Filmklipp om hjälpmedel för funktionsnedsatta
Programmerare får lära sig vilka hjälpmedel som finns för att kunna utveckla bättre hemsidor för funktionsnedsatta.

Träna dig i att tala!

Redan för 2400 år sedan var retoriken ett erkänt ämne av stor betydelse. Aristoteles, en av dem som betytt mest för tillkomsten av ämnet retorik, gjorde följande definition: "Retorik är konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga". Läs mer om retorikens historia


Här finns en uppsjö av program inom retorikämnet med tyngdpunkten på barn och unga i grundskolan och gymnasiet. Några exempel

Dessutom finns tips från retorikexperter, inspirerande tal, lärarhandledning, övningar och arbetsmaterial som kan användas i klassrummet.

Fem elvaåringar arbetar med retorikcoachen Elaine Eksvärd för att vässa sina retoriska kunskaper och framträdanden. Läs mer om serien Tungan rätt i mun

Besök Rätt att tala, vett att lyssna

Är vi olika?
Har fler män än kvinnor diagnostiserats för t ex dyslexi, autism, ADHD eller Tourette’s Syndrom?
Tänker vi och agerar vi olika?
Eller hanterar våra hjärnor information och känslor på samma sätt?
Använder män och kvinnor båda hjärnhalvorna i samma utsträckning?


Några artiklar som har publicerats i ämnet och en härligt filmsnutt som kan ge förklaringar på hur vi tänker och hur män respektive kvinnot tänker och reagerar.

Male brain vs. female brain I
Why do men try to figure out their relationships? Why do women talk to their cars?
What is a male brain?
What is a female brain?
Artikel i Psychology today

Male Brain vs. Female Brain II:
What Is an “Extreme Male Brain”? What Is an “Extreme Female Brain”?What are extreme male brain and extreme female brain?
Artikel i Psychology today


10 skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor
Har fler män än kvinnor diagnostiserats för t ex dyslexi, autism, ADHD eller Tourette’s Syndrom?

Artikel från Master of Healthcare



En humoristisk förklaring
A humorous explanation of how male and female brains are different by Mark Gungor.
The entire DVD can be ordered from www.laughyourway.com.

OKTOBER
_______

18/10 Föreläsning i Täby  - Kreativ inlärning till barn

Årligen anordnar Rädda Barnens lokalförening i TÄBY en Barndag med specifikt tema. I år 2012 är temat "kreativ inlärning till barn i åldern 0-18 år".

Målgruppen är lärare och pedagoger i Täby samt kommuner omkring. Varje gång deltar 100-130 personer. Dag och plats i år är torsdag 18/10 på biografen Camera i Täby Centrum kl 09.00-16.00.

Tid:               Torsdag den 18 oktober

                      Kl. 09.00-16.00                 

Lokal:           Biografen Camera i Täby centrum


Anmälan sker via betalning, 350 kr/person till Rädda Barnens BG 211-0211 (Rädda Barnens lokalförening i Täby) där namn på deltagare samt företag med mailadress till deltagare anges. Skicka även anmälningsmail till [email protected] med samma information som vid betalningen. 

SEPTEMBER
___________

APRIL
_____

20-21 april Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens, Aula Magna, Stockholms Universitet, Stockholm

Läsinlärning och koncentration från teori till praktisk pedagogik

Mer information: Svenska Dyslexiföreningen

Tidningen är mycket läsvärd!
Svenska Dyslexiföreningen tar även fram SVERIGES FACKTIDSKRIFT om dyslexi och dyslexipedagogik! Gå med som medlem så får du tidningen 4 gånger/år utan kostnad. Du kan även beställa prenumeration utan att vara medlem eller bara beställa ett prov exemplar.  Mer info

21-22 april 2012  Årsmöte 2012 Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn, FDB, kallar till årsmöte 2012

Anmälan om deltagande görs till kansliet där årsmötetshandlingar kommer att finnas tillgängliga.
Plats: Stockholm

Motioner
Motioner ska vara kansliet tillhanda före januari månads utgång.

Styrelsen välkomnar nya krafter!
Vill du lämna förslag på nya styrelsemedlemmar eller är du själv intresserad av att delta i styrelsearbetet?
Mer information Kontakta kansliet!


24 april  Föräldrarföreningen Talknuten årsmöte kl 18 00

Föreläsare: Bertil Östberg, statssekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund. Kort inledning om skollagen och stöd till elever med funktionsnedsättning. Frågor och diskussion.

