maila till mig. Tackom!

• Föreläsningar
• Nätverksträffar både i Stockholm och i Danderyd, 
  
  Även på Talknutens hemsida finns information om nätverken Talknuten nätverk Stockholm, Talknuten nätverk Danderyd och där finner du även lista på var föräldranätverken finns i Sverige.

_______

MARS
_____

Onsdagen den 25/3 kl 19 00, Djursholms bibliotek.

Det blev en mycket uppskattad kväll med 28 deltagare. Många härliga diskussioner och bra frågor. Ett extra tack till föreläsarna som gjorde denna kväll möjlig att genomföra.  Nästa träff kommer bli i början på maj på Villa Pauli, Djursholm. Onsdagen den 13 maj på kvällen kl 18 00-21 00. Med kaffe,  smörgås och ramlösa, kostnad: 100:-  Bindande anmälan senast  6 maj till. [email protected] Vänligen respektera det. Tackom!

Läslinjal - ett enkelt hjälpmedel
Möjlighet till att köpa läslinjaler uppmärkta med alfabetet kommer att finnas. En läslinjal som hjälper barnet att följa raden i "fönstret" som finns i linjalen hjälper barnet att läsa på rätt rad. Linjalen kostar 25 SEK. Beställ via mail, tala om antal för- och efternamn,  adress, tel nr. [email protected]

Nätverksträff för föräldrar som har barn med dyslexi och språkstörning och bor i Danderyd med omnejd.

Ur programmet:
Skribent Monica Klasén McGrath pratar om boken Annorlunda barnbarn,
ISBN:978-91-89091-48-1, Cura Bokförlag AB

Att få ett barnbarn är en omvälvande upplevelse för de flesta. Det är något man längtar efter och ser fram mot.
Men vad händer när det efterlängtade barnbarnet har ett funktionshinder?
Boken riktar sig till mor- och farföräldrar men även till föräldrar och andra närstående till barn med funktionshinder.

Anna Wennerkvist, specialpedagog, Skoldatateket Danderyd berättar om Skoldatateket och hur de kan hjälpa elever och om kompensatoriska hjälpmedel.

Tinalina, bibliotekarie, informerar om läsa-lätt böcker.

Agneta Nilsson, förälder, informerar om föräldranätverket och bloggen.

Möjlighet till att köpa boken Annorlunda barnbarn och läslinjaler kommer att finnas.

Vill du anmäla dig till nätverket? Maila Agneta Nilsson.

_____

APRIL
_____

24-25 april, Svenska dyslexiföreningens utbildningskonferens, Stockholm

Dyslexi- Läsförståelse-Dyskalkyli - Stress
Ett flertal föreläsare under dessa två dagar.
Mer info


25 april,  Föräldrarforum 2009, Göteborg

FDB arrangerar en heldag om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Dagen ska ge svar på många av de frågor som föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter har. På förmiddagen ges två föreläsningar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt IT-verktyg. Eftermiddagens föreläsningar tar upp konkreta pedagogiska idéer och åtgärdsprogram.

Forumet vänder sig till alla intresserade. Mamma, pappa, lärare, elev, specialpedagog, rektor, logoped,  mor- och farföräldrar.

Tid: 25 april 2009, kl 9  00 - 17 00
Plats: Göteborg

Ängkärrskolan i Solna har funnits i 17 år och startades av föräldrar vars barn har dyslexi.
Ängkärrsdagen är ett sätt att nå ut till föräldrar och elever för att sprida information om

dyslexi och en dag som ger oss möjlighet att dela med oss av de kunskaper och erfarenheter

som vi, tillsammans med våra elever, har erfarit.

För att uppmuntra dyslektiska elever som gjort stora framsteg har vi instiftat ett stipendium

som vi döpt till Ängkärrspriset och som kommer att gå till elever som har utvecklat sin

Ängkärrskolan igår - idag - imorgon

Estetiska lärprocesser och multisensorisk inlärning

Ö-projektet, ett framgångsrikt exempel på ämnesöverskridande verksamhet

Den specialpedagogiska verksamheten på Ängkärrskolan

Skapandet av egen bok i hemkunskapen

FMLS

Läs- och skriv

FDB

Fråga f.d elever och föräldrar

Fråga Studie- och yrkesvägledaren

________

AUGUSTI
________

14-16 augusti Folkets Hus, Stockholm
Nordisk Dyslexipedagogkonferens, Svenska Dyslexiföreningen arrangerar.

