Räkna på olika språk
Lär dig räkna på tyska
Learn How to Count in German (engelsk instruktion)
Sjung och lär dig räkna på tyska
Sjung och lär dig räkna på franska
Sjung av hjärtans fröjd!
Sjung och lär dig räkna på japanska
Lär dig räkna på spanska
Engelska
Fun, fun, fun - multiplikationstabellen med musikinlärning mm
Multiplikations träning med musik
Träna multiplikationstabeller med musik. Vi tränar ofta genom att låta yngsta sonen röra sig genom att ta ett steg eller hoppa på ett ben vid varje steg i tabellen. Att använda flera sinnen vid inlärning passar honom och hjälper honom att komma ihåg bättre. Musiken är härlig att lyssna på!
Trean till 9:ans tabell. Nedan 6:ans tabell.
Besök Årstaskolan Stockholm - Kunskapshubben för flera tabeller. Du kan även ladda ner som mp3 filer.
Grunder i multiplikation
Andra tips på länkar
Räknedosan Kunskapsstjärnan
här finns även geografi, natur, hjärngym och tangentbordsträning
Mattesmedian för alla åldrar, luringar och kluringar från 4 år till gymnasiet
Träna matte med NOMP
Träna och tävla i multiplikationstabeller
Multiplikationstabeller - träna på flera tabeller samtidigt
Huvudräkning multiplikation tal som slutar med 5
Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd och åtgärdsprogram
Min syn på åtgärdsprogram
Behov av åtgärdsprogram finns för alla med en diagnos anser jag och behövs i alla ämnen.
För mig är åtgärdsprogram ett bra verktyg för att lärarna skall tänka efter och även anpassa sin undervisning i klassrummet som ofta gagnar alla elever. Det är ett bra sätt för läraren att komma in i processen att förstår hur t ex en elev med dyslexi kan få hjälp utifrån sina styrkor. Och ställa sig frågorna: Vilken anpassning behöver denna elev? Vad kan jag som lärare göra? Kan övriga elever ha nytta av talsyntes? Kan en bok läsas med öronen likväl som med ögonen? Kan övriga elever också dra nytta av appen Translator?
Ett åtgärdsprogram är även viktigt för eleven och för oss föräldrar. För eleven att ta ansvar och tydligt se vilka områden han behöver arbeta med. Det kan även ses som ett förebyggande program för att hjälpa eleven men det är också en bra uppföljning för oss föräldrar. För vi kan då tillsammans föra en dialog med lärare, specialpedagog och eleven.
Alltid eleven som kommer i kläm
Ansvaret läggs allt som ofta på eleven att begära muntligt, att få förlängd tid för prov mm. Den elev som inte känner sig bekväm med att stå på sig och begära detta kommer i kläm.
På högstadiet år 7-9 har vi inga individuella möten med ämneslärarna utan bara med mentorn. Med ett åtgärdsprogram kan man lättare och framförallt snabbare fånga upp om det börjar bli tungt för eleven i ett ämne. För när det händer finns ett naturligt forum att diskutera detta i, då åtgärdsprogrammen naturligt följs upp med förutbestämda möten. Fallet behöver inte bli så stort för eleven för att återigen komma på banan och kunna få det betyg som eleven satt som mål.
Anpassning i klassrummet
Lärarna brister ofta i sin anpassning av elever med dyslexi. Se Skolinspektionens dyslexigranskning.
- Hur kan vi som föräldrar påverka undervisningen klassrummet när ämneslärarna inte gör åtgärdsprogram i sina ämnen?
- Hur kan vi veta att de göra anpassning för elever med dyslexi i klassrummet?
- Hur kan vi veta att skrivningar och prov anpassas för elever med dyslexi?
- När får lärarna utbildning i lärverktyg (t ex talsyntes, Stava Rex, Spell Right, Gustavas ordbok m fl program) så de kan inkludera verktygen i klassrummet?
