Låt inte diagnosen begränsa dig - Nassim Al Fakir

Jag har aldrig någonsin sett dyslexin som ett hinder, eller backat för något på grund av den, säger Nassim Al Fakir.

Nassim Al Fakir: Låt inte diagnosen begränsa dig

Han är den energiske ordkonstnären som fullkomligt sprutar ur sig meningar. Men vad få känner till är att Nassim har läs- och skrivsvårigheter och ibland till och med har svårt att tyda sina egna texter. Något han dock vägrar att låta sig stoppas av.

Nassim Al Fakir

Ålder: 39 år

Gör: Musiker och programledare.

Aktuell: Med en föreläsning om vikten av att våga och att tro på – och utmana – sig själv. I höst besöker han dysleximässan.

– Jag har aldrig någonsin sett dyslexin som ett hinder, eller backat för något på grund av den, säger Nassim Al Fakir, artist och skådespelare.

Nassim har en förmåga, som han själv benämner det, att gå in i en sorts bubbla där han tror på sig själv till hundra procent.

– Jag tror på mig själv på ett sätt som jag nästan är lite fascinerad av själv. Jag kan stå bredvid någon som lyfter 200 kilo och tänka att ”det där kan jag också göra”. Och det är samma sak när det gäller texter. Jag får ofta en idé som gör att jag tror på mig själv.

Förmågan kommer från uppväxten, tror Nassim. Föräldrarna har alltid pushat honom att tro på sig själv - och att alltid våga.

 

Extraundervisning innan och efter skolan I skolan hopade sig problemen med dyslexin redan i lågstadiet. Lärarna undrade varför han inte lärde sig och varför han stavade hade med två ”d”.

– Det här kan jag bli irriterad på fortfarande. Vad är problemet liksom, varför lär jag mig aldrig?, säger Nassim Al Fakir som under flera år hade extraundervisning både innan och efter ordinarie skoltid.

På högläsningen i skolan var Nassim ändå alltid först upp med handen. Det var kämpigt för honom att läsa och hela klassen skrattade åt honom då han läste fel.

– Mitt sätt att hantera det var att skratta åt mig själv. Och det kan tyckas tragiskt, men det var mitt sätt att inte bli ett offer. Det enda jag ville var att vara som alla andra. De flesta kunde ju stava, inte jag, säger han.

Under uppväxten var Nassim Al Fakir van vid att konstant få tillbaka rödmarkerade prov och uppsatser från lärarna. Nassim minns dock en av vändningarna som fick honom att acceptera läget med hans läs- och skrivsvårigheter. Vid en uppsatsskrivning i 8:an struntade en SO-lärare i rödpennan och fokuserade i stället på innehållet i uppsatsen, vilket enligt henne var ”det bästa hon sett”.

– Hon gav mig kicken att tro att jag kanske hade något verbalt att förmedla, säger Nassim. 

Den största räddningen, enligt Nassim själv, har dock varit att han har haft något annat att fokusera på.

– Jag har haft musiken och jag brann verkligen för att spela trummor. Och jag har haft tid att utveckla ett starkt gehör. Eftersom det är jobbigt att läsa, så blir det desto lättare ju mer jag kan utantill innan.

 

Diagnoser ska inte hindra Nassim har idag lärt sig olika sätt att hantera sin dyslexi. Ju mer han går in för att vara närvarande i stunden, desto lättare har han även att läsa och skriva.

– I skolan blev det som en stress. Även om jag älskade skolan så hade jag grymt svårt att koncentrera mig. Om skolan kunde hitta det där lugnet för varje enskild elev så vore det ju jättebra, men det är svårt.

Nassim har aldrig pratat med sin omgivning, förutom familjen, om dyslexin. Men under hela livet har Nassim fått höra att att han, som har så mycket energi, även måste ha ”någon form av bokstavskombination”. Men han vägrar att ta reda på om det är så.

– Det enda som är viktigt för mig är att lära mig hur jag ska bete mig med olika typer av människor. Jag är glad över att jag inte har pratat om min dyslexi, för det hjälper inte mig. Säger man att man har en viss diagnos då säger man att man inte kan vissa saker. Jag vill gärna berätta men samtidigt får diagnoser inte blockera personer från att göra saker som de inte tror att de kan eller klarar av. 

 

Sms och manus svårt Även om Nassim vägrar att skämmas över sin dyslexi, så menar han att han ändå ibland inte kan låta bli att göra det. 

– Jag skriver mycket autografer till barn och det händer att jag måste fråga hur de stavar sina namn. Det känns ju inte alltid bra, säger han.

