Ny teknik hjälper dyslektiker på bio

Film blir tillgänglig för alla - Minskar utanförskap

 

Ny teknik ska hjälpa biobesökare som har svårt att hinna läsa textremsan.

Men nu är hjälpen på väg i form av ny teknik som kan minska dyslektikernas utanförskap.

 

Tekniken är framtagen  på uppdrag av regeringen av Svenska Filminstitutet och Post och Telestyrelsen. Movie Talk, tre tre appar testas i biosalongen i inslaget. Ljudet sänds ljudet till biobesökarens smarta telefoner som får lyssna på uppläst text och ljudet från filmen. 

 

Uppmanar dig att se videon! 

 

Publicerad 11 mars 2013 - 18:39  SVT

 

 

 


NY tv-serie om dyslexi

TV-serie om dyslexi "Åsså har jag Dyslexi" 

startar 19/3 2013 i Svt, barnkanalen

 

OBS!!

Åsså har jag dyslexi

Programmet med Björn sändespå påsklovet. Jag blev uppringd idag av Filmbolaget – Filmriding – UR har gjort fel och blandat ihop texter med filmer och sänt i en helt annan ordning. Björns film presenterades som Emilias... och sändes två veckor för tidigt. Filmerna togs bort tillfälligt från UR play men nu lagt upp med rätt text. 

Se filmerna

 

Så snart kan du titta på UR play, sök på Åsså har jag dyslexi så kommer filmerna upp. 

Tisdagen 19 mars kl 19:50 i Svt -barnkanalen sänds första programmet av "Åsså har jag dyslexi". Och de kommer att sändas  åtta tisdagar i rad.  

Programmen kommer även läggas upp på UR -play efter sändning.

 Film Riding spelade in åtta program under våren och sommaren 2012. Åtta barn med dyslexi filmades i hem-och skolmiljö och när de utövade sina fritidsaktiviteter. I varje program får vi följa ett av dessa åtta barn. 


Programserien "Åsså har jag Dyslexi" börjar att visas i vecka 12, tisdagen 19 mars kl 19:50 i Svt –barnkanalen. Resterade program kommer att sändas åtta tisdagar i följd. Programmen kommer även läggas upp på UR -play efter sändning. 

Sätt dig vid tv:n med dina barn och titta!


Dyslexiläger i sommar för barn årskurs 4-5 och 5-6

 

Sommarläger - DYSLEXI

 

Temat är dyslexi, självkänsla och engelska

På lägret gör vi många roliga lekar och övningar och funderar över synen på läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för att stärka självkänslan. Vi vill också hitta glädjen i det engelska språket! Lägret är under fem dagar, men plats och tider varierar beroende vilket läger du ansöker till.

 Läger 1

24-28 juni. Först dagläger kl. 09:30-15:30, sedan heldag med två övernattningar.
Plats: Björkhagen. Vi blir 4 ledare med 14 deltagare.  
Målgrupp: Barn med läs- och skrivsvårigheter som går i årskurs 5-6 våren 2013.

Kostnad: 600 kr. Medlemskap i FDB är obligatoriskt www.fdb.nu

 Läger 2 

5-9 augusti. Först dagläger kl. 09:30-15:30, sedan heldag med en övernattning.
Plats: Vallentuna. Vi blir 4 ledare med 14 deltagare.  
Målgrupp: Barn med läs- och skrivsvårigheter som går i årskurs 4-5 våren 2013.

Kostnad: 500 kr. Medlemskap i FDB är obligatoriskt www.fdb.nu

 


Dyskalkyli - Dyslexi och Dysgrafi?

 
Begrepp som är bra att känna till och vad skillnaden är
 
 
DYSLEXI
   läs- och skrivsvårigheter
Varje elev är unik men dyslexi innebär att eleven har svårt att automatiskera och avkoda orden så de får flyt i läsningen. För vissa elever innebär det också att bokstäverna "hoppar" och byter plats när de läser.
 

 DYSKALKYLI
 substantiv /dyskalkylin/
 Eleven har ofta problem med att räkna och kan ha svagt mattesinne. Eleven kan kastar om siffror så att 619 blir 691 istället.

 

DYSGRAFI
 nedsatt förmåga att skriva

 

Dyskalkyli – finns det?

Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Ingvar Lundberg & Görel Sterner. Göteborgs Universitet - http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/dyskalkyli_finns_det.pdf

 

Boktips
Dyskalkyli - Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter.  9789127416420, http://www.nok.se/nok/laromedel/seriesidor/d/Dyskalkyli---Att-hjalpa-elever-med-specifika-matematiksvarigheter

 

När hjärnan dissar kalkylerna - artikel av Torkel Klingberg

Hos den som har dyskalkyli, extra svårt att hantera siffror, ser hjärnan annorlunda ut. I sin nya bok visar hjärnforskaren Torkel Klingberg att mattelärarna i framtiden kan behöva uppgradera sina kunskaper om neurovetenskap.http://fof.se/tidning/2011/3/nar-hjarnan-dissar-kalkylerna

 

Radioprogram
Dyskalkyli är en diagnos som väcker frågor och misstänksamhet. Vi träffar Martin som försöker få sin skola att göra en utredning för att ta reda på om han har dyskalkyli http://urplay.se/Produkter/171008-Skolministeriet-Dyskalkyli

 


TV-serie om dyslexi startar 19/3 2013

Tisdagen 19 mars kl 19:50 i Svt -barnkanalen sänds första programmet av "Åsså har jag dyslexi". Och de kommer att sändas  åtta tisdagar i rad.  Programmen kommer även läggas upp på UR -play efter sändning.

 Min son Björn är en av barnen som medverkas och programmet han medverkar i är planerat att sändas 16/3.

 

 

 


TV-serie Åsså har jag Dyslexi - startar 19/3 2013

"Åsså har jag Dyslexi" - tv-serie med barn för barn med dyslexi
 
Under sommaren och hösten 2012 gjordes inspelning och intervjuver där åtta barn i åldrarna 8-12 år medverkade. Filmridning var produktionsbolaget som gjorde inspelningarna där man följde med barnen både i hemmiljön och i deras skola. Programserien  "Åsså har jag Dyslexi" kommer eventuellt kommer börja sändas i vecka 12.
 