Tips om åtgärdsprogram
Läs mer om åtgärdsprogram GLB Åtgärdsprogram (Gudrun Löwendahl Björkman)
Här hittar du information om hennes åtgärdsprogramshäften som utgår ifrån Skollagen, läroplanen (Lgr 11), skolförordningen samt Skolverkets allmänna råd och kommentarer. Läs mer
Delaktighet ger mervärde
Jag kom nyligen hem från Usa där jag deltog i världens största IT/E-health Congress med 37 000 besökare. Det var andra året jag medverkade i år var fokus på appar, att se samhällsekonomiskt på vården och att låta patienten vara mer delaktig i sin egen vårdbehandling. Det var mycket givande och intressant.
Detta gäller även i högsta grad barn med funktionsnedsättningar, dyslexi, språkstörning, ADHD, och andra diagnoser.
Jag har ofta frågat mig - Tänker kommunerna samhällsekonomiskt?
Ges det bästa stödet till eleverna?
Hur mycket kostar det samhället att många elever inte kommer vidare till Universitet p g a bristande stöd?
Hur mycket kostar det samhället att vissa blivit fel diagnostiserade eller inte en har fått en utredning utan är bara missförstådda och därför inte har uppnått målen i skolan? Har vi en rättvis skola där alla enskilda behov tillgodo ses?
Kommuner satsar på IT
Vissa kommuner har sedan länge gett elever egen dator, redan från förskoleklass. Sollentuna kommun har t ex börjat att arbeta med iPad i förskoleklass.
I Sandvikens kommun har det sedan flera år pågått IT-stöd från förskoleklass. Det skriver varje dag på datorn. Dessa elever producerar mer text än jämnåriga elever som inte hade dator från förskoleklass. Det har dessutom varit en stor fördel för barn med läs- och skrivsvårigheter i Sandviken.
När kommer vi få se det i alla Sveriges kommuner?
Elevers skriv- och läsutveckling
Föreläsning om bedömning
- Elevers läs- och skrivutveckling
Här kan du titta på en filmad föreläsning som tar upp frågeställningar om undervisning, uppföljning och bedömning. Om du vill fördjupa dina kunskaper kan du även komplettera med den teoretiska texten Elevens läs- och skrivutveckling.
Föreläsningen har tre delar:
- Elevens läs- och skrivutveckling
- Att knäcka skriftkoden och att möta och bemöta textmängder
- Bemöta och bedöma elevers lärande och skrivande
Den teoretiska texten Elevers läs- och skrivutveckling är skriven av Caroline Liberg, professor på Institutionen för didaktik vid Uppsala universitet.
Elevers- läs och skrivutveckling, en text av Caroline Liberg (327 kB)
Diskussionsunderlag Del 1: Elevens läs- och skrivutveckling (14 minuter)
Del 2: Att knäcka skriftkoden och att möta och bemöta textmängder (16 minuter)
Del 3: Bemöta och bedöma elevers lärande och skrivande (6 minuter)
Del 1: Elevens läs- och skrivutveckling (14 minuter)
Del 2: Att knäcka skriftkoden och att möta och bemöta textmängder (16 minuter)
Del 3: Bemöta och bedöma elevers lärande och skrivande (6 minuter)
Del 1: Elevens läs- och skrivutveckling (179 mb)
Del 2: Att knäcka skriftkoden och att möta och bemöta textmängder (223 mb)
Del 3: Bemöta och bedöma elevers lärande och skrivande (73 mb)
Filmad föreläsning med professor Caroline Liberg Källa
Information om nationella prov
Årskurs 3 Ämnesprov i årskurs 3 och specialskolans årskurs 4 våren 2012
Ämnesprov ges i matematik, svenska och svenska som andraspråk och ska användas i årskurs 3.
Frågor och svar angående anpassning - Anpassning och särskilt stöd årskurs 3
Årskurs 6 Ämnesprov i årskurs 6 och specialskolans årskurs 7 våren 2012
Proven ges i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk.