Lokal: Afasiförbundets lokaler, Kampementsgatan 14, Stockholm
Anmälan: Senast 18 april till [email protected]
Mer information: Talknuten




JUNI
____

7-10 juni Föräldrarföreningen Talknuten inbjuder till kollo
för barn/ungdomar med språkstörning i åldern 12-19 år, i Östergötland, Stiftsgården Vårdnäs

Anmälan: Senast 4 maj

Mer information och frågor: [email protected] eller ring Lisa Gunnarsdotter 08-545 663 64




AUGUSTI
________

Huvudföreläsare är professor Brian Butterworth

Program och anmälan
[email protected]
08-43746239

Svenska Dyslexiföreningen

Anmälan senast 28 augusti

 

OKTOBER
_______


24-27 oktober 63rd Annual IDA Conference, Baltimore

Mer information: 63rd Annual IDA Conference




Fortbildningskurser inom Dyslexi 

Sundsgården arrangerar ett flertal kurser bl a  
Dyslexi, kärnämnen och lärverktyg, Pedagogisk utredning, steg 1 och steg 2. Hela kursutbudet

Umeå Universitet ordnar sommarkursen, distansundervisning mm

Mer tips om föreläsningar finner du i Kalendarium 2011

Underlätta läsningen med läslinjal
Läslinjal

Vill du och ditt barn få mer lustfylld läxläsning tillsammans?
Lustfylld läxläsning

Fungerande Media
Filmer och artiklar om läs- och skrivsvårigheter. Nyhet i agusti 2011 bl a en artikel om skrivprocessen och hur det går till att läsa och andra artiklar om att läsa med öronen. En film om metakognitionens betydelse för vårt lärande och många andra inlägg… Ta en titt du också!

Har du några tips?
Skicka gärna in tips om läs- och skrivsvårigheter till mig.  Tacksam för tips!
Skicka till: [email protected]


Vill du veta vem som skriver bloggen och varför bloggen startades i början av år 2008? Talosprakblogg

Dessa länkar hjälper dig göra dina läxor och skolarbetet både lättare och roligare.

LÄSNING

Med läslinjal kan du lättare följa aktuell rad och dessutom är det en ovärdelig hjälp vid korrekturläsning. Läslinjal


MATEMATIK

Multiplikationstabeller
Att träna multiplikationstabellen med musik, gör inlärning rolig och lustfylld. Multiplikationstabeller
Kunskapshubben, Årstaskolans egenproducerade läromedel innehåller matematik för alla, för årskurs 5-8 men även andra ämnen så som engelska och svenska med musik, tyska, spanska mm.

Matematikträning med Kunskapsstjärnan

Matte med Mattesmedjan, många olika årskurser.

PLANERING

Att-göra-lista (eng) Thymer Håll ordning på din att-göra- lista, prioeritera, kategorisera, tidrapportera, kommentera mm. (Använd dra och släpp för att prioritera.) Att-göra-lista


SPRÅK

SVENSKA
Synonymer - hjälper dig skriva variationsrik text, synonymer


ANDRA SPRÅK

ENGELSKA
Elever med dyslexi behöver också tillgång till lärverktyg, kompensatoriska hjälpmedel för engelska. Idag finns digitala lexikon som hanterar felstavningar, talsynteser med riktigt bra röster och en särskild stavningskontroll för personer med dyslexi som skriver på engelska som andraspråk , ”SpellRight”.

Lustfyllt sätt att träna engelska, tyska eller spanska med Kunskapshubben.

Engelska för dyslektiker, även tips för lärare om anpassning i språkundervisningen. Hur kan personer med dyslexi lära sig läsa och skriva på engelska? Malin Holmberg, lärare i engelska på Läs- och Skrivforum, komvux i Kungälv berättar. Ett kort utval nedan, läs mer på  Engelska för dyslektiker

Engelska är numera ett kärnämne och det krävs godkänt betyg från grundskolan för att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. För vidare studier och arbete räcker det inte att man kan tala och förstå språket; man måste också kunna läsa och skriva på engelska. Det blir allt vanligare att en stor del av kurslitteraturen vid universitet och högskolor är på engelska.

Men 6 % av eleverna som gick ut grundskolan fick icke godkänt i engelska vårterminen 1999. Resultaten från år 2000 är preliminära, men tyder på en ökning. Orsakerna till detta kan vi bara spekulera i, men vi kan anta att många elever, som har dyslexi/läs- och skrivsvårigheter, ingår i gruppen. Grundskolan har alltså misslyckats med att ge dessa elever grundläggande kunskaper i engelska, och gymnasiet har inte beredskap att ta emot dem. Det finns yngre vuxna dyslektiker som gått genom hela skolsystemet, utan att ha läst någon engelska alls. I den medelålders gruppen finns det många dyslektiker som visserligen deltagit rent fysiskt i engelskundervisningen, men som har stora brister i sina kunskaper.

Behovet av hjälp för dessa grupper är stort. Men hur skall en sådan hjälp se ut? Vilka krav ska vi ställa på engelskundervisningen för elever, som har svårigheter redan på modersmålet svenska?

Nyckeln är att utgå från den kunskap som finns idag, om dyslektikers särskilda svårigheter att snabbt och säkert avkoda ord och att stava. Till hjälp och inspiration behöver vi dessutom erfarenheter från dyslexiundervisning i engelskspråkiga länder. Gör vi detta, finns gott hopp. Engelskan behöver inte vara ett "hopplöst språk" för dyslektiker.