Nu är det beslutat - Sändningstid tisdagar kl 19:50

Tisdagen 19 mars kl 19:50 i Svt -barnkanalen sänds första programmet av "Åsså har jag dyslexi" och de kommer att sändas åtta tisdagar i följd. Programmen kommer även läggas upp på UR -play efter sändning.

Min son, Björn var en av barnen som medverkade och det programmet kommer att sändas den 16 april kl 19:50.   

Från URs hemsida

 

Nya program om Dyslexi

I februari sänder UR fortsättningen av tv-serien ”Dysslecksi – Blind blåst & bortgjord”. Den här gången följer Niklas Hyland den 18-åriga Johanna Gustavsson under hennes sista termin på Samhällsvetenskaplig linje vid Per Brahe Gymnasiet i Jönköping. Hur är det att vara dyslektiker i den svenska gymnasieskolan? Och hur kan det komma sig att hon nästan hela sin skolgång lyckats dölja sitt handikapp?

 

"Åsså har jag dyslexi"

Senare i vår sänds också programserien "Åsså har jag dyslexi" där vi träffar åtta barn som har läs- och skrivsvårigheter. För oss berättar de om känslorna innan de visste att det fanns något som hette dyslexi och om tiden efter det att de fick diagnosen.

 

 


Dyslexi och dyskalkyli föreläsning på DS

Föreläsning Danderyds Sjukhus - Stockholm 22 november 2012
 
Talkliniken har fått den äran att hålla en Öppen föreläsning om
dysexi och dyskalkyli i sjukhusets aula den 22 november kl 17:00-18:00.
 

Dyslexi - dyskalyli - Så hjälper vi dig!

 

Föreläsarna Lena Åberg och Olof Tyche, logopeder på Talkliniken på Danderyds sjukhus, berättar om hur det kan vara för barn och vuxna som har svårt att läsa, skriva och räkna. När behövs en utredning och hur kan vi arbeta med att minska svårigheterna?

 

Välkommen till aulan på Danderyds sjukhus torsdagen den 22 november kl. 17.00-18.00!

OBS! Anmälan är obligatorisk. Anmäl dig senast den 20 november 

För mer information och anmälan

 

Föreläsning 18/10 - Kreativ inlärning till barn


Årligen anordnar Rädda Barnens lokalförening i TÄBY en Barndag med specifikt tema. I år 2012 är temat "kreativ inlärning till barn i åldern 0-18 år". Målgruppen är lärare och pedagoger i Täby samt kommuner omkring. Varje gång deltar 100-130 personer. Dag och plats i år är torsdag 18/10 på biografen Camera i Täby Centrum kl 09.00-16.00.


INBJUDAN TILL 2012 ÅRS BARNDAG


”Kreativ inlärning till barn”


Rädda Barnens lokalförening i Täby bjuder tillsammans med Täbypedagogerna och Täby kommun in till ”Barndagen 2012”. Dagens tema är ”Kreativ inlärning till barn”.

Inbjudan vänder sig till Dig som arbetar med barn och unga i Täby kommun med omnejd.

 Tid:               Torsdag den 18 oktober

                      Kl. 09.00-16.00                 

Lokal:           Biografen Camera i Täby centrum


Anmälan sker via betalning, 350 kr/person till Rädda Barnens BG 211-0211 (Rädda Barnens lokalförening i Täby) där namn på deltagare samt företag med mailadress till deltagare anges. Skicka även anmälningsmail till taby.lf@rb.se med samma information som vid betalningen.   

PROGRAM

 09.00             Inledning och presentation av Ingela Schmidt, ordf. Rädda Barnen Täby  

 09.15             Mikael Holmqvist från ”Klass 9A”, om mentorskap och lärande som inspiration!  

 10.00             Smörgås och dryck

 10.15             Elisabeth Carlen Alfredsson om kopplingen mellan lekens inlärning och pedagogernas lärande.

 11.30             Teresa Hermanson från Creative Brick Zone om nya sätt att lära ut – LEGO är ett!   

 12.15             Lunch i Täby Centrum

 13.30             Prel inlärningssvårigheter, dyslexi och dyskalkyli

 14.30             Frukt och dryck   

 14.45             Petter Askergren om hur han lyckades tackla ordblindhet och motgångarna i skolan till att bli den lysande artist han är!

16.00             Avslutning av dagen


 Varmt Välkommen!


Fler föreläsningar och kongresser finner du i Kalender 2012.


Utbildningsdag - Matematiksvårigheter och möjligheter

Svenska Dyslexiföreningen inbjuder till utbildningsdag den 25 september 2012 i Stockholm

Välkommen till Svenska Dyslexiföreningen och SPSMs utbildningsdag

"Matematiksvårigheter och möjligheter"

Tid: 25 september, Plats:  ABF-huset i Stockholm, kl. 09.00 - 16.00

Huvudföreläsare är professor Brian Butterworth

Program och anmälan

kansliet@dyslexiforeningen.se
08-43746239 
Svenska Dyslexiföreningen

Anmälan senast 28 augusti

 Fler föreläsningar och kongresser finner du i Kalender 2012.


Sjöloppis 9/6 till förmån för Skota Hem

Skota hem  möjliggör segling för personer med rörelsenedsättningar. Arbetet sker främst i Saltsjöbaden, men de samarbetar också med klubbar i hela landet. Läs mer om Skota Hems verksamhet

Var med och stöd Skota Hems verksamhet i Saltsjöbaden!

Den 9 juni kl 10 30-15 00
kommer Rotary i Saltsjöbaden att arrangera en "Sjöloppis" i Saltsjöbaden. Vid KSSS/Skota hem till förmån för stiftelsen Skota hem.

INSAMLING

Borden behöver fyllas med många bra nyttiga prylar med marin anknytning som t ex båtprylar, filmer, leksaker, prydsndsföremål, etc. HJÄLP OSS. Titta igenom dina förråd för att se på vilket sätt du kan bidra till denna viktiga verksamhet.