Årskurs 9 Svenska och svenska som andraspråk
Proven ges i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk.
Gymnasiet Ämnesproven i årskurs 9 och specialskolan årskurs 10
För en dialog med din lärare innan nationella proven
Ta reda på hur de kommer att arbeta med de olika prover för ditt barn. Får ditt barn den anpassning som han/hon behöver och har rätt till?
Skolan brister i anpassning och stöd - det visade Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolsituationen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Läs hela Skolinspektionens rapport
Dyslexigranskningen som Skolinspektionen gjorde i nov-maj och som blev klar i under sommaren 2011. Här hittar du en sammanställning av de viktigaste resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning ”Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan”. Sammanställningen tar sin utgångspunkt i förhållandena i de 21 grundskolor och deras huvudmän som har ingått i granskningen.
Granskningsrapporterna
Sammanfattning
En sammanfattning av den övergripande rapporten Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan, 2011:8 (PDF-fil, nytt fönster)
Övergripande rapport
Skolinspektionens övergripande rapport Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan, 2011:8 (PDF-fil, nytt fönster)
Byråkrati kan vara ett hinder för inkludering
I en rad olika arbeten har Thomas Skrtic från USA fört fram ett perspektiv på specialpedagogikens roll i skolan som både är originellt och som har kommit att påverka många forskare inom området. De tankar han presenterar i artikeln The special education paradox: Equity as the way to excellence i tidskriften Harvard Educational Review från 1991 kan återfinnas i flera andra av hans arbeten.
Hans utgångspunkt är att vi måste skapa en skola som är både excellent och jämlik. Om vi tillfälligtvis förflyttar oss till det svenska skolsystemet kan vi konstatera att fokus på skolan har förflyttats från jämlikhet till excellens. Paradoxalt nog har den svenska skolan samtidigt blivit både mindre excellent och mindre jämlik. Skrtic skulle nog inte förvånas över detta; för honom måste en skola som ska nå excellens också vara jämlik.
Byråkrati kan vara ett hinder
Skrtic börjar sin artikel med ett citat från den tyske sociologen Max Weber: ”Politiska handlingar slutar oftast, ja till och med som regel, i utfall som är helt inadekvata och till och med paradoxala i relation till den ursprungliga avsikten” (med handlingen). En viktig anledning till att det är svårt att förändra utbildningssystem är enligt Skrtic att man underskattar och missförstår deras byråkrati. Precis som Max Weber ser han byråkratin som något som ofta sätter käppar i hjulet för och till och med hotar demokratin. På så sätt kan han läsas som någon som försöker försvara demokratin mot byråkratin.
En demokratisk skola är enligt Skrtic en skola som inte skapar ett system av specialundervisning för en stor del av sina elever. Han ifrågasätter ur ett pedagogiskt perspektiv rimligheten i olika diagnoser av elever och specialpedagogikens effektivitet.
Två slags byråkratier
Istället menar han att en skola som ska möta samtidens utmaningar måste vara inkluderande. Han ser en sådan skola som ett uttryck för det moderna samhällets idé om en gemensam utbildning, en skola för alla om man så vill. Men vad är det då som hindrar utvecklingen mot en sådan inkluderande skola? Inte oväntat pekar Skrtic ut byråkratin som ett hinder för en sådan utveckling.
Skrtic skiljer mellan två slags byråkratier. Ett slag av byråkrati bygger på att ärenden handläggs via formella och standardiserade processer där individen blir mer eller mindre utbytbar. I den andra typen av byråkrati, den professionella byråkratin, ställs det professionella ansvaret för klienter i centrum. Skrtic menar att utbildningssystem har drag av båda dessa byråkratiska former.
Vi kan till exempel se spänningen mellan dem i frågan om vem som ska ha makten över undervisningens mål och metoder. Standardisering innebär att standardiserade mål för verksamheten formuleras och att läraren också påtvingas standardiserade metoder. Läraren blir här mer eller mindre utbytbar. I den professionella byråkratin läggs mer ansvar på den professionelle.