Pdf om Engelska och andraspråk för dyslektiker information om dyslexi och engelska, bl a  är olika skriftspråk svåra att läsa och skriva på, språkval för elever med dyslexi och den nya metoden HELP – intressant läsning, se speciellt sid 2-6, 10-13.( HELP)

Läs mer på Skolporten  Nyhetsbrev och artiklar om skolan

HELP en ny metod för att lära sig engelska för dig som har dyslexi. Mer om Help
Malin Holmberg i Kungälv har utarbetat ett unikt undervisningsmaterial, som finns i en version för äldre elever. Det heter ”HELP” och kan beställas från Läromedia AB. Snart kommer också en version för elever i årskurs 5-9.

Översätta meningar från olika språk - Googel hjälper till med översättningar av fraser och meningar, översättning

Översätta - enstaka ord - Lexin ett samarbeta med KTH och Språkcentrum, hjälper dig  när du vill slå upp enstaka ord, översättning ord

För mindre barn. UR träning i matematik mm, Katten musen tio tusen på svenska, engleska, spanska med flera språk. Se även  Bondgården


ÖVRIGA ÄMNEN


GEOGRAFI  Kunskapsstjärnan

HJÄRNGYMPA  Kunskapsstjärnan

KEMI Skolkemi, Labb mm

NATUR Kunskapsstjärnan

TANGENTRÄNING Kunskapsstjärnan

Skolverket -Länkskafferiet Här finns länkar till 4500 webbplatser och andra digitala lärresurser som passar bra för skolarbete. Välj ett ämne eller ett tema som matchar din fråga eller skriv in ord i sökrutan. Länkskafferiets målgrupper är elever, lärare, pedagoger och bibliotekarier. Även föräldrar kan ha nytta av Länkskafferiet. Följande ämnen finns med:

Bild
Biologi
Engelska
Fysik
Geografi
Hem- och konsumentkunskap
Historia
Idrott och hälsa
Kemi
Matematik
Moderna språk
Modersmål
Musik
Religionskunskap
Samhällskunskap
Slöjd
Svenska
Svenska som andraspråk
Teckenspråk  
Läs mer om TAKK
Teknik
Övriga ämnen

Kunskapshubben, Årstaskolans egenproducerade läromedel innehåller matematik för alla, för årskurs 5-8 men även andra ämnen så som engelska och svenska med musik, tyska, spanska mm. Kunskapshubben


UPPSLAGSVERK

Wikidedia

 
Har du tips på andra matnyttiga länkar?
Maila gärna dessa till [email protected] Tackom!


Titta på Kaledarium så ser du vad som är på gång. Aktuella föreläsningar, kongresser mm.

Om bloggen som ett pedagogiskt verktyg

Om bloggen som ett pedagogiskt verktyg skriver Liza Greczanik i sin bok ”Bloggen möter undervisningen – konkreta metodiska tips”. Författaren menar att arbetssättet gynnar alla elever, även de som av olika anledningar har svårigheter i traditionell undervisning.

Bloggen är idag ett populärt kommunikationsverktyg i vardagen. Den kan också vara ett pedagogiskt verktyg i skolan som skapar nya möjligheter för undervisningen, menar författaren. 

Genom att arbeta med digital teknik fångar man elevernas intresse. I boken presenteras hur lärare med hjälp av bloggen kan förnya sin undervisning. Författaren ger konkreta och metodiska tips hur man kan variera sin undervisning med olika moment via bloggverktyget, t ex med bokcirkel, skrivstafett, praktikdagbok, reseblogg, nyhetsforum, länkskafferi, rollspel mm.

Författaren trycker på att användandet av datorer i undervisningen har stora fördelar för elever med svårigheter i undervisningen och för elever med funktionsnedsättningar. Med hjälp av olika alternativa verktyg får alla tillgång till en gemensam lärmiljö.

I boken framhålls att strukturerade arbetsuppgifter och individanpassad undervisning främjas av att använda bloggen som ett pedagogiskt verktyg. Läraren får möjlighet att ge riktad respons och handledning till eleverna. Det blir lätt att följa elevens utveckling och skräddarsy olika arbetsmoment.

Författaren skriver: ”Det bästa av allt är att bloggen gynnar olika inlärningstyper – både de som behöver explicita direktiv, de som tycker om att arbeta i grupp och de som hellre jobbar självständigt. Slutligen kan bloggen, som ett modernt inslag i undervisningen, vara motiverande för skoltrötta elever.”


Boken tar också upp flera ämnen som språkutveckling och föräldramedverkan men även digital mobbning samt andra faror och komplikationer med internetanvändande i undervisningen. Allt är tydligt skrivet och boken är mycket lättläst.

Källa: SPSMshemsida

Vill du lära dig mer om läs- och skrivsvårigheter?

Besök Kalendarium år 2011 så du håller dig uppdaterad om vilka föreläsningar som finns kring läs- och skrivsvårigheter under år 2011.

Inom EU har man identifierat en gemensam europeisk och i viss mån global utmaning: Vi behöver göra skolmiljön och undervisningen mer tillgänglig för barn och ungdomar i behov av stöd; t ex barn med funktionsnedsättningar och barn med svårigheter i inlärningssituationen. I linje med FNs konvention 2006 ska människor oavsett funktionsnedsättningar erbjudas en fullvärdig utbildning och göras delaktiga och inkluderade i utbildningssystemet.