När du samlat  ihop de prylar du vill skänka ringer du något av följande telefonnummer:

Emma Hallén, Skota hem 08-7173959
Roland Kjellström, Värmdö-Skeppslag 0708990588
Peter Söderstam, Saltsjöbadens Rotary klubb 0705970535

Självfallet är du också välkommen den 9 juni om du vill passa på att fynda bland alla fina sjöprylar.

Som sagt allt överskott går till Skota hems verksamhet i Saltjöbaden.

Välkommen!

Saltsjöbadens Rotary klubb
Värmdö-Skeppslag RK

 


Filminspelning om dyslexi pågår för UR

I en serie för barn med barn pågår nu en filminspelning där åtta barn kommer att följas från morgon till kväll. De kommer berätta om sin dyslexi. Min yngsta son följdes i torsdags och fredags av filmteamet.

Programserien kommer att sändas i höst.

Återkommer med datum och tid för seriestarten.

Hur är det att ha dyslexi?

  • Hur är det att läsa texter när man har dysexi?
  • Vad händer med orden?
  • Vad händer med ögonens rörelser?
  • Alla vet ju vad dyslexi är! Stämmer det verkligen?
  • Hur uppfattas barn med dyslexi? Vad får de ofta höra?
Klippen nedan ger dig svar på dessa frågor.
Titta på flimklippet nedan och se det som en dyslektiker upplever när de läser. Avkodningen är mycket svår att få automatiserad. Bokstäverna hoppar, ögonen byter rad mm. Men kom ihåg att dyslexin är olika för varje individ.




Alla vet väl vad dyslexi är, eller stämmer inte det?

Tecknat klipp som visar på bristande kunskap och bristande förståelse för elever som har dyslexi. Tvyärr får barnen höra att de är lata, inte är närvarande i rummet, att de borde lägga mer tid på läxor och anstränga sig mer.
Det är alltid barnet som det är "fel" på. Ansvaret läggs ofta på barnet. Man måste komma ihåg att alla barn är unika och så även deras behov.
Fokus borde även i skolan ligga på vad lärarna i klassrummet och övrig personal kan göra för att förstå barnet bättre. Frågorna nedan bör varje lärare och personal och andra kring barnet ställa sig.
  • Vad kan jag som pedagog göra för att ändra mitt sätt att undervisa?
  • Vad kan jag göra för att barnet skall tillgodogöra sig undervisningen?
  • Vad kan jag göra för att individanpassa för just det här barnet?
  • Var kan jag integrera lärverktyg och framför allt lära mig lärverktygen så de blir en naturlig del i undervisningen?
  • Talsyntes är t ex ett suveränt lärverktyg för alla barn oavsett om de har dyslexi eller inte.
  • Uppmuntra alla barn att läsa med öronen likväl som att läsa texter i böcker
Kom ihåg att många människor som är kända och har dyslexi har lyckats efter skolan med sina karriärer. Det finns hopp för alla! Hitta det du är bra på och utveckla din styrka!


Tyvärr möts våra barn med ydslexi alldeles för ofta av bristande kunskap och förståelse


Lär dig mer om vad dyslexi är i detta klipp.






ISS - IT i Skolan, nytt nätverk hos Dataföreningen

Dataföreningens Nätverket IT i Skolan - IIS ska verka för att öka användningen av IT i skolan.

Nätverket ska verka för att öka användningen av IT i skolan. Genom att samla alla berörda parter, belysa och tillgängliggöra den enorma pedagogiska potential IT kan bidra till i skolan kan det bli verklighet. 
 
- Det är bristen på dialog och förståelse för behov kontra möjligheter som är den stora boven i dramat för den långsamma utvecklingen av IT i skolan. Det menar Niclas Nilsson, nätverksledare för nätverket. Mer information

IIS ska bland annat arbeta med:
 •Pedagogiska och specialpedagogiska programvaror
 •Lärande icke-pedagogiska program och tjänster
 •Molntjänster
 •Open Source och gratis programvaror
 •Säker kommunikation och säkrade dokument
 •IT som ämne i grundskolan

Uppstartsmötet hölls den 29 mars 2012 med drygt 30 deltagare i Dataföreningens lokaler i Stockholm. 
Jag gick med på uppstartsmötet och i gruppen Nuläge som jag ledde diskuterade vi bl a följande:

Kort utdrag från mötet av diskussions punkter i gruppen – NULÄGE

Vi vill se en rättvis skola i hela landet
Ska det verkligen har betydelse vilken ort man bor på och vilken skolan man väljer för sina barn?

  • Skillnader i kommuner med datorsatsning (antal datorer/elev)
    Vissa kommuner satsar på IT för små barn, t ex Sollentua kommun iPad från föreskoleklass  till alla elever, Sandvikens kommun m fl i andra kommuner finns bara ett fåtal datorer i varje skola.
  • Skillnader på tillgång till datorer även i samma skola
  • Skillnader gällande kompetensutveckling för lärare i IT och lärverktyg i landet
  • Alla elever har inte tillgång till lärverktyg i egen dator
  • Anpassning för elever med läs- och skrivsvårigheter görs inte alltid i den uträckning det behövs i klassrummet.
    Se senaste Skolinspektions granskningen om Dyslexi, http://www.skolinspektionen.se eller bloggen
  • Skolan måste bli bättre kravställare
    Vid inköp av datorer, serviceavtal och programvaror
    Gärna gemensamt basmål med IT i skolan för hela Sverige (anpassningar och specifika lösningar med tidigare program som lärare använt behöver också finnas med)
  • Strategi för IT & införande
    Tydligt ledarskap vid införande av nya program, satsning på datorer i undervisningen och skolplattformar – alla ska använda i skolan men även lärare, elever och föräldrar
  • Strategier för inköp av läromedel
    Rekommenderar att läromedel alltid köps in med ljudformat, Daisy o Mp3.
  • Strategi och införande för införande och användning av lärverktyg
    Lärverktyg hjälper alla elever – t ex Talsyntes, kan laddas ner gratis, för lust till läxläsning med musik, lärverktyg, Gustavas ordbok, Stava Rex m fl program. Använd pedagogiska hemsidor och få texten uppläst med talsyntes på svenska eller engelska.
  • Lusten att lära måste finnas mer i skolan
    Använd iPads, telefoner (iPhones m fl) och datorer mm för alternativa redovisningssätt (film, foto mm) samt söka information och egen forskning