Behöver inte möta utmaningen med elevers olikhet
Skrtic ser emellertid ett stort problem också när det gäller den professionella byråkratin. Genom utbildning, tjänstebeskrivningar och liknande får den professionelle en (byråkratisk) blick för vilka ”cases” (elever) som han/hon kan hantera och vilka som faller utanför det som ses som det normala Eftersom klasslärare och ämneslärare inte anser att de har kompetens att möta alla elever uppstår ett behov av ett specialpedagogiskt system. I ett sådant verkar specialpedagoger och speciallärare som blir experter på sina "cases".
Vi får alltså två olika grupper av lärare som är experter på olika typer av elever. Följden blir, enligt Skrtic, att lärare i den reguljära undervisningen inte behöver möta den utvecklande utmaning som elevers olikhet innebär, eftersom flera elever blir placerade i ett specialundervisningssystem.
Istället för att undvika denna utmaning bör skolan organiseras om från grunden, menar Skrtic. Den byråkratiska formen av organisation måste ersättas av den ”adhocratiska”. I den sker inte undervisningen i klasser, utan lärare av olika sorter organiserar verksamheten flexibelt utifrån de behov som finns. I stället för att lärare med olika kompetenser var för sig möter elever är grunden en gemensam problemlösning. I denna problemlösning samverkar alltså personer med olika kompetenser kring alla elever i undervisningen.
Lärarna kan själva hitta lösningar
Skrtic har en stor tillit till att de professionella själva kan hitta lösningar på sina problem om de slipper ut ur de byråkratiska ”järnburarna”. Sådana lösningar kan inte beskrivas på förhand utan skapas i den professionella problemlösningsprocessen Skrtic varnar dock för risken att det specialpedagogiska systemet uppstår på nya sätt, till exempel genom resursteam eller liknande. Skrtic är inte känd för att ödsla med konkreta exempel men han nämner NASA:s arbete med Apollo-programmet som ett exempel på en adhocratisk organisation där samarbete och problemlösning stod i fokus och där olika kompetenser inte adderades till varandra utan skapade ett mervärde.
Det är lätt att kritisera Skrtic för att röra sig i en teoretisk rymd där marken stundtals förloras ur sikte. Även andra kritiska invändningar kan göras. Men det är utan tvivel så att Skrtic var en av de första som på djupet problematiserade specialpedagogikens mindre smickrande sidor, till exempel segregering och stämpling. Han knöt också specialpedagogikens funktioner till en diskussion om grundläggande frågor vad gäller demokrati och dess innebörder.
Text: Claes Nilholm, Högskolan för lärande och kommunikation
Skrtic, T. (1991) The special education paradox: Equity as the way to excellence. Harvard Educational Review, 61(2), 148-205.
Ytterligare läsning:
Skrtic, T. (1991). Behind special education. Denver: Love Publishing Company.
Skrtic, T. (1995). Disability and democracy: recontsructing (special)education for postmodernity. New York: Teachers College Press.
Negativ självbild blir ett hinder för ungas läsframgång
Känslan av att inte vara ”god nog” leder till en sänkt tillit till den egna förmågan att läsa och skriva. En vanlig reaktion blir då att undvika läsande och skrivande, vilket medför att den viktiga träningen uteblir. Det säger professor emerita Karin Taube.
Karin Taube
Karin Taube är professor emerita i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och har tidigare varit professor i specialpedagogik vid Högskolan i Kalmar. Hon har bedrivit forskning om läs- och skrivkunnighet med stor relevans för det specialpedagogiska området. Speciellt har Karin intresserat sig för de faktorer som gör att vissa elever inte når målen för läs- och skrivundervisningen samt för sambandet mellan självbild och läs- och skrivlärande. Karin Taube har också varit nationell projektledare och nationellt ansvarig för läsdelen i PISA- undersökningen.