_________

OKTOBER
_________

16-17 oktober Sollentuna,Dyslexiförbundet FMLS Dysleximässa.
Föreläsningar under  dagen. Utställning av kompensatoriska hjälpmedel, böcker mm.  På StartHotel i Sollentuna. En dag du inte bör missa. Gratis! Mer information.

 

NÄTVERKSTRÄFFAR  STOCKHOLM, SV

För föräldrar som har barn med språkstörning. Vi träffades under  våren 2008 och  hösten några gånger och nu är det dags för vårens första träff den 2/2 kl 18 30 - 21 00 i Vuxenskolanslokaler. För mer info se Talknuten.

 
NÄTVERKSTRÄFFAR- Stockholm, Kungsholmen, Vuxenskolan

Vi kommer att fortsätta träffas under våren på följande datum:
2/2 kl 18 30 - 21 00.

Resterande är preliminära datum 9/3 och 27/4 kl 18 30 - 21 00.

Vi kommer att diskutera följande:

• Erfarenhetskonferensen 21/11-22/11
• Hur fungerar vardagen med barnen?
• Missförstånd som uppkommer då vi är med och när vi inte är med samt hur vi hanterar detta.
• Motivation och självkänsla
• Språket
• Åtgärdsprogram och möten i skolan, Ansvar och rättigheter

Vill du medverka i nätverket? 

Anmälan till Studieförbundet Vuxenskolan. 
Yvonne Hallberg via mail eller tel 08-693 03 95.

Eller maila Agneta Nilsson.

 

NÄTVERKSTRÄFFAR  DANDERYD

Anna Wennerkvist, specialpedagog, Skoldatateket Danderyd berättar om Skoldatateket och hur de kan hjälpa elever och om kompensatoriska hjälpmedel.

Tinalina, bibliotekarie, informerar om läsa-lätt böcker.

Agneta Nilsson, förälder, It pedagog & konsult, informerar om föräldranätverket och bloggen.

Möjlighet till att köpa boken Annorlunda barnbarn och läslinjaler kommer att finnas.

Vill du anmäla dig till nätverket? Maila Agneta Nilsson.

Barn med språkstörning i andra kommuner
Kommuner hanterar språkstörning på olika sätt. En del kommuner blandar alla tänkbara barn med olika diagnoser. Det kan vara FAS, ADHD, Asbergers, språkstörning i kombination med andra diagnoser och även barn med kombinations svårigheter (flera diagnoser) och barn med enbart språkstörning. Barnen går ibland i  en liten  grupp. Oftast är det en vanlig klasslärare utan kompetens om dessa funktionsnedsättningarna som ta hand om klassen. Hur kan man från något håll kunna begära att en lärare skall kunna alla dessa funktionshinder, ha förståelse för dessa alla olika funktionshinder och att utifrån det kunna anpassa undervisningen efter barnens individuella behov? Hur kan man pedagogiskt arbeta med utåtagerande-, inåtagerande- och barn som behöver språklig stimulans i samma grupp? För mig är det en gåta. Det handlar definitivt inte om en bra kvalité utan om snarare förvaring och att kommunerna inte tar sitt ansvar för dessa elever.

Dessa föräldrar och barn är självklart inte nöjda. De känner bl a att det är oro i klassen, aldrig arbetsro, barnens behov är så olika, deras barn får inte den intellektuella utmaning i skolan de önskar och behöver. De är även oroliga för hur barnen skall klara fortsatt skolgång. Barn med språkstörning behöver få språklig stimulans och det är svårt att få om de går i en grupp med barn som har inåtvänd problematik.

Andra kommuner löser detta med att ge ett barn med språkstörning en assistent som i de flesta fall inte har någon som helst kompetsen inom språkstörning. Det är verkligen synd om barnen! För mig är det en gåta att föräldrar godkänner detta alternativ.

Danderyds Kommun - Stocksundsskolan
Vår yngsta son som har språkstörning går i Stocksundsskolan. Han går i en vanlig klass med 23 elever. Förskoleläraren arbetar mycket med bilder och hon tillsammans med fritidsledaren och Tal & Språk personalen använder tecken som stöd. De går även en kurs i tecken som stöd som kommunen ordnat på Danderyds Sjukhus hos logopederna där. Jag är tacksam för att vi bor i en kommun som kan erbjuda en tal & språkgrupp för barn med språkstörning. I tal & språkgruppen finns en logoped, en förskollärare och två specialpedagoger som arbetar tillsammans med barnen. De finns placerade i ett eget hus på skolgården dit barnen går under dagen. Dessutom är tal & språkpersonalen med ute i klasserna och arbetar i klassen med barnen, vilket gör att detta är en mycket bra verksamhet som stärker barnen socialt i gruppen då språkliga missförstånd direkt kan hanteras. Barnen smälter in i klassen.