    Nyttja gratis klipp, filmer och hemsidor för inlärning t ex You tube,  pedagogiska hemsidor, UR s hemsida, skolor och universitets egna hemsidor mm

    Informera och ta lärdom av andra lärares erfarenheter som använder IT integrerat i undervisningen
    pedagogiska forum är ett bra sätt att kvalitetsäkra material.
  • Visa upp och sprid de goda exemplen
    Många kommuner har gjort lyckade satsningar inom IT och elever har fått använda datorer redan från förskoleklass, t ex Sandvikens Kommun, fler exempel finns runt om i landet.
  • Lyft fram eldsjälar också!
    Låt eldsjälarna i kommuner, skolor, skoldatortek, föräldrar mm som kämpar runt om i landet få ett forum att synas på.
    Belöna och lyft fram duktiga lärares insatser!
  • Ändra lärarutbildningen så att IT och lärverktyg finns med på schemat
    Även viktigt att lärarana får lära sig och praktiskt arbeta med hur de kan anpassa undervisningen med hjälp av lärverktyg, t ex talsyntes. Det gagnas alla elever inte bara de med läs-och skrivsvårigheter.
     
  • Involvera HSO och handikapporganisationer o föreningar
  • Uppmaning till föräldrar– prata med de lokala skolpolitikerna om hur det ser ut i skolorna i din kommun.
  • Bjud in beslutsfattare, rektorer och kommunalt ansvariga politiker till nätverket
     

Bli medlem i Dataföreningen


Nästa möte i IIS nätverket  2012-04-24 kl 17:30 - 20:30

En snabb uppföljning på uppstartsmötet för IIS - IT i Skolan för att komma igång med intressanta aktiviteter. 

Ort: Stockholm
Sista anmälningsdag: 2012-04-20


Kostnad: Mötet är kostnadsfritt och det ingår smörgås och fika. Notera dock att om du anmäler dig, men uteblir utan att meddela Nätverksservice på telefon 08-587 434 40 eller via e-post till stockholm@dfs.se senast 12:00 mötesdagen, debiteras du 500 kr.
Mer information


Räkna på olika språk

Ett kul sätt att lära sig räkna på olika språk. Passar alla åldrar.

Lär dig räkna på tyska
Learn How to Count in German (engelsk instruktion)




Sjung och lär dig räkna på tyska





Sjung och lär dig räkna på franska
Sjung av hjärtans fröjd!



Sjung och lär dig räkna på  japanska




Lär dig räkna på spanska




Engelska


Fun, fun, fun - multiplikationstabellen med musikinlärning mm


Multiplikations träning med musik
Träna multiplikationstabeller med musik. Vi tränar ofta genom att låta yngsta sonen röra sig genom att ta ett steg eller hoppa på ett ben vid varje steg i tabellen. Att använda flera sinnen vid inlärning passar honom och hjälper honom att komma ihåg bättre. Musiken är härlig att lyssna på!
Trean till 9:ans tabell. Nedan 6:ans tabell.


Besök Årstaskolan Stockholm - Kunskapshubben för flera tabeller. Du kan även ladda ner som mp3 filer.


Grunder i multiplikation




Andra tips på länkar

Räknedosan  Kunskapsstjärnan  
här finns även geografi, natur, hjärngym och tangentbordsträning

Mattesmedian för alla åldrar, luringar och kluringar från 4 år till gymnasiet

Träna matte med NOMP

Träna och tävla i multiplikationstabeller 

Multiplikationstabeller - träna på flera tabeller samtidigt
 
Huvudräkning multiplikation tal som slutar med 5







Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd och åtgärdsprogram

Skolverket skriver om elevens rätt till kunskap och särskilt stöd.


Min syn på åtgärdsprogram
Behov av åtgärdsprogram finns för alla med en diagnos anser jag och behövs i alla ämnen. 

För mig är åtgärdsprogram ett bra verktyg för att lärarna skall tänka efter och även anpassa sin undervisning i klassrummet som ofta gagnar alla elever. Det är ett bra sätt för läraren att komma in i processen att förstår hur t ex en elev med dyslexi kan få hjälp utifrån sina styrkor. Och ställa sig frågorna: Vilken anpassning behöver denna elev? Vad kan jag som lärare göra? Kan övriga elever ha nytta av talsyntes? Kan en bok läsas med öronen likväl som med ögonen? Kan övriga elever också dra nytta av appen Translator?

Ett åtgärdsprogram är även viktigt för eleven och för oss föräldrar. För eleven att ta ansvar och tydligt se vilka områden han behöver arbeta med. Det kan även ses som ett förebyggande program för att hjälpa eleven men det är också en bra uppföljning för oss föräldrar. För vi kan då tillsammans föra en dialog med lärare, specialpedagog och eleven. 

Alltid eleven som kommer i kläm
Ansvaret läggs allt som ofta på eleven att begära muntligt, att få förlängd tid för prov mm. Den elev som inte känner sig bekväm med att stå på sig och begära detta kommer i kläm.

På högstadiet år 7-9 har vi inga individuella möten med ämneslärarna utan bara med mentorn. Med ett åtgärdsprogram kan man lättare och framförallt snabbare fånga upp om det börjar bli tungt för eleven i ett ämne. För när det händer finns ett naturligt forum att diskutera detta i, då åtgärdsprogrammen naturligt följs upp med förutbestämda möten. Fallet behöver inte bli så stort för eleven för att återigen komma på banan och kunna få det betyg som eleven satt som mål.

Anpassning i klassrummet

Lärarna brister ofta i sin anpassning av elever med dyslexi.  Se Skolinspektionens dyslexigranskning.
  • Hur kan vi som föräldrar påverka undervisningen klassrummet när ämneslärarna inte gör åtgärdsprogram i sina ämnen?
  • Hur kan vi veta att de göra anpassning för elever med dyslexi i klassrummet?
  • Hur kan vi veta att skrivningar och prov anpassas för elever med dyslexi?
  • När får lärarna utbildning i lärverktyg (t ex talsyntes, Stava Rex, Spell Right, Gustavas ordbok m fl program) så de kan inkludera verktygen i klassrummet?