Det finns fler tydliga indikationer på att svenska elevers läsutveckling försämras. Dessutom är det påtagliga skillnader framförallt mellan elever från olika social bakgrunder men också mellan pojkar och flickor, menar Karin Taube.
Hur bedömer du att läskunnigheten har förändrats under dessa de senaste åren?
- För de svenska eleverna har trenden varit nedåtgående ända sedan 2003 men först vid PISA 2009 blev den signifikant. 2009 ligger alla de nordiska länderna utom Finland tätt samlade och är inte signifikant skilda från varandra. Innan dessa PISA-resultat presenterats har man dock kunnat se en nedåtgående trend vid olika nationella mätningar och vid de så kallade PIRLS-studierna i Sverige. En jämförelse mellan de 26 OECD-länder som deltog i PISA både 2000 och 2009 visar att endast fyra länders femtonåringar hade försämrat sina läsprestationer signifikant. Det är Irland, Sverige, Australien och Tjeckien. Den största försämringen fanns i Irland och Sverige.
- Det är också oroande att andelen lågt presterande elever i Sverige har blivit högre under samma tidsperiod. Andelen högt presterande elever i Sverige har däremot minskat.
- Den tydliga skillnaden mellan pojkar och flickor är också anmärkningsvärd. Andelen pojkar på den lägsta läsnivån är mer dubbelt så hög som andelen flickor (Skolverket, 2010). En fjärdedel av våra femtonåriga pojkar läser på en nivå som är så låg att det inverkar negativt på inhämtandet av andra kunskaper i skolan.
Socioekonomisk status inte bara pengar
Du pekar på att det finns stora skillnader mellan pojkar och flickor. Samtidigt brukar ju föräldrars utbildningsbakgrund framhållas som den faktor som mest förklarar skillnader i skolprestationer. Gäller det också inom ditt område?
- Ja, elevernas hembakgrund spelar stor roll för barns och ungdomars läsförmåga. Familjens socioekonomiska status påverkar på många sätt barnets miljö, men det är inte så enkelt att det enbart är en fråga om pengar. Det finns också en kulturell dimension som handlar om vad en familj gör alldeles oavsett hur mycket resurser man har. Det kan ibland återspeglas av det som finns i ett hem, t.ex. antal böcker, men den handlar också om familjens läsvanor. (Fredriksson & Taube, under utgivning).
Vilka politiska beslut har utfallet från undersökningarna påverkat?
- I Sverige har en rad nationella och internationella studier visat att svenska elevers läsförmåga har sjunkit sedan 1990 talets början. Utbildningspolitiska beslutsfattare är eniga om att detta är allvarligt och att något bör göras. Vilka åtgärder som mest effektivt skulle kunna vända denna negativa trend är man dock oeniga om. Av de åtgärder som förslagits från den nuvarande regeringens sida förefaller olika former av satsningar på lärare, lärarutbildning och därmed undervisningskvalitet vara de som har mest stöd från aktuell forskning.
Fokusering på avkodning
De senaste tio åren har det enligt Karin Taube varit en ökad fokusering på läsförståelse, tidigare dominerade forskning om avkodning. Hur kan man förklara den förändringen? Kan fokuseringen på avkodning ha lett till att man tidigare missat viktiga aspekter av läsprocessen? Och kan det förklara nedgången i läsförmåga bland svenska elever?
Att en tidigare fokusering på avkodning skulle kunna förklara nedgången i läsförmåga bland svenska elever är inget som Karin Taube tror på.
- Förmodligen har området avkodning blivit så ordentligt genomarbetat att man numera har en ganska klar bild av hur den går till och vilka faktorer som kan påverka den i negativ eller positiv riktning. Dessutom så är det ju läsförståelsen som är själva målet med läsningen. Det har också blivit uppenbart att det tills för bara några få år sedan förekommit mycket lite direkt undervisning i läsförståelse.
