Välkommen till min blogg!
Hej!
Jag heter Agneta Nilsson och jag startade bloggen i början av 2008. Vissa texter har jag under denna tid tagit bort av olika anledningar.
Jag är mamma till fyra pojkar födda 88, 92, 97 och 01. Min yngsta son har en språkstörning och har gått på R K språkförskola på Lidingö. (Röda Korsets språkförskola) År 2008 konstaterades det att min då 10-åringa och äldsta son, då 19 år hade dyslexi. Nu vi även på min inrådan gjort en dyslexi utredning på min yngsta son och det var som jag trodde - han har dyslexi. Nu har han haft följande diagnoser generell språkstörning, ändades till verbal dyspraxi som nu ändrats till dyslexi. Det är inte lätt att göra diagnoser på barn - det står helt klart baserat på egna erfarenheter men även diskussioner med föräldrar i olika nätverk som fått olika diagnoser under tid, innan man hittat rätt.
Det behöver skrivas mer om läs-och skrivsvårigheter, språkstörning och dyslexi så att föräldrar blir medvetna och kan söka hjälp tidigt. Skolan har i båda barnens fall inte agerat förrän jag bett om utredning. Däremot uppmärksammade dagis min yngsta sons språkproblem.
Min folkbildningssjäl har vaknat till liv och jag vill sprida och skriva om mina erfarenheter. Jag kommer att skriva om språkstörningsproblematiken utifrån en förälders vardag. Med både glädje ämnen och ibland den frustration som kan infinna sig. Det är ju inte alltid så lätt att räcka till eller att få hjälp. Att söka information och att kämpa för att få hjälp med barnens speciella behov kräver mycket energi.
Jag är som sagt mamma till fyra pojkar men också IT pedagog och konsult som har arbetar med IT sedan år 1979. Jag har arbetat som IT-utbildare, handledare, utbildningsledare och projektledare inom näringslivet både för införande projekt och som projektledare för utbildningsprojekt och IT ansvarig. I näringslivet har jag haft flest uppdrag men även arbetat inom folkbildningen och inom skolväsendet bl a med med distansutbildning på gymnasienivå. Min hemsida kan du läsa mer om och mina erfarenheter. Http://www.newfuture.se
Jag har varit aktiv Talknutens styrelse under två år och är invald i Skolinspektionsnes samråd för andra året - granskning av skolor och dessa uppdrag har pågått i två år. Läs på Skolinspektionens hemsida vilka granskningar som görs - lärorikt!
Vad har hänt sedan bloggen startades?
År 2012
Jag medverkar och är invald av HSO sedan tre år tillbaka i Skolínspektionens samråd som är ett rådgivande organ inför granskning av skolor som sker av Skolinspektionen inom olika områden. Både flygande och förutbestämda granskningar sker. Läs mer om granskningarna på Skolinspektionens hemsida. Dyslexigranskningen är mycket läsvärd.
Barnen blir äldre men som förälder behöver jag forfarande arbeta aktivt för att mina barn skall få det stöd och den anpassning som de behöver. Har även gjort nya utredningar på två av barnen på egen begäran igen. Det är bra att göra nya dyslexiutredningar efter ca 4 år fick jag tips om av en logoped så därför valde jag att återigen göra en ny utrednng för barnen som har dyslexi. Yngsta sonens diagnos med språkstörning visade sig vara dyslexi.
År 2010 arbetar vår son född 88:an som säljare, vår 92:a går i Danderyds Gymnasium, vår 97:a går i 7:e klass i VRG Samskola och vår 01:a går i Stocksundsskolan i vanlig klass med går ifrån och får stöd och hjälp i tal&språk gruppen.
Tyvärr lades R K Språkförskola ner hösten år 2008 så inga fler barn får ta del av den fantastiska verksamhet och de erfarna pedagoger med specialutbildning inom språkströrning som fanns på förskolan. Det gör fortfarande ont i hjärtat när jag tänker på det! Bra fungerande verksamheter med eldsjälar som brinner för sitt arbete borde inte kunna läggas ner.
Uppmanar dig att tipsa andra om denna blogg!/Tackom!
Välkommen än en gång!
Agneta
Skolan en orättvisemaskin
Det är sorgligt att det beror på vilken skola du går på som avgör vilken hjälp du får för att utveckla din dyslexi. Oavsett diagnos eller ej så borde ju varje elev få den hjälp de behöver.
Stainne skalan den borde användas på alla elever, vilket Föräldraföreningen för dyslektiska barn rekommenderar i DN artikeln 14 jan, 2009, om mamman som inte får stöd för sin 12 åriga dotter.
På skalan som defenierar läsflyt, läsförståelse, ordigenkänning m.m. får man en bra bild om vad eleven befinner sig. En dyslektiker kan ha 15 på läsflyt och 100 på läsförståelse. Här behöver då läsflytet tränas upp.
Vad jag förstå är forskarna ganska ense om att alla parametrar på staiine skalan går att träna upp över 50.
Om jag uppfattat Martin Ingvar rätt, säger han att det går upp till 70 procent av den fulla kapaciteten för en dyslektiker. Börja tidigt och träna på rätt saker.
Problemet ligger att lärare har oftast för låga kunskaper att tolka utredningar och sätta in rätt interventioner för läs och skrivsvårigheter. Här säger prof. Mats Myrberg att sveriges lärare behöver mer specialpedagogisk utbildning.
Jag ser fram emot tydligare riktlinjer i skolfördningen som defenierar kvaliten d.v.s vad läraren behöver kunna för att ge effektivt stöd. Idag har vi framgångsrika evidensbaserade metoder för att utveckla läs och skrvförmågan. Skolan behöver arbetade mer evidensbaserat.
I vården är det en självklarhet att arbeta evidensbaserat varför skall detta vara ett probelm i skolans värld?
I Holland får alla med en dyslexi diagnos hjälp inom sjukvården.
Man kan tycka att elever som inte uppfyller kriterier för diagnos men av andra skäl har skriv och lässvårigheter borde självklart få hjälp med sina svårigheter.
Vi behöver speciallärare i skolan som har kunskaper om metoder som har evidens som kan ge individanpassade åtgärder vad eleven skall göra hemma och i skolan.
15 jan, 2009, fortsätter Dagens Nyheter att diskutera Friskolan Raketen. Rektorn säger att skolan har speciallärare en dag i veckan, i samma artikelserie uttalar