Tips om åtgärdsprogram
Läs mer om åtgärdsprogram GLB Åtgärdsprogram (Gudrun Löwendahl Björkman)

Gudrun Löwendahl Björkman är specialpedagog och pedagogisk handledare inom Huddinge kommuns Skolstöd. I botten är utbildad mellanstadielärare och dramapedagog samt att honhar prövat rollen som biträdande rektor. Hon har lång erfarenhet av arbete i mångkulturella områden, samt att hon har skrivit läromedel i svenska för Bonnier Utbildning. Hennes synsätt är att ha elevens bästa i fokus.

Här hittar du information om hennes åtgärdsprogramshäften som utgår ifrån Skollagen, läroplanen (Lgr 11), skolförordningen samt Skolverkets allmänna råd och kommentarer. Läs mer

Delaktighet ger mervärde
Jag kom nyligen hem från Usa där jag deltog i världens största IT/E-health Congress med 37 000 besökare. Det var andra året jag medverkade i år var fokus på appar, att se samhällsekonomiskt på vården och att låta patienten vara mer delaktig i sin egen vårdbehandling. Det var mycket givande och intressant.

Detta gäller även i högsta grad barn med funktionsnedsättningar, dyslexi, språkstörning, ADHD, och andra diagnoser.

Jag har ofta frågat mig - Tänker kommunerna samhällsekonomiskt?

Ges det bästa stödet till eleverna?
Hur mycket kostar det samhället att många elever inte kommer vidare till Universitet p g a bristande stöd?
Hur mycket kostar det samhället att vissa blivit fel diagnostiserade eller inte en har fått en utredning utan är bara missförstådda och därför inte har uppnått målen i skolan? Har vi en rättvis skola där alla enskilda behov tillgodo ses?

Kommuner satsar på IT
Vissa kommuner har sedan länge gett elever egen dator, redan från förskoleklass. Sollentuna kommun har t ex börjat att arbeta med iPad i förskoleklass.

I Sandvikens kommun har det sedan flera år pågått IT-stöd från förskoleklass. Det skriver varje dag på datorn. Dessa elever producerar mer text än jämnåriga elever som inte hade dator från förskoleklass. Det har dessutom varit en stor fördel för barn med läs- och skrivsvårigheter i Sandviken. 

När kommer vi få se det i alla Sveriges kommuner?


Elevers skriv- och läsutveckling

Föreläsning om bedömning

- Elevers läs- och skrivutveckling

Här kan du titta på en filmad föreläsning som tar upp frågeställningar om undervisning, uppföljning och bedömning. Om du vill fördjupa dina kunskaper kan du även komplettera med den teoretiska texten Elevens läs- och skrivutveckling.

Föreläsningen har tre delar:

  1. Elevens läs- och skrivutveckling
  2. Att knäcka skriftkoden och att möta och bemöta textmängder
  3. Bemöta och bedöma elevers lärande och skrivande

Den teoretiska texten Elevers läs- och skrivutveckling är skriven av Caroline Liberg, professor på Institutionen för didaktik vid Uppsala universitet.

Elevers- läs och skrivutveckling, en text av Caroline Liberg (327 kB)

Diskussionsunderlag Del 1: Elevens läs- och skrivutveckling (14 minuter)

Del 2: Att knäcka skriftkoden och att möta och bemöta textmängder (16 minuter)

Del 3: Bemöta och bedöma elevers lärande och skrivande (6 minuter)

Del 1: Elevens läs- och skrivutveckling (14 minuter)

Del 2: Att knäcka skriftkoden och att möta och bemöta textmängder (16 minuter)

Del 3: Bemöta och bedöma elevers lärande och skrivande (6 minuter)

Del 1: Elevens läs- och skrivutveckling (179 mb)

Del 2: Att knäcka skriftkoden och att möta och bemöta textmängder (223 mb)

Del 3: Bemöta och bedöma elevers lärande och skrivande (73 mb)


Filmad föreläsning med professor Caroline Liberg Källa

 


Information om nationella prov

Nu är det dags för nationella prov. Sök och ta reda på vad som gäller för dina barn. Viss anpassning ges om du har barn eller ungdomar med funktionsnedsättning. Har du frågor kontakta Skolverket via deras hemsidan. Skolverkets hemsida

Årskurs 3  Ämnesprov i årskurs 3 och specialskolans årskurs 4 våren 2012 
Ämnesprov ges i matematik, svenska och svenska som andraspråk och ska användas i årskurs 3.

Frågor och svar angående anpassning - Anpassning och särskilt stöd  årskurs 3


Årskurs 6  Ämnesprov i årskurs 6 och specialskolans årskurs 7 våren 2012 
Proven ges i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk.

Årskurs 9  Svenska och svenska som andraspråk 
Proven ges i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. 

Gymnasiet  Ämnesproven i årskurs 9 och specialskolan årskurs 10


För en dialog med din lärare innan nationella proven
Ta reda på hur de kommer att arbeta med de olika prover för ditt barn. Får ditt barn den anpassning som han/hon behöver och har rätt till?

Skolan brister i anpassning och stöd - det visade Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolsituationen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Läs hela Skolinspektionens rapport


Dyslexigranskningen som Skolinspektionen gjorde i nov-maj och som blev klar i under sommaren 2011. Här hittar du en sammanställning av de viktigaste resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning ”Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan”. Sammanställningen tar sin utgångspunkt i förhållandena i de 21 grundskolor och deras huvudmän som har ingått i granskningen. 

Granskningsrapporterna

Sammanfattning
En sammanfattning av den övergripande rapporten Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan, 2011:8 (PDF-fil, nytt fönster)

Övergripande rapport
Skolinspektionens övergripande rapport Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan, 2011:8 (PDF-fil, nytt fönster)

Byråkrati kan vara ett hinder för inkludering

2011-10-24 Skolverket

Skolan ska vara inkluderande, annars kan man inte uppnå exellens - en kvalitetsmässigt exceptionellt hög nivå - och rättvisa, samt vara ett reellt uttryck för demokratin Det hävdar Thomas Skrtic, som haft en stor påverkan på synen på specialpedagogik.