Daffodil-projektet har som ambition att utveckla riktlinjer för utredningsförfarandet inom det pedagogiska området, så att det möter de behov som ett inkluderande uppdrag innebär. Utgångspunkten för Daffodil-projektet har varit de riktlinjer som samtliga utbildningsministrar inom EU (inklusive Sverige) anslutit sig till: ”Rekommendationer för inkluderande utredning” som utvecklades av ett EU-organ; ”The European Agency for Development in Special Needs”. I riktlinjerna formulerades att de utredningar som görs inom pedagogiska verksamheter ska bidra till inkludering och inte primärt till sortering och exkludering.

I första skedet av Daffodil-projektet kartlades situationen rörande specialpedagogiska, psykologiska och medicinska utredningar och vilka utredningsverktyg som används i de deltagande EU-länderna (Birta-Szekely e.a., 2010). Ett gemensamt Europeiskt dilemma kunde identifieras: statiska utredningssystem används i för stor utsträckning för att sortera och diagnosticera barnen; fokus blir på brister och nedsättningar; lärare och föräldrar har svårt att omsätta utredningarna till praktiska vardagsnära insatser; utlåtandena från utredningar är ofta för svåra att översätta till inkluderande rekommendationer.

Det är nödvändigt att utveckla nya former av utredningsmodeller som fokuserar på hur barn och ungdomars lärande och utveckling kan stimuleras; som fokuserar på möjligheter och potential; som lyfter fram frisk-faktorer och salutogena processer; som bidrar till idéer om möjliga vägar vidare i den befintliga lärandemiljön och som gör barn, föräldrar och lärare delaktiga i utredningsprocessen.

Ett antal utredningsverktyg finns redan i dag tillgängliga. I Daffodil-projektet gör vi dessa tillgängliga och sprider information om dem. Daffodil-projektet syftar till att inspirera till att ta ett helhetsgrepp kring utredningsförfarandet och det arbete som ska följa efter en utredning. Fokuset i utredningen förskjuts från inuti barnet och individ-nivå till samspelet mellan individen och lärandemiljön.

 Daffodil-riktlinjerna syftar till att vägleda utredaren och de involverade i en utredning att tillsammans genomföra en utredning som bidrar till ökade kunskaper kring hur barnet kan inkluderas i sin lärandemiljö och stimuleras till optimalt lärande och utveckling.

 I riktlinjerna ingår också exempel på konkreta aktiviteter kan företas innan, under och efter utredningen. Aktiviteterna ska kunna vara så pass konkreta att de kan identifieras och utvärderas.

Riktlinjerna är inte uttömmande och behöver inte i alla delar vara aktuella i varje ärende men de sätter ljuset på olika delar i utredningsprocessen som kan vara viktiga för att åstadkomma en utredning som bidrar till ett optimalt stöd.


Vem är riktlinjerna avsedda för?

 Riktlinjerna är framförallt till för verksamheter och professionella som genomför utredningar kring barn och ungdomar i behov av stöd inom pedagogiska verksamheter; t ex psykologer, specialpedagoger, speciallärare, skolläkare, socionomer m fl. Ytterst berör riktlinjerna också lärare, föräldrar och barn – det är därför rekommenderat att också fundera kring hur de kan göras delaktiga kring när man arbetar utifrån dessa riktlinjer.


Varför utredning? Vad vill vi utreda? Till vilken nytta?

- Att förstå hur en person lär sig och utvecklas/fungerar i ett visst eller i olika sammanhang.

- Att förstå hur olika omständigheter/lärandemiljöer/sammanhang påverkar barnets/elevens möjligheter till lärande och utveckling.

- Att bidra med ökade kunskaper, råd, förslag till interventioner och insatser till de som finns omkring barnet/eleven.

-  Att bidra med en kvalitativ och individspecifik förståelse (s k formative bedömning)

-  Att bidra med en kvantitativ skattning av barnets/elevens fungerande i relation till en population (elever i samma ålder) (s k normativ bedömning)

- Att klassificera barnets beteende/prestationer/svårigheter utifrån kategorier/diagnoskriterier etc, t ex utvecklingsstörning m.m.

- Av juridiska eller rättighetsskäl; för att få tillgång till resurser och insatser som regleras utifrån olika regelverk.


Grundläggande principer för utredning

 RIktlinjerna utgår ifrån ett antal grundläggande principer:

-  En biologisk/medicinsk-pedagogisk-psykologisk-social modell kring funktionsnedsättningar.

-  Ett relationellt och kontextuellt synsätt på lärande och utveckling.

-  Ett inkluderande perspektiv.

-  En socialkonstruktivistisk modell för synen på elever i behov av stöd och funktionsnedsättningar.

-  Ett synsätt kring människors potential/ deras benägenhet att utvecklas/ plasticitet.


Vad menar vi med dynamisk och funktionell utredning i relation till statisk utredning?

Huvudsyftet med en dynamisk utredning är en utvärdering av elevens potential och benägenhet att lära och utvecklas. Dynamisk utredning vidgar perspektivet från statisk utredning till att beröra inte enbart aktuell funktions- eller utvecklingsnivå utan också kartlägga begynnande utveckling. En funktionell utredning fokuserar på en kvalitativ förståelse av olika funktioner som utvecklats eller är på gång att utvecklas hos en individ. En statisk utredning utgår främst från individens fungerande jämfört med en population och placerar denne i ett normativt sammanhang.