Det händer också att folk tror att han är arg då han skriver sms då han ofta bara svarar med ”OK”, Ja” eller ”Nej”. För att det blir enklast så. Men de skulle bara veta hur mycket försök till formulerande det ligger bakom de där korta sms:en, menar han.

Nassim nämner också tiden han arbetade på Bolibomba och då andra skulle läsa hans manus.

– Alla andra skrev så att producenterna skulle förstå, medan jag skrev så att jag skulle förstå, jag skrev orden som de uttalas. Jag kan känna det fortfarande, att det är inget roligt att lämna ett papper som är helt felstavat.

Nassim tror att han har hamnat i artist- och underhållningsvärlden av just den här anledningen.

– För att jag vill kunna prata i stället för att skriva. Jag får ju utlopp för min text på ett annat sätt än om jag bara skulle lämna den till dig, förklarar han.

 

Lärarna har fel fokus Nassim har en 4-årig son och ytterligare ett barn till på väg. Nassim och sonen läser mycket tillsammans och Nassim tycker att det är viktigt. 

– Men jag improviserar mycket för mitt barn och det händer att han har bättre koll på berättelsen än mig, säger Nassim och skrattar.

 

– Vad gör du om det visar sig att din son har dyslexi, är det något du tycker att skolan skulle göra annorlunda än hur de gjorde mot dig? – Det handlar om att hitta varje persons superkrafter och att få den att känna sig speciell. Lärarna ska inte bry sig om hur saker stavas på historia- eller mattelektionen. Jag minns så väl hur vissa lärare la för mycket fokus på det vilket lätt kan trycka ned en person.

Dagen efter vår intervju ska Nassim vara konferencier på en tillställning vilket han ser fram emot men vilket också, för någon som ibland knappt kan tyda sina egna texter, kommer bli en stor utmaning.

– Jag vet att det kommer vara en enorm koncentration för mig vilket ingen annan kommer förstå, men jag har en förmåga att gå in i stunden och ofta lär jag mig texterna nästan utantill.

Nassim Al Fakirs tips till dyslektiker

  • Tro på dig själv!
  • Våga testa saker och var inte rädd för att misslyckas – det är inte farligt.
  • Bli bra på något. Då vågar du utmana de svaga sidorna – allt hänger ihop!
 Källa: http://www.specialnest.se/liv-hem/nassim-al-fakir-lat-inte-diagnosen-begransa-dig
 

Nationella prov - en tydligt film om vad som gäller

Skolverket har producerat en informationsfilm som tar upp hur anpassning bör gõras fõr elever som ska skriva nationella prov och vem som är ansvarig för anpassningen.
 
 
 

 

 


Ögonrörelser vid läsning

Läsning och avkodning sker En van läsare - bild på hur en van läsare utan dyslexi flyter fram över texten. En dyslektiker läser Gustaf Öquist Seimyr och Mathias Nisson berättar om synrörelser vid läsning.

Avkodning och läsning – ett kartläggningsmaterial

Specialpedagogiska skolmyndigheten Under 2014 gav Specialpedagogiska skolmyndigheten ut en svensk översättning av ett norskt flerspråkigt material som mäter tidig avkodning och läsning hos flerspråkiga elever. Materialet som består av en lärarhandledning och elevhäften med prov kompletteras med en inledning samt en exempelsamling, där lärare, specialpedagoger och modersmålslärare i några svenska kommuner berättar hur de har använt materialet.

Skriv för hand så kommer du ihåg...


Artikel om betyg i SvD


UR sänder Åssa har jag dyslexi igen

Programserie med 8 fristående program med barn som har dyslexi och som berättar om sin vardag.

Bjorn deltar I ett av programmen och motiverar sin medverkan I programmet med: "Jag vill hjälpa andra att förstå vad dyslexi är, därför ville jag vara med i det här programmet." Björn och hans bästa kompis Gustaf går i samma klass. De har båda dyslexi och tycker det är skönt att ha varandra så att någon förstår en när det känns svårt i skolan."
http://www.ur.se/Produkter/174304-Assa-har-jag-dyslexi-Vi-hjalper-varandra
 
http://urskola.se/Produkter/174304-Assa-har-jag-dyslexi-Vi-hjalper-varandra
 

Utkast: Dec. 03, 2015

Favorit i repris! #DYSLEXIÅsså har jag dyslexi, 8 program sänds igen och ligger ute på UR play. Programmen gjorda för...

Posted by Agneta Nilsson on den 3 december 2015

Vad har dessa gemensamt?