Självbilden betydelsefull
Alla håller nog med om att läsning är ett mycket viktigt område. Men riskerar inte ett ensidigt fokus på läsning att andra viktiga aspekter av svenskämnet hamnar i skymundan?
- Att stimulera utvecklingen av elevernas förmåga att själva uttrycka sig i tal och skrift är också mycket viktigt. Om fokuseringen på läsning tar bort tid från dessa områden är det naturligtvis inte bra.
Vilka implikationer har din forskning för lärares och rektorers arbete?
- Forskning om läsning och lässvårigheter är angelägen för alla som har ansvar för barns och ungdomars utbildning. Mitt specifika bidrag skulle kunna vara att jag visat på betydelsen av att uppmärksamma barns och ungdomars självbild i samband med deras läs- och skrivlärande.
Att "inte duga" sänker självtilliten
Hur vill du kortfattat beskriva de samband mellan självbild och läs- och skrivlärande som du funnit?
- Svårigheter med att lära sig läsa och skriva gör att eleven dagligen får uppleva att hans/hennes prestationer inte riktigt räcker till i förhållande till uppsatta mål, förväntningar från föräldrar och lärare och i relation till jämnåriga kamraters prestationer. Känslan av att inte vara ”god nog” leder till en sänkt tillit till den egna förmågan att läsa och skriva. Att undvika läsande och skrivande blir då en vanlig reaktion, vilket medför att den viktiga träningen uteblir.
- Många delar i den första läs- och skrivinlärningen kräver övning innan de blir automatiserade. Färre sidor läst text, färre sidor skriven text än kamraterna gör att avståndet mellan den aktuella eleven och kamraterna ofta snarare växer än minskar med tiden och läs-självbilden blir allt sämre. Den som bara läser lite utvecklar inte sitt ordförråd, får inte samma erfarenheter av omvärlden och utvecklar inte sitt tänkande på samma sätt som den som läser mycket.
Positiva förväntningar en viktig utgångspunkt
Vilka arbetssätt skulle du rekommendera lärare att använda för att arbeta med elever som har svårt att lära sig läsa och skriva?
- Att vänta på att en elev som har svårt för att läsa och skriva skall mogna, eller att problemet ska lösa sig av sig själv är ingen framkomlig väg. En viktig utgångspunkt är att ha positiva förväntningar på dessa elever.
- Det är ett faktum att de allra flesta elever kan bli bättre i läsning och skrivning om de får adekvat stöd. Man bör starta med en noggrann kartläggning av vad eleven kan och inte kan och låta detta utgöra grunden för uppläggningen av det fortsatta arbetet.
- Elever som har svårt för att läsa och skriva har misslyckats många gånger, nu gäller det att ge dem möjligheter att lyckas. Framgång föder framgång eller i vart fall till ökad motivation att anstränga sig vid nästa uppgift. Självbild och motivation hör nära samman.
Skräddarsydda uppgifter
- Framgång får eleverna uppleva om de uppgifter de ställs inför är möjliga att klara av. Det betyder att läraren med hjälp av kartläggningen ska ”skräddarsy” uppgifter till eleven som han/hon med stor säkerhet kommer att bemästra och som på sikt leder till att uppställda mål uppnås. Det är viktigt att eleven får uppleva lusten och glädjen med att läsa och skriva. Om den finns så ökar motivationen att ta itu även med det som är lite svårt.
- Finland är det land i Norden, och faktiskt i världen, som lyckas bäst med att lära eleverna läsa. De satsar hårt på specialundervisning under de första skolåren. En mycket hög andel elever får specialundervisning i första klass. Att så många elever får specialundervisning gör förmodligen att specialundervisningen avdramatiseras. Det som var och varannan gör blir ju inte så märkvärdigt.
- Samtidigt gör den tidiga insatsen att de allra flesta eleverna ”kommer på fötter” tidigt med läsningen och att de därmed inte hinner uppleva de negativa följderna av läsproblem under lång tid. Färre elever hamnar i onda cirklar som kan vara svåra att bryta.