Min son trivs jättebra och vi är jättenöjda. Han börjar alltid kl 8 10 går direkt till Tal & språk. Slutar där innan kl 9 så att han alltid är med i sin klass. Ibland blir det även ett extra pass på eftermiddagen då ordinarie lektioner är slut. Vi är jättenöjda. Han lärde sig läsa innan jul. Han får även extra hjälp och utmaning med matematiken då han är duktig i matte och ligger på en nivå över sin åldersgrupp. Anpassning år båda hållen med andra ord - det är så jag vill att skolan skall fungera.

Jag skriver detta för jag vill gärna att flera föräldrar och framförallt barn skall få ta del av denna verksamhet och de duktiga pedagogerna och logopeden som finns på Stocksundsskolan. Från kommunen är uppdraget i Stocksundsskolan att man skall arbeta med barn i förskoleklass till årskurs 3. Det finns mig veterligen tio platser för barn med tal- och språkförsening i Stocksundsskolan.

Jag vill gärna att fler barn och föräldrar vår information om deras verksamhet och får möjlighet att söka dit.

Mer info: http://www.stocksundsskolan.se/New/stocksundsskolan/stocksundsskolan.htm

Det finns även kommuner idag som funderar att införa samma system med denna integration som Stocksundsskolan har. De ser Stocksundsskolans verksamhet som ett föredöme för hur en utmärkt fungerande verksamhet är upplagd för dessa barn.

Jag skriver detta för jag vill gärna att flera föräldrar och framförallt barn skall få ta del av denna verksamhet och de duktiga pedagogerna och logopeden som finns på Stocksundsskolan. Från kommunen är uppdraget i Stocksundsskolan att man skall arbeta med barn i förskoleklass till årskurs 3. Det finns mig veterligen tio platser för barn med tal- och språkförsening i Stocksundsskolan.

Jag vill gärna att fler barn och föräldrar vår information om deras verksamhet och får möjlighet att söka dit.

Mer info: http://www.stocksundsskolan.se/New/stocksundsskolan/stocksundsskolan.htm

Tal & språk på Stocksundsskolan tar emot barn med talförsening/tal- och
språkstörning från Förskoleklass till årskurs 3.

Barnen får 2 timmar individuell/grupp-träning i Tal & Språkgruppen varje dag
och följer i övrigt undervisningen i ordinarie klasser.

Här arbetar förskollärare, logoped samt specialpedagog.

Vill Du veta mer?
Kontakta: [email protected]

http://www.stocksundsskolan.se/New/stocksundsskolan/stocksundsskolan.htm

Hade glädje att få vara med då Talknuten/Affasiförbundet och DHB arrangerade erfarenhetskonferens i Södertälje för att presentera de två samarbetsprojekt som pågått under totalt sex år.  Vi fick även lyssna på inspirerande föreläsningar om språkstörning och tvåspråkighet samt ha gruppdiskussioner.

Det var mycket givande och jag åkte därifrån med förnyad kraft och energi. Att få ägna två dagar till sina hjärtefrågor och få träffa specialister och höra dessa föreläsa gör att jag blir glad i själen. Diskusioner om framtida projekt och önskemål blev också mycket givande. Listan blev lång på tänkbara framtida projekt. En lyckad konferens och mötesplats mellan förbunden, specialister och föräldrarrepresentanter.

Vill du läsa om projekten? De finns utlagda på Talknutenshemsida.

Logopedutreningen olika
Våra barn gjorde utredningar hos olika logopeder vilket visade att de hanterade detta med kompensatoriska hjälpmedel otroligt olika. I ena utredningen fanns alla hjälpmedlen med och vi fick dessa med oss efter genomgången. Det stod klart och tydligt om vad t ex lärarna behöver tänka på i klassrummet. I den andra utredningen fanns bara förslag på att några datorprogram och en uppmaning om att han borde prova dessa i skolan innan logopeden kunde skriva ut dessa till honom. Alla program fanns dessvärre inte i hans skola...Phu! Eftersom han bara hade några få månadet kvar i gymnasiet slutade det med att vi laddade program från TPBs hemsida åt honom istället. Det material han fick låna från Danderyds Gymnasium var inte heller i Daisyformat utan vanliga ljudfiler som han kunde lyssna på i sin bärbara dator. Det tog tyvärr tid att få vissa CD:n med inläst faktakunskap.