Vad är inkluderande lärande/undervisning?

Inkluderande lärande eller undervisning utgår från att aktivt deltagande i utbildningssystemet också är en del av att bli inkluderad i samhället. I inkluderande lärande omformas skolkulturen, riktliner och rutiner, arbetssätt och lärandet i vardagen så att de i högre grad svarar mot de individuella olikheter och behov som eleverna har. Olikheter i t ex en klass mellan individerna ses som berikande, som en tillgång och som en grund för viktiga erfarenheter som barn och ungdomar gör i samspel med varandra, där de lär sig att förhålla sig till varandra och till olikheter. Det är därför också en del värdegrundsarbetet. Delaktighet och att “räknas med” behöver aktivt arbetas med i lärademiljöerna, särskilt för de som riskerar att exkluderas av olika skäl; utanförskap betraktas som en risk- och ohälsofaktor. Inkluderande lärande är också det synsätt som av FN och UNESCO uppfattas som det som ger stöd för ett optimalt lärande för alla.

 (Adapted from the CSIE Index for Inclusion and other CSIE materials see www.inclues.org)


DAFFODIL-projektet www.daffodilproject.org

Dynamic Assessment of Functioning and Oriented at Development and Inclusive Learning
A Comenius multilateral project -142084-2008-LLP-BE-COMENIUS-CMP  

Föräldraföreningen Talknutens  Årsmöte 2011

Medlemmar inom Afasiförbundets föräldraförening Talknuten kallas till årsmöte.
Kom och påverka, gör din röst hörd och ställ frågor till Skolinspektionen! Se nedan.

Tid: Den 13 april kl. 17.30

 Plats: Språkförskolan Bamse på Tantogatan 1-5 i Stockholm

Vi bjuder på kaffe och smörgås. 

Program

 17.30            Årsmötet öppnas

 18.00           Föreläsning av Roger Niklewski

Roger Niklewski är utredare på Skolinspektionen, som bland annat har varit projektledare för Skolinspektionens särskilda granskning av de statliga specialskolorna, däribland Hällsboskolan. Roger berättar om granskningen av Hällsboskolan i Sigtuna och Umeå för elever med grav språkstörning och om Skolinspektionens granskningar om skolsituationen för elever med olika funktionsnedsättningar. Tid för frågor.

 18.45            Årsmötet fortsätter

 ca 20.30       Årsmötet avslutas

Anmälan: Anmälan görs till Lisa Gunnarsdotter, handläggare Afasiförbundet/Talknuten, [email protected] eller telefon 08-545 663 64.

Du som inte är medlem i Talknuten,  kontakta Lisa Gunnarsdotter så ordnar hon med medlemskap.

Välkommen!

Föreläsning
Föräldraföreningen Talknuten bjuder i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten Östra regionen in till en föreläsning för föräldrar som har barn och ungdomar med språkstörning.

Dag: Onsdagen den 26 januari
Tid: Kl. 13.00 -16.30 

Plats: Specialpedagogiska skolmyndighetens lokaler på Rålambsvägen 32 B i Stockholm

Målgrupp: Vi vänder oss till föräldrar som har barn och ungdomar med språkstörning. Tag gärna med ditt barns lärare och specialpedagog och andra som behöver få veta mer om läs- och skrivsvårigheter.

Preliminärt program:

13.00 Föräldraföreningen Talknuten hälsar välkomna

13.05 Rådgivare inom Tal och språk informerar om Specialpedagogiska skolmyndigheten Östra regionen

13.20 ”Jag kan om jag vill – men jag kan inte så jag vill inte”
En föreläsning om bemötande och åtgärder för elever med språkstörning/läs- och skrivsvårigheter

Ingrid Lind, speciallärare med lång erfarenhet av utredningar, fortbildning för föräldrar och lärare.

14.40 Fika med kaffe och smörgås

15.10 ”Alternativa verktyg”

Stefan Bonn, IT- rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten i Östra regionen

16.10 Diskussion/frågor mellan föreläsare och deltagare.

16.30 Avslutning  

Mer information och anmälan


Mer infortmation från föreläsaren Ingrid Lind

Jag kan om jag vill –  men jag kan inte så jag vill inte!                      
En föreläsning om bemötande och åtgärder för elever med läs- och skrivsvårigheter
 

• Varför kommer hon inte ihåg vad jag sagt?
• Varför misslyckas han på proven fast han kunde igår?
• Varför är han så arg?
• Varför håller hon för ett öga när hon läser?
• Varför vill hon inte sitta med i samlingen?
• Varför går det så trögt med tabellerna?
• Varför räcker hon aldrig upp handen fast hon kan?
• Varför kan han aldrig sitta ordentligt på stolen?

 Jag har arbetat i mer än 40 år – som klasslärare, speciallärare, med specialklass, med utredningar, med fortbildning för lärare och föräldrar med motoriska utredningar, med privatlektioner och handledning.