Extremt låg andel i finland
Man hör allt oftare påståenden om att det inte är utpekande med specialpedagogiska åtgärder i Finland. Känner du till några forskningsdata som kan kasta ljus över detta?
- Det finns förmodligen någon undersökning som har tittat på just detta men inte som jag känner till. Det är i samtal med lärarutbildare i Finland som det har kommit till min kännedom.
- Däremot visar PISA-data att Finland har en extremt låg andel elever (8%) som presterar under den lägsta läsnivån, vilket kan jämföras med Norge (15%), Danmark (15%), Island (17%) och Sverige (17%). Den tidiga satsningen på specialundervisning har med all sannolikhet bidragit till att en betydligt lägre andel av de finska eleverna får uppleva tillkortakommanden på läsningens områden högt upp i skolan.
Text: Claes Nilholm, Högskolan för lärande och kommunikation
Referenser
Ahl, A., Olofsson, Å. & Taube, K. (2010). Studenter med dyslexi inom högre utbildning i Sverige och Storbritannien. Dyslexi: aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 3, 4-9.
Fredriksson, U., Eklund, M. & Taube, K. (2009). Reading and education for students of immigrant origin in some Swedish municipalities. US-China Education Review, 6, 17-32.
Fredriksson, U., Holzer, McCluskey, H. & Taube, K. (2009). Strengths and Weaknesses in the Swedish and Swiss Education Systems: a comparative analysis based on PISA data. European Educational Research Journal, 1, 54-68.
Fredriksson, U. & Taube, K. (under utgivning) Läsning i Sverige. Stockholm: Studentlitteratur.
Fredriksson, U., Villalba, E. & Taube, K. (2011). Do students Correctly Estimate Their Reading Ability?: A Study of Stockholm Students in Grades 3 and 8. Reading Psychology, 32, 301-321. OECD (2005). Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers. Paris: OECD.
Roe, A. & Taube, K. (2009). Norwegian and Swedish students´ reading engagement in 2000 and 2006 from a gender perspective. I T. Matti, (red.) Northern Lights on PISA 2006: Differences and similarities in the Nordic Countries. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers.
Roe, A.& Taube, K. (2012). “To read or not to read – that is the question”: Reading engagement and reading habits in a gender perspective. I N. Egelund (red.) Northern Lights on PISA 2009 – focus on reading. Köpenhamn: Nordic Council of Minsters.
Skolverket (2010). Rustad att möta framtiden. PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Rapport 352. Stockholm: Skolverket.
Taube, K. (1988). Reading acquisition and self-concept. Doctoral dissertation. Umeå: Umeå University.
Taube, K. (2007). Barns läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Norstedts förlag.
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts förlag. Taube, K. (2009). Flickors och pojkars läsning. I Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.
Taube, K. (2011). Barns tidiga skrivande. Stockholm: Norstedts förlag.
Taube, K. & Munck, I. (1996). Gender differences at the item level. I H. Wagemaker (red.) Are girls better readers? Gender differences in reading Literacy in 32 Countries. Amsterdam: Lawrence Erlbaum. Nordiska elevers läsutveckling enligt PISA 2000-2009
Länkar:
- PIRLS 2001 Barns läskompetens i Sverige och i världen (Best nr 3:816)
- PIRLS 2006 Läsförmågan hos elever i årskurs 4 - i Sverige och i världen. (Rapport 305)
- Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995-2007 (Rapport 304)
- PISA 2000 Att lära för livet. Elevers inställningar till lärande – resultat från PISA 2000 (Rapport nr: 209)
- PISA 2003 - svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett internationellt perspektiv (Rapport nr: 254)
- PISA 2006 - 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera - naturvetenskap, matematik och läsförståelse (Rapport nr: 306)
- PISA 2009 Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap (Rapport nr: 352)
Appar för läxsläsningen
Skaffa appen Daisy Reader för iPhone, iPad, iPod Touch, Androider
Du behöver registrera ett TPB konto hos ditt bibliotek först och sedan får du tillgång till nästan 90 000 böcker i ljudformat. Läs mer
Talboken i mobilen
TPB deltar i styrgruppen för projektet Talboken i mobilen.