Vad behöver barnet?
Det tar tid att sätta sig in i alla kompensatoriska hjälpmedel och även ifall logopeden rekommenderar hjälpmedel i olika form så behöver man själv göra en djupdykning i vilka hjälpmedel som passar barnet. Det tar framförallt tid att sätta sig in i vem man skall kontakta för att få fatt i alla kompensatoriska hjälpmedel som barnet behöver i hemmet. Tänker då i första hand på dator, läspenna och datorprogram t ex tangentbordsträningsprogram som kan hjälpa barnet ytterligare. Det finns många produkter så var noga med att diskutera behovet med logopeden, skolan och givetvis även ditt barn om vad som passar och lämpar sig för barnet.


Vad finns i skolan?
Det kanske inte finns några kompensatoriska hjälpmedel  i ditt barns skola. Prata med din barns logoped om vad barnet behöver och tag gärna med barnets specialpedagog till logopeden. Planera in möten med skolan med rektor och specialpedagog för att diskutera ditt barns behov och vilka hjälpmedel ditt barn behöver. Ordna med möte med klasslärare och specialpedagog för att diskutera utredning, vilka behov barnet har i klassrummet och behovet av kompensatoriska hjälpmedel. Diskutera hur de skall användas i undervisningen. Upprätta åtgärdsprogram där de kompensatoriska hjälpmedlen finns med.

När det gäller diskussionerna med skolan kan det var lämpligt att ställa frågorna:

Vilka kompensatoriska hjälpmedel finns i skolan?
Vilka program finns?
Hur intregreras dessa i undervisningen?
Lär man ut fingersättning?
Vilket tangentbordsträningsprogram används?
Kan klassläraren hantera kompensatoriska hjälpmedel som ditt barn behöver?
Finns studieteknik med som ämne?
Vem hanterar inköp av läromedel i Daisyformat?
När får barnet de kompensatoriska hjälpmedlen? Tidplan?

Ju tidigare desto bättre
Alla runt barnet behöver kunna stödja barnet i att använda de kompensatoriska hjälpmedlen. Det är viktigt att börja tidigt med använding av de kompensatoriska hjälpmedlen i klassrummet så att andra elever tar det som en naturlig del av undervisningen. Att man kan läsa böcker med öronen och låta ögonen följa med i texten bör vara lika naturligt som att läsa med ögonen. Det är också viktigt och avgörande att lärarna är positivt inställda till kompensatoriska hjälpmedel så att eleven även i klassrummet får det stöd och hjälp barnet behöver.

Jag har haft kurser med barn från 4 år och uppåt och jag kan lova dig att de lär sig så fort efter som interaktionen är så påtaglig och resultatet syns direkt  på skärmen. Det är verkligen ett lustfyllt sätt att lära! Så de kompensatoriska hjälpmedlen bör redan komma in i förskolan anser jag.

Utbilda dig själv...
Utbildning i hjälpmedlem är inte heller en självklarhet utan ofta får du lära dig dessa själv. Finns Skoldatatek i din kommun så kan du vara tacksam för där kan du som förälder, elev och lärare få hjälp med genomgång av de kompensatoriska hjälpmedlen. Räkna med att du behöver lägga ner mycket tid själv men det är väl investerad tid för ditt barn.

OBS! NYTT Det nya, internationellt utvecklade läsprogrammet Amis ersätter TPB Reader och Playback 2000.

Amis kan laddas ned gratis. TPB lämnar ingen support på Amis.

Programvaror som kan använda Amis

• Amis fungerar på Windowsdatorer inklusive Vista.
• Amis kan inte användas i Mac eller med Linux operativsystem.

På TPBs hemsida om läromedel kan du få mer information. Bra läsning även om rättigheter mm.

Se även tips på bloggen.
 

Väntetiden för att få ett barns utredning av dyslexi på Danderyds Sjukhus är ca 20 månader eller 104 veckor i dag, mars 08, 2008. Andra logopeder utreder också dyslexi men det är lång väntan även hos dem. För oss tog det drygt 7 månader från att remissen skrevs till vi fick diagnosen och utredningen i handen. Det är sorligt att det skall behöva ta sådan lång tid.