Jag är mormor till tre pojkar med funktionshinder inom områdena autism, dyslexi, språk och motorik. Varje dag ställs jag inför liknande frågor och varje dag möter jag barn som använder sin kraft för att maskera sina svårigheter.

Detta är frågor som vi alla ställs inför varje dag när vi arbetar med barn. Jag vill förmedla mina tankar och erfarenheter kring ett bemötande av dessa barn som kan hjälpa dem att behålla glädjen i lärandet och minskasåren i själen.

Mitt namn är Ingrid Lind.


Välkommen den 26/1 kl 13 00. Glöm inte att anmäla dig!

Talknuten
Har du några frågor angående föreläsningen kontakta Lisa Gunnarsdotter, Handläggare, Afasiförbundet och Talknuten, e-post:  [email protected]
eller tel 08-545 66 364.

Mer information och anmälan 

   

Lärstilar - SPSM

Ett bra stöd för ditt barn när barnet läser. En gul läslinjal med ett genomskinligtfält som gör det enkelt att följa raden utan att ögonen dras till andra rader.

Kostar 30 kr/st eller 2 st för 50:- inkl porto.

Vill du betälla?
Maila [email protected] och ange antal linjaler och ditt namn och din kompletta adress.
En läslinjal hemma och en i skolan är en bra hjälp för ditt barn.

Välkommen med din order!

Välkommen till min blogg!

 Här finner du information om:

• läs- och skrivsvårigheter
  
• information om dyslexi  och information om språkstörning
  
• föreläsningar om dyslexi och språkstörning
• föreningar med intresseområdet dyslexi och språkstörning
• föräldranätverk för föräldrar som har barn med språkstörning
• litteratur tips om dyslexi och språkstörning
• filmer om dyslexi och språkstörning
• länktips om dyslexi och språkstörning
• med mera om dyslexi och språkstörning

Är du intresserad av föreläsningar och av att lära dig mer om dyslexi, språkstörning - läs- och skrivsvårigheter? Eller av att träffa andra föräldrar?

Klicka in dig på: 

• KALENDARIUM HÖSTEN 2010 och se även
• DYSLEXIFÖRELÄSNINGAR och
• DYSLEXIVECKAN
  läs mer för där har jag samlat intresanta träffar, föreläsningar, kongresser och möten som sker under hösten.
• Tips om dyslexi och språkstörning inlägg om Skoldatatek, vilka böcker och material finns mm.

Skicka in tips!
Skicka gärna in tips till mig! Tackar på förhand! Skicka e-post till mig. Agneta Nilsson

Sprid till andra behövande! 
Du får gärna sprida information om att bloggen finns till andra intresserade av läs- och skrivsvårigheter.


Varför en blogg om dyslexi och språkstörning?
Alla som träffar människor i olika sammanhang både i utbildningssituationer och annars har nytta av att förstå hur svårt det t ex kan vara för personer med dyslexi eller språkstörning att ta till sig skriven text. Hur de ofta blir sedda som lata…istället för att omgivningen anpassar undervisningen eller situationen genom t ex struktur, bilder, tydlighet och ljud- eller talböcker. Många skolor har kommit långt med anpassning för elever med dyslexi men många skolor har långt kvar. Mycket ansvar läggs på eleverna, otillräckliga kunskaper hos personalen och indviduell anpassning görs inte alltid.

Vi som är föräldrar till dessa barn behöver ständigt kämpa för våra barns rättigheter. Bloggen är ett sätt att få mer kunskap och ork och att bli bättre rustade för att kunna kämpa för att hjälpa våra barn mer men även för att ge andra råd och tips och ett forum för att sprida kunskap om dyslexi och språkstörning.

Lärverktyg - in i skolan
Lärverktyg finns inte i den utsträckning jag skulle önska i skolorna. Pedagogerna behöver stödja eleverna i användningen av lärverktyg och själva behärska dessa. Det behövs utbildning för lärarna i lärverktyg! Alla kloka logopeder, speciallärare, IT-pedagoger och forskare både inom språkstörning och dyslexi säger och trycker klart och tydligt på en och samma sak  – sätt in lärverktyg tidigt i åldrarna! Helst redan i förskoleklass! De trycker också på vikten av att lärarna och specialpedagogen planerar för (pedagogisk planering för varje genomgång och ämnesområde), använder och integrerar lärverktygen i undervisningen. Integration och kunskap är också viktigt för att dessa barn ska få hjälp - att kunskapen hos lärarna finns hur man använder lärverktygen har stor betydelse för att barnens skall få den hjälp de har rätt att få. Och att lärarna stödjer deras användning i klassen av lärverktygen. Barnet behöver stöd!


Detsamma gäller även för barn med språkstörning då språkstörning är mer okänt än dyslexi och då blir också anpassningen svårare för pedagogerna. Dessa barn har ännu större behov av indviduell anpassning av läxor, genomgångar och att ta till sig text då deras problematik spänner över fler områden. Hur ska en lärare kunna individanpåassa undervisningen om inte den kunskapen finns?