Bläddra ner
Blädda ännu längre ner

Bra skolor ser elever som behöver stöd

 Varierande förmåga att hantera elever

 
En bra skola klarar att hantera den variation av barn som normalt finns på varje skola och ger eleverna goda förutsättningar både socialt och vad gäller lärande. Sådana skolor ser elever i behov av särskilt stöd som betydelsefulla elever. Så beskriver professor Bengt Persson, Högskolan i Borås och professor Claes Nilholm, Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping de skolor som de uppfattar som bra skolor ur ett specialpedagogiskt perspektiv.

Det som på en skola uppfattas som ett stort problem är på en annan skola inget problem. Bengt understryker med att säga: ”Det vet vi, det har forskningen visat att det är på det sättet”. På motsvarande sätt vet vi att det kan det vara så att en elev som får problem i en klass behöver inte få det i en annan klass.

 
Elever blir problembärare
 
Elever blir problembärare i skolan, enligt Claes. Han säger att forskningen visat att det ofta rutinmässigt blir vad han kallar för ”en individualisering av problem”. Det innebär att när problem uppstår så tillskrivs elever problemen och elever blir därmed ”problembärare”. Enligt Claes krävs det ett problematiserande av hela skolmiljön vilket  fördes fram redan i Lgr 69. Där stod att när en elev får svårigheter i undervisningen ska i första hand en omprövning göras av skolans arbetssätt. Men det har oftast inte skett enligt forskningen.

- Idag sker också en ännu starkare individualisering av svårigheter genom att fler barn blir diagnosticerade. Diagnosticeringen kan ha fördelar men kan också vara farligt om individens funktionssätt fokuseras utan att hänsyn tas till miljön. Individen kan bli betraktad som onormal och som problembärare. Samtidigt är det miljön, sättet att undervisa, sätt att organisera grupper som skolan kan påverka.

 

Claes beskriver det som en paradox, skolledarparadoxen, där skolledare upplever att de inte kan påverka elever så mycket och att ”man tror kanske att elevernas svårigheter beror på dom själva och inte har så mycket med lärmiljön att göra. Men det är ju den som rektorer kan påverka och även lärare!”. 

 

Se hela intervjun och läs hela artikeln

 


Huvudräkning - kan vara enkelt ...

testa så får du se.
 
 
 
Matte är kul!

Ett roligare sätt att räkna matte?

I

Nationella prov - Är de rättvisa?

 

TV 4 tar upp frågan om de nationella proven  - Kritik mot Skolverket

TV4:as inslag

 

”Att den elev som har svårt  för avkodning måste få använda sina hjälpmedel för att kunna fokusera på innehåller i en text.” Detta vet man idag genom hjärnforskningen. Det innebär att om elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi skall kunna visa sina kunskaper i läsförståelse och bli rättvist bedömda måste de få använda sina hjälpmedel."

 

Många föräldrar och lärare ifrågasätter Skolverkets beslut att elever med läs- och skrivsvårigheter inte får använda sina hjälpmedel vid nationella prov.  Vissa skolor tillåter hjälpmedel andra inte. Är det ett rättvist samhälle vi lever i då? Ges alla elever en rättvis chans i skolan?

 

Glasögon får användas på nationella proven för alla elever med behov av glasögon för att kunna läsa men inte talsyntes som dyslektiker behöver för att kunna "läsa med öronen". Märkligt! 

 

Artikel - Se mig för den jag är Om skolan och funderingar kring skolsituationen för våra barn.

 

Vill du läsa om vad fler föräldrar tycker besök  FDB:s Facebook sida där ligger många inlägg.  www.fdb.nu

 

 

 

 

 

Föreläsningar och läger (FDB)

 

FDB, ordnar föreläsningar och läger i sommar.

  • 24 april 2014 - Föreläsning i Stockholm med Martin Widmark
  • 19 maj 2014 - Föreläsning i Stockholm med Martin Widmark.
För mer information besök FDB.

Engelskaläger i sommar

  • 15-23 juli 2014 - Sommarläger på Breviks kurs- och lägergård, för dig med dyslexi och som vill öva på din engelska i sommar. Välkommen till Adventure Camp. 
För mer information besök FDB. (Föräldrarföreningen för Dyslektiska Barn)
 
 

Sång om dyslexi

 

Vera Nord 12 år - en riktig solstråle

 

Vera släpper  sin första skiva med eget skrivet material och singeln "Dyslexi är bajs".

Vera har också startat en egen blogg med samma namn som hennes debutlåt.  Följ henne gärna och ta del av hennes egna tankar om att ha dyslexi. Blogg 



Lyssna på hennes låt

 

 

 

RSS 2.0