Tips
Vårdguiden,  http://www.vardguiden.se/
Väntetider hittar du på  http://www.vantetider.sll.se/
Vårdgarantikansliet tel 08-737 49 00

Igår var jag och besökte Skoldatateket i Vallentuna. En verksamhet jag tycker bör finnas i alla landets kommuner. Detta är ett underbart stöd till pedagoger i skolan för att de lättare skall kunna förstå problematiken som dyslektiska barn och ungdomar har i inlärningssituationen. Det vore en självklarhet att all pedagogisk personal som arbetar med våra barn har kunskap om de kompensatoriska hjälpmedel som finns för dyslexi. Dyslexi är så pass vanligt att två barn per klass har dyslexi i genomsnitt. Satsa på skoldatatek i alla kommuner och låt den pedagogiska personalen i skolan få stöd men stödet är minst lika viktigt för eleverna och oss som föräldrar för att vi även i skall kunna stötta våra barn på hemmaplan. Den mesta tiden tillbringar ju våra barn i klassrummet och det är där undervisningen och inlärningen sker i huvudsak. Därför viktigt att klasslärarna kan använda kompensatoriska hjälpmedel och ha en kunskap om dyslexi. Det är viktigt att ta med klasslärarna och att de är positivt inställa till kompensatoriska hjälpmedel.

FAKTA OM SKOLDATATEKET
Syftet med Hjälpmedelsinstitutets projekt Skoldatateket är att utveckla IT-lösningar för elever i behov av särskilt stöd, främst elever med DAMP/ADHD och läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Skoldatateken ska fördjupa skolpersonalens pedagogiska kompetens om hur man med hjälp av IT kan skapa stimulerande lärande och om hur datorn kan användas som hjälpmedel.

Skoldatateket startade hösten 2002 som en försöksverksamhet med stöd från Arvsfonden. Hjälpmedelsinstitutet var initiativtagare i samarbete med Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS), Attention och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU). Idag finns "moderskoldatatek" i Boden, Uppsala, Södertälje, Norrköping och Västervik. Fler Skoldatatek är under uppbyggnad.

Källa: http://www.arvsfonden.se/Pages/GuldkornPage____17085.aspx

Skoldatateket i Vallentuna
Ett underbart stöd för pedagoger, elever och föräldrar med barn med ADHD, läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Skoldatateket i Vallentuna vänder sig till åldersgruppen inom förskola, grundskola, särskola och gymnasium. De startade sin verksamhet år 2006. Här kan du få:

• Prova och se kompensatoriska hjälpmedel och pedagogiska datorprogram
• Få utbildning i specialpedagogisk IT-användning
• Få teknisk support på det man lånar
• Låna kompensatoriska hjälpmedel och pedagogiska datorprogram under 3 veckors tid

Vallentuna kommun har satsat stort på skoldatateket. En väl utbyggt och bra fungerande verksamhet med entusiastiska lärare. Tre personer arbetar heltid i på Skoldatateket i Vallentuna som finansieras av centralt av Förvaltningsrådet, skolornas gemensamma budget. Skoldatatek håller utbildningar och arrangerat Öppet hus för pedagoger, elever och föräldrar i de program som logopederna ordinerar till eleverna med dyslexi. Tanken är att eleverna arbetar med på programmen både i hemmet och i skolan. Stor vikt läggs på att lära ut programmen.

Tillgängliga datorprogram
Kommunen har satsat på fyra kompensatoriska datorprogram som finns tillgängliga i skoldatanätet och kan nås av alla kommunala skolor, elever och lärare. Alla datorer i nätverket har samtliga alltså tillgång till dessa programvaror. Dessa program är:

Andra kompensatoriska hjälpmedel - Active board
Flera skolor arbetar med  interaktiv  tavla, Activ board som man kan spara ljudet från föreläsningarna i klassrummet, bilder, text och anteckningar som görs på whiteboard Activ board i dataformat. Detta kan och sedan lägga ut på skoldatanätet eller annat plattform, (konferenssystem, t ex First Class, School Soft m fl) men givetvis även mailas ut till elever. Vilket underbart kompensatoriskt hjälpmedel för dyslexibarnen!

Active board och en projektor kostar ca 25 000 kr. Utbildning av läraren behövs för att lära sig Acitve board.

Följande skolor i närheten använder Activ board:

Mitt råd är: Besök skoldatorteket!

Studiebesök Skoldatateket i Vallentuna
För kommuner, organisationer och skolor.
Kostar 750:-/timmen för en grupp på fem personer och bokas direkt via

Skoldatateket i Vallentuna

Telefon: 08-587 856 42
e-post: [email protected]

hemsida: http://www.vallentuna.se/content.asp?menu=2&sidid=157&subsidid=195

Ett Skoldatatek i varje kommun borde vara ett självklar satsning. Låt IT bli en naturlig del av undervisningen och ta hjälp av de fantastiska kompensatoriska hjälpmedel som finns.