Projektet
- syftar till att ta fram en mobil talbokstjänst för personer med funktionsnedsättning som vill kunna hitta och konsumera talböcker ur TPB:s digitala bibliotek.
- drivs av Storytel AB som har fått uppdraget av Post- och telestyrelsen, PTS
- finansieras av PTS
Läs mer om projektet på Post- och telestyrelsens webbplats Även andra intressanta projekt kan du läsa om där.
Translator
Appen som hjälper dig med översättningar till flera olika språk. Du får texten uppläst i det språk du valt. Du kan få Translator att översätta en hemsida som du vill titta på också. Kostar en liten slant beroende på vilken funktionalitet du önskar. Köp extra språk för 15:-.
SAOL - Svenska Akademiens Ordlista
Slå upp ord, få förslag på synonymer mm. Gratis.
Lär dig mer om e-böcker
Fakta om E-böcker, tryckt häfte
Barnens TPB
Här får du veta mer om tal- och punktskrivsböcker, söka barnböcker, tidningar för barn mm.
Höga förväntningar på nygammal app
Artikel | mars 6, 2012 - 09:16 | Av Stina Johansson Föräldrarkraft
Fakta
Predictable:
Är en app som kan användas som ett enkelt AKK-hjälpmedel, med bland annat ordprediktion, bildstöd och känslouttryck. Kan styras via kontaktknapp.
Läs mer om Predictable på DART:s hemsida och deras sammanställning över appar, klicka här för att ladda ned DART:s pdf.
Dasher:
Är en app som gör det möjligt för personer med omfattande funktionsnedsättningar, att skriva och skicka mail, starta upp ett nytt textdokument, eller tala.
Här på YouTube kan du se hur appen Dasher fungerar.
Appen Predictable från Therapy Box Limited, har funnits ett tag, men på bristfällig svenska. Nu har kommunikations-appen utvecklats med bättre tangentbord, talsyntes, svensk manual och tillgång till support. Lansering sker på kommunikationskarnevalen i juni.
Simon Sjöholm arbetar på ICAP (Individual Computer Applica
tions AB) och berättar att det inte finns någon motsvarighet till denna app på marknaden.
- För dem med tal- och kommunikationssvårigheter är Predictable enastående bra.
Priset ligger på 1 000 kronor men Simon Sjöholm menar att då ingår support i tre månader samt möjlighet att delta i kurser.
Frölunda data har också medverkat till att förbättra programvaran efter svenska språkförhållanden. Lennart Uhlin, vd, berättar att många appar är på engelska inklusive användarhandledningen.
- Det är viktigt att även manualen översätts, att å-ä-ö finns med och att talsyntesen låter korrekt.
Skillnaden jämfört med tidigare översättningar är att den nya versionen är mycket mer exakt och användarvänlig.
- Det är inte många anpassade appar som finns för just den här gruppen, säger Mats Lundälv, pedagog på DART i Göteborg.
- Predictable hänger enkelt med i olika användarmiljöer som till exempel Facebook, mail och sms.
Han fortsätter med att berätta om appen Dasher, av Alan Lawrence, Cambridge University, som är till för dem med fysiska funktionsnedsättningar. För att utföra ett kommando kan det till exempel räcka med att man lutar lite på telefonen eller rör en arm eller ett ben.
- Det är också en smått unik app som förtjänar att nämnas i det här sammanhanget.
Landstingen är dock osäkra på hur de ska hantera den nya tekniken. Att förskriva en iPad istället för en dator med pekfunktion ställer höga krav på tillbehören, exempelvis styrpenna, bättre högtalare, mer stöttålig, med mera.
Lansering kommer att ske på Kommunikationskarnevalen i juni
Källa: Föräldrarkraft