I en rad olika arbeten har Thomas Skrtic från USA fört fram ett perspektiv på specialpedagogikens roll i skolan som både är originellt och som har kommit att påverka många forskare inom området. De tankar han presenterar i artikeln The special education paradox: Equity as the way to excellence i tidskriften Harvard Educational Review från 1991 kan återfinnas i flera andra av hans arbeten.

Hans utgångspunkt är att vi måste skapa en skola som är både excellent och jämlik.  Om vi tillfälligtvis förflyttar oss till det svenska skolsystemet kan vi konstatera att fokus på skolan har förflyttats från jämlikhet till excellens. Paradoxalt nog har den svenska skolan samtidigt blivit både mindre excellent och mindre jämlik. Skrtic skulle nog inte förvånas över detta; för honom måste en skola som ska nå excellens också vara jämlik.

Byråkrati kan vara ett hinder

Skrtic börjar sin artikel med ett citat från den tyske sociologen Max Weber: ”Politiska handlingar slutar oftast, ja till och med som regel, i utfall som är helt inadekvata och till och med paradoxala i relation till den ursprungliga avsikten” (med handlingen). En viktig anledning till att det är svårt att förändra utbildningssystem är enligt Skrtic att man underskattar och missförstår deras byråkrati. Precis som Max Weber ser han byråkratin som något som ofta sätter käppar i hjulet för och till och med hotar demokratin. På så sätt kan han läsas som någon som försöker försvara demokratin mot byråkratin.

En demokratisk skola är enligt Skrtic en skola som inte skapar ett system av specialundervisning för en stor del av sina elever. Han ifrågasätter ur ett pedagogiskt perspektiv rimligheten i olika diagnoser av elever och specialpedagogikens effektivitet.

Två slags byråkratier

Istället menar han att en skola som ska möta samtidens utmaningar måste vara inkluderande. Han ser en sådan skola som ett uttryck för det moderna samhällets idé om en gemensam utbildning, en skola för alla om man så vill. Men vad är det då som hindrar utvecklingen mot en sådan inkluderande skola? Inte oväntat pekar Skrtic ut byråkratin som ett hinder för en sådan utveckling.

Skrtic skiljer mellan två slags byråkratier. Ett slag av byråkrati bygger på att ärenden handläggs via formella och standardiserade processer där individen blir mer eller mindre utbytbar.  I den andra typen av byråkrati, den professionella byråkratin, ställs det professionella ansvaret för klienter i centrum. Skrtic menar att utbildningssystem har drag av båda dessa byråkratiska former.

Vi kan till exempel se spänningen mellan dem i frågan om vem som ska ha makten över undervisningens mål och metoder. Standardisering innebär att standardiserade mål för verksamheten formuleras och att läraren också påtvingas standardiserade metoder. Läraren blir här mer eller mindre utbytbar. I den professionella byråkratin läggs mer ansvar på den professionelle.

Behöver inte möta utmaningen med elevers olikhet

Skrtic ser emellertid ett stort problem också när det gäller den professionella byråkratin. Genom utbildning, tjänstebeskrivningar och liknande får den professionelle en (byråkratisk) blick för vilka ”cases” (elever) som han/hon kan hantera och vilka som faller utanför det som ses som det normala Eftersom klasslärare och ämneslärare inte anser att de har kompetens att möta alla elever uppstår ett behov av ett specialpedagogiskt system. I ett sådant verkar specialpedagoger och speciallärare som blir experter på sina "cases".

Vi får alltså två olika grupper av lärare som är experter på olika typer av elever. Följden blir, enligt Skrtic, att lärare i den reguljära undervisningen inte behöver möta den utvecklande utmaning som elevers olikhet innebär, eftersom flera elever blir placerade i ett specialundervisningssystem.

Istället för att undvika denna utmaning bör skolan organiseras om från grunden, menar Skrtic. Den byråkratiska formen av organisation måste ersättas av den ”adhocratiska”. I den sker inte undervisningen i klasser, utan lärare av olika sorter organiserar verksamheten flexibelt utifrån de behov som finns. I stället för att lärare med olika kompetenser var för sig möter elever är grunden en gemensam problemlösning. I denna problemlösning samverkar alltså personer med olika kompetenser kring alla elever i undervisningen.

Lärarna kan själva hitta lösningar

Skrtic har en stor tillit till att de professionella själva kan hitta lösningar på sina problem om de slipper ut ur de byråkratiska ”järnburarna”.  Sådana lösningar kan inte beskrivas på förhand utan skapas i den professionella problemlösningsprocessen Skrtic varnar dock för risken att det specialpedagogiska systemet uppstår på nya sätt, till exempel genom resursteam eller liknande. Skrtic är inte känd för att ödsla med konkreta exempel men han nämner NASA:s arbete med Apollo-programmet som ett exempel på en adhocratisk organisation där samarbete och problemlösning stod i fokus och där olika kompetenser inte adderades till varandra utan skapade ett mervärde.

Det är lätt att kritisera Skrtic för att röra sig i en teoretisk rymd där marken stundtals förloras ur sikte. Även andra kritiska invändningar kan göras. Men det är utan tvivel så att Skrtic var en av de första som på djupet problematiserade specialpedagogikens mindre smickrande sidor, till exempel segregering och stämpling. Han knöt också specialpedagogikens funktioner till en diskussion om grundläggande frågor vad gäller demokrati och dess innebörder.

Text: Claes Nilholm, Högskolan för lärande och kommunikation

Skrtic, T. (1991)  The special education paradox: Equity as the way to excellence. Harvard Educational Review, 61(2), 148-205.

Ytterligare läsning:

Skrtic, T. (1991). Behind special education. Denver: Love Publishing Company.
Skrtic, T. (1995). Disability and democracy: recontsructing (special)education for postmodernity. New York: Teachers College Press.



Negativ självbild blir ett hinder för ungas läsframgång

2012-03-02 Karin Taube,  SPSMS hemsida

Känslan av att inte vara ”god nog” leder till en sänkt tillit till den egna förmågan att läsa och skriva. En vanlig reaktion blir då att undvika läsande och skrivande, vilket medför att den viktiga träningen uteblir. Det säger professor emerita Karin Taube.