Läromedel - Att läsa med öronen
Gör texter tillgängliga för alla elever utefter deras förutsättningar till att ta till sig skriven text. Att lyssna på en skönlitterär bok i ljudformat eller en faktabok i talbok ska kunna erbjudas alla elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessa böcker ska finnas i skolans bibliotek. När lösa blad används i undervisningen behöver lärarna tänka till så att även deras specifika material kan läras in av dessa elever. Anpassas de använda läromedlen till varje enskild elevs förutsättningar och behov? Det är en fråga varje lärare bör ställa sig innan material delas ut i klassrummet.


Inköp av nya läromedel
Jag tycker att alla skolor i fortsättningen enbart ska köpa in nya läromedel som även finns i ljudformat, helst i Dasiy eller nerladdningsbart format eller i undantagsfall i CD-format.

Utbildning för alla
Om det är en självklarhet att barn med synfel har tillgång till och rättigheter att få använda glasögon på lektionerna i klassrummet, varje dag och varje lektion som en hjälp så undrar jag varför barn med diagnosen språkstörning och dyslexi inte har tillgång till sina lärverktyg i klassrummet som de behöver och som de fått utskrivna. Dessa barn måste få använda sina lärverktyg i skolan också. Det är i klassrummet barnen spenderar den mesta tiden i skolan och det är där de behöver kunna använda sina lärverktyg. Skolan behöver vara tillgänglig för alla elever även de elever som har läs- och skrivsvårigheter och behöver andra sätt till inlärning och indviduell anpassning. Fortfarande återstår mycket arbete.

Granskning av skolor - Läs om rapporterna från Skolinspektionen -
Skolinspektionens rapporter - Alla får inte chansen att lyckas

Åtgärdsprogram
Många föräldrar frågar om åtgärdsprogram. Detta är en undersökning som gjordes år 2009 av Skolinspektionen.

Skolor dåliga på åtgärdsprogram.
I en nyligen publicerad rapport är Skolinspektionen inte nådig. Sex av tio inspekteradegrund- och gymnasieskolor får kritik för sina åtgärdsprogram. Dessutom tar Skolinspektionen emot många anmälningar om brister i åtgärder och det särskilda stödet. Skolornas insatser för elever i behov av särskilt stöd är under all kritik.

Skolorna får kritik för att:

*Åtgärdsprogrammen saknar konkreta och mätbara mål

*Åtgärderna är generella och inte utformade efter elevens behov.

*Åtgärderna är ofta särskiljande

*Fokus läggs på brister hos eleven istället för i undervisningssituationen.

*Åtgärderna handlar inte om vad skola och lärare kan göra.

*Åtgärderna liknar tillsägelser om hur eleven ska bete sig.

*Ansvaret för åtgärderna läggs på elev och föräldrar.

*Åtgärderna omfattar inte alla ämnen.

*Bristande uppföljning och utvärdering.

Kritiken som förs fram är dessvärre densamma som för 20 år sedan.

Källa: Skolinspektionen, Rapport Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009 -!

Vem skriver på bloggen?
Agneta som har fyra pojkar födda mellan åren 1988-2001. (-88, - 92, -97 och -01) Två barn med dyslexi och den yngsta med språkstörning. När jag inte skriver på bloggen arbetar jag som IT-konsult och coach, se gärna min hemsida. Agnetas hemsida

Jag är ledamot i Talknutens styrelse och med i Skolinspektionsnes samråd - granskning av skolor och dessa uppdrag har pågått i två år.


Välkommen!

Hösten har kommit och med den en mängd nya filmer och artiklar på www.fungerandemedier.se


Här följer några direktlänkar:

Den som läser eller hör… om högläsning och tystläsning i historiskt perspektiv
http://www.dyslexi.org/fungerande-medier/den-som-laser-eller-hor-om-tyst-och-hoglasning

Man blir hungrig… film om högläsning
http://www.dyslexi.org/fungerande-medier/den-som-laser-eller-hor-om-tyst-och-hoglasning

Där stod han framför klassen… film om berättande
http://www.dyslexi.org/fungerande-medier/dar-stod-han-framfor-klassen-om-berattande

Böcker på jobbet succé
– om arbetsplatsbibliotek och amarbete mellan fack, författarförbund och svensk biblioteksförening.
http://www.dyslexi.org/fungerande-medier/bocker-pa-jobbet-socce

De okända hindren – om kognitiva funktionsnedsättningar (paneldebatt från Almedalen) http://www.dyslexi.org/fungerande-medier/de-okanda-hindren-om-kognitiva-funktionsnedsattningar

Samtal om lättlästa texter för barn – författarna Helena Bross och Katarina Kieri berättar i denna film om sina erfarenheter av barnböcker och författandet http://www.dyslexi.org/fungerande-medier/samtal-om-lattlasta-tester-barn

Om tekniken att förmedla känslor
– poeten och författaren Nina Burton skriver här om skriftspråkets uttrycksmöjligheter http://www.dyslexi.org/fungerande-medier/om-tekniken-att-formedla-kanslor

Sakprosans universum
– författaren Torbjörn Lundgren skriver om facktexternas funktion
http://www.dyslexi.org/fungerande-medier/sakprosans-universum-0