Karin Taube

Karin Taube är professor emerita i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och har tidigare varit professor i specialpedagogik vid Högskolan i Kalmar. Hon har bedrivit forskning om läs- och skrivkunnighet med stor relevans för det specialpedagogiska området. Speciellt har Karin intresserat sig för de faktorer som gör att vissa elever inte når målen för läs- och skrivundervisningen samt för sambandet mellan självbild och läs- och skrivlärande. Karin Taube har också varit nationell projektledare och nationellt ansvarig för läsdelen i PISA- undersökningen.

Det finns fler tydliga indikationer på att svenska elevers läsutveckling försämras. Dessutom är det påtagliga skillnader framförallt mellan elever från olika social bakgrunder men också mellan pojkar och flickor, menar Karin Taube.


Hur bedömer du att läskunnigheten har förändrats under dessa de senaste åren?

- För de svenska eleverna har trenden varit nedåtgående ända sedan 2003 men först vid PISA 2009 blev den signifikant. 2009 ligger alla de nordiska länderna utom Finland tätt samlade och är inte signifikant skilda från varandra. Innan dessa PISA-resultat presenterats har man dock kunnat se en nedåtgående trend vid olika nationella mätningar och vid de så kallade PIRLS-studierna i Sverige. En jämförelse mellan de 26 OECD-länder som deltog i PISA både 2000 och 2009 visar att endast fyra länders femtonåringar hade försämrat sina läsprestationer signifikant. Det är Irland, Sverige, Australien och Tjeckien. Den största försämringen fanns i Irland och Sverige.

- Det är också oroande att andelen lågt presterande elever i Sverige har blivit högre under samma tidsperiod. Andelen högt presterande elever i Sverige har däremot minskat.

- Den tydliga skillnaden mellan pojkar och flickor är också anmärkningsvärd. Andelen pojkar på den lägsta läsnivån är mer dubbelt så hög som andelen flickor (Skolverket, 2010). En fjärdedel av våra femtonåriga pojkar läser på en nivå som är så låg att det inverkar negativt på inhämtandet av andra kunskaper i skolan.


Socioekonomisk status inte bara pengar

Du pekar på att det finns stora skillnader mellan pojkar och flickor. Samtidigt brukar ju föräldrars utbildningsbakgrund framhållas som den faktor som mest förklarar skillnader i skolprestationer. Gäller det också inom ditt område?

- Ja, elevernas hembakgrund spelar stor roll för barns och ungdomars läsförmåga. Familjens socioekonomiska status påverkar på många sätt barnets miljö, men det är inte så enkelt att det enbart är en fråga om pengar. Det finns också en kulturell dimension som handlar om vad en familj gör alldeles oavsett hur mycket resurser man har. Det kan ibland återspeglas av det som finns i ett hem, t.ex. antal böcker, men den handlar också om familjens läsvanor. (Fredriksson & Taube, under utgivning).

Vilka politiska beslut har utfallet från undersökningarna påverkat?

- I Sverige har en rad nationella och internationella studier visat att svenska elevers läsförmåga har sjunkit sedan 1990 talets början. Utbildningspolitiska beslutsfattare är eniga om att detta är allvarligt och att något bör göras. Vilka åtgärder som mest effektivt skulle kunna vända denna negativa trend är man dock oeniga om. Av de åtgärder som förslagits från den nuvarande regeringens sida förefaller olika former av satsningar på lärare, lärarutbildning och därmed undervisningskvalitet vara de som har mest stöd från aktuell forskning.

Fokusering på avkodning

De senaste tio åren har det enligt Karin Taube varit en ökad fokusering på läsförståelse, tidigare dominerade forskning om avkodning. Hur kan man förklara den förändringen? Kan fokuseringen på avkodning ha lett till att man tidigare missat viktiga aspekter av läsprocessen? Och kan det förklara nedgången i läsförmåga bland svenska elever?

Att en tidigare fokusering på avkodning skulle kunna förklara nedgången i läsförmåga bland svenska elever är inget som Karin Taube tror på.

- Förmodligen har området avkodning blivit så ordentligt genomarbetat att man numera har en ganska klar bild av hur den går till och vilka faktorer som kan påverka den i negativ eller positiv riktning. Dessutom så är det ju läsförståelsen som är själva målet med läsningen. Det har också blivit uppenbart att det tills för bara några få år sedan förekommit mycket lite direkt undervisning i läsförståelse.

Självbilden betydelsefull

Alla håller nog med om att läsning är ett mycket viktigt område. Men riskerar inte ett ensidigt fokus på läsning att andra viktiga aspekter av svenskämnet hamnar i skymundan?

- Att stimulera utvecklingen av elevernas förmåga att själva uttrycka sig i tal och skrift är också mycket viktigt. Om fokuseringen på läsning tar bort tid från dessa områden är det naturligtvis inte bra.

Vilka implikationer har din forskning för lärares och rektorers arbete?

- Forskning om läsning och lässvårigheter är angelägen för alla som har ansvar för barns och ungdomars utbildning. Mitt specifika bidrag skulle kunna vara att jag visat på betydelsen av att uppmärksamma barns och ungdomars självbild i samband med deras läs- och skrivlärande.

Att "inte duga" sänker självtilliten

Hur vill du kortfattat beskriva de samband mellan självbild och läs- och skrivlärande som du funnit?

- Svårigheter med att lära sig läsa och skriva gör att eleven dagligen får uppleva att hans/hennes prestationer inte riktigt räcker till i förhållande till uppsatta mål, förväntningar från föräldrar och lärare och i relation till jämnåriga kamraters prestationer. Känslan av att inte vara ”god nog” leder till en sänkt tillit till den egna förmågan att läsa och skriva. Att undvika läsande och skrivande blir då en vanlig reaktion, vilket medför att den viktiga träningen uteblir.

- Många delar i den första läs- och skrivinlärningen kräver övning innan de blir automatiserade. Färre sidor läst text, färre sidor skriven text än kamraterna gör att avståndet mellan den aktuella eleven och kamraterna ofta snarare växer än minskar med tiden och läs-självbilden blir allt sämre. Den som bara läser lite utvecklar inte sitt ordförråd, får inte samma erfarenheter av omvärlden och utvecklar inte sitt tänkande på samma sätt som den som läser mycket.

Positiva förväntningar en viktig utgångspunkt

Vilka arbetssätt skulle du rekommendera lärare att använda för att arbeta med elever som har svårt att lära sig läsa och skriva?

- Att vänta på att en elev som har svårt för att läsa och skriva skall mogna, eller att problemet ska lösa sig av sig själv är ingen framkomlig väg. En viktig utgångspunkt är att ha positiva förväntningar på dessa elever.

- Det är ett faktum att de allra flesta elever kan bli bättre i läsning och skrivning om de får adekvat stöd. Man bör starta med en noggrann kartläggning av vad eleven kan och inte kan och låta detta utgöra grunden för uppläggningen av det fortsatta arbetet.

- Elever som har svårt för att läsa och skriva har misslyckats många gånger, nu gäller det att ge dem möjligheter att lyckas. Framgång föder framgång eller i vart fall till ökad motivation att anstränga sig vid nästa uppgift. Självbild och motivation hör nära samman.

Skräddarsydda uppgifter

- Framgång får eleverna uppleva om de uppgifter de ställs inför är möjliga att klara av. Det betyder att läraren med hjälp av kartläggningen ska ”skräddarsy” uppgifter till eleven som han/hon med stor säkerhet kommer att bemästra och som på sikt leder till att uppställda mål uppnås. Det är viktigt att eleven får uppleva lusten och glädjen med att läsa och skriva. Om den finns så ökar motivationen att ta itu även med det som är lite svårt.

- Finland är det land i Norden, och faktiskt i världen, som lyckas bäst med att lära eleverna läsa. De satsar hårt på specialundervisning under de första skolåren. En mycket hög andel elever får specialundervisning i första klass. Att så många elever får specialundervisning gör förmodligen att specialundervisningen avdramatiseras. Det som var och varannan gör blir ju inte så märkvärdigt.

- Samtidigt gör den tidiga insatsen att de allra flesta eleverna ”kommer på fötter” tidigt med läsningen och att de därmed inte hinner uppleva de negativa följderna av läsproblem under lång tid. Färre elever hamnar i onda cirklar som kan vara svåra att bryta.

Extremt låg andel i finland

Man hör allt oftare påståenden om att det inte är utpekande med specialpedagogiska åtgärder i Finland. Känner du till några forskningsdata som kan kasta ljus över detta?

- Det finns förmodligen någon undersökning som har tittat på just detta men inte som jag känner till. Det är i samtal med lärarutbildare i Finland som det har kommit till min kännedom.

- Däremot visar PISA-data att Finland har en extremt låg andel elever (8%) som presterar under den lägsta läsnivån, vilket kan jämföras med Norge (15%), Danmark (15%), Island (17%) och Sverige (17%). Den tidiga satsningen på specialundervisning har med all sannolikhet bidragit till att en betydligt lägre andel av de finska eleverna får uppleva tillkortakommanden på läsningens områden högt upp i skolan.




Text: Claes Nilholm, Högskolan för lärande och kommunikation

Referenser
Ahl, A., Olofsson, Å. & Taube, K. (2010). Studenter med dyslexi inom högre utbildning i Sverige och Storbritannien. Dyslexi: aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 3, 4-9.

Fredriksson, U., Eklund, M. & Taube, K. (2009). Reading and education for students of immigrant origin in some Swedish municipalities. US-China Education Review, 6, 17-32.

Fredriksson, U., Holzer, McCluskey, H. & Taube, K. (2009). Strengths and Weaknesses in the Swedish and Swiss Education Systems: a comparative analysis based on PISA data. European Educational Research Journal, 1, 54-68.

Fredriksson, U. & Taube, K. (under utgivning) Läsning i Sverige. Stockholm: Studentlitteratur.

Fredriksson, U., Villalba, E. & Taube, K. (2011). Do students Correctly Estimate Their Reading Ability?: A Study of Stockholm Students in Grades 3 and 8. Reading Psychology, 32, 301-321. OECD (2005). Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers. Paris: OECD.

Roe, A. & Taube, K. (2009). Norwegian and Swedish students´ reading engagement in 2000 and 2006 from a gender perspective. I T. Matti, (red.) Northern Lights on PISA 2006: Differences and similarities in the Nordic Countries. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers.

Roe, A.& Taube, K. (2012). “To read or not to read – that is the question”: Reading engagement and reading habits in a gender perspective. I N. Egelund (red.) Northern Lights on PISA 2009 – focus on reading. Köpenhamn: Nordic Council of Minsters.

Skolverket (2010). Rustad att möta framtiden. PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Rapport 352. Stockholm: Skolverket.

Taube, K. (1988). Reading acquisition and self-concept. Doctoral dissertation. Umeå: Umeå University.

Taube, K. (2007). Barns läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Norstedts förlag.

Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts förlag. Taube, K. (2009). Flickors och pojkars läsning. I Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.

Taube, K. (2011). Barns tidiga skrivande. Stockholm: Norstedts förlag.

Taube, K. & Munck, I. (1996). Gender differences at the item level. I H. Wagemaker (red.) Are girls better readers? Gender differences in reading Literacy in 32 Countries. Amsterdam: Lawrence Erlbaum. Nordiska elevers läsutveckling enligt PISA 2000-2009


Länkar:

  • PIRLS 2001 Barns läskompetens i Sverige och i världen (Best nr 3:816)
  • PIRLS 2006 Läsförmågan hos elever i årskurs 4 - i Sverige och i världen. (Rapport 305)
  • Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995-2007 (Rapport 304)
  • PISA 2000 Att lära för livet. Elevers inställningar till lärande – resultat från PISA 2000 (Rapport nr: 209)
  • PISA 2003 - svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett internationellt perspektiv (Rapport nr: 254)
  • PISA 2006 - 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera - naturvetenskap, matematik och läsförståelse (Rapport nr: 306)
  • PISA 2009 Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap (Rapport nr: 352)


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0