Styrkan i det multivisuella samspelet
– nestorn Bo Bergström skriver om samspelet mellan olika medier
http://www.dyslexi.org/fungerande-medier/styrkan-i-det-multivisuella-samspelet

Man måste lämna något ute
– Bo Berström skriver om uttryckssätten
http://www.dyslexi.org/fungerande-medier/man-maste-lamna-ute-nagot

Dyslexi – förbannelse eller möjlighet
– logopeden Ulla Föhrer föreläser i denna film om den undersökning hon och logoped Eva Magnusson gjort med djupintervjuer av 40 vuxna personer med dyslexi om hur de trots allt klarat sig
http://www.dyslexi.org/dyslexi-och-dyskalkyli/dyslexi-forbannelse-eller-mojlighet

Talboken till mobilen
– Jonas Tellander, vd för Storytel berättar i denna film om strömmande läsning av talböcker, ett projekt iscensatt av Post- och telestyrelsen PTS http://www.dyslexi.org/dyslexi-och-dyskalkyli/talboken-till-mobilen

Hej!
Jag heter Agneta Nilsson och jag startade bloggen i början av 2008. Vissa texter har jag under denna tid tagit bort av olika anledningar.

Jag är mamma till fyra pojkar födda 88, 92, 97 och 01. Min yngsta son har en språkstörning och har gått på R K språkförskola på Lidingö. (Röda Korsets språkförskola)  År 2008 konstaterades det att min då 10-åringa och äldsta son, då 19 år hade dyslexi. Nu vi även på min inrådan gjort en dyslexi utredning på min yngsta son och det var som jag trodde - han har dyslexi. Nu har han haft följande diagnoser generell språkstörning, ändades till verbal dyspraxi som nu ändrats till dyslexi. Det är inte lätt att göra diagnoser på barn - det står helt klart baserat på egna erfarenheter men även diskussioner med föräldrar i olika nätverk som fått olika diagnoser under tid, innan man hittat rätt.

Det behöver skrivas mer om läs-och skrivsvårigheter, språkstörning och dyslexi så att föräldrar blir medvetna och kan söka hjälp tidigt. Skolan har i båda barnens fall inte agerat förrän jag bett om utredning. Däremot uppmärksammade dagis min yngsta sons språkproblem.

Min folkbildningssjäl har vaknat till liv och jag vill sprida och skriva om mina erfarenheter. Jag kommer att skriva om språkstörningsproblematiken utifrån en förälders vardag. Med både glädje ämnen och ibland den frustration som kan infinna sig. Det är ju inte alltid så lätt att räcka till eller att få hjälp. Att söka information och att kämpa för att få hjälp med barnens speciella behov kräver mycket energi.

Jag är som sagt mamma till fyra pojkar men också IT pedagog och konsult som har arbetar med IT sedan år 1979. Jag har arbetat som IT-utbildare, handledare, utbildningsledare och projektledare inom näringslivet både för införande projekt och som projektledare för utbildningsprojekt och IT ansvarig. I näringslivet har jag haft flest uppdrag men även arbetat inom folkbildningen och inom skolväsendet bl a med med distansutbildning på gymnasienivå. Min hemsida kan du läsa mer om och mina erfarenheter. Http://www.newfuture.se 

Jag har varit aktiv Talknutens styrelse under två år och är invald i Skolinspektionsnes samråd för andra året - granskning av skolor och dessa uppdrag har pågått i två år. Läs på Skolinspektionens hemsida vilka granskningar som görs - lärorikt!


Vad har hänt sedan bloggen startades?
År 2012
Jag medverkar och är invald av HSO sedan tre år tillbaka i Skolínspektionens samråd som är ett rådgivande organ inför granskning av skolor som sker av Skolinspektionen inom olika områden. Både flygande och förutbestämda granskningar sker. Läs mer om granskningarna på Skolinspektionens hemsida. Dyslexigranskningen är mycket läsvärd.

Barnen blir äldre men som förälder behöver jag forfarande arbeta aktivt för att mina barn skall få det stöd och den anpassning som de behöver. Har även gjort nya utredningar på två av barnen på egen begäran igen. Det är bra att göra nya dyslexiutredningar efter ca 4 år fick jag tips om av en logoped så därför valde jag att återigen göra en ny utrednng för barnen som har dyslexi. Yngsta sonens diagnos med språkstörning visade sig vara dyslexi.

År 2010 arbetar vår son född 88:an som säljare, vår 92:a går i Danderyds Gymnasium, vår 97:a går i 7:e klass i VRG Samskola och vår 01:a går i Stocksundsskolan i vanlig klass med går ifrån och får stöd och hjälp i tal&språk gruppen.

Tyvärr lades R K Språkförskola ner hösten år 2008 så inga fler barn får ta del av den fantastiska verksamhet och de erfarna pedagoger med specialutbildning inom språkströrning som fanns på förskolan. Det gör fortfarande ont i hjärtat när jag tänker på det! Bra fungerande verksamheter med eldsjälar som brinner för sitt arbete borde inte kunna läggas ner.

Uppmanar dig att tipsa andra om denna blogg!/Tackom!

Välkommen än en gång!

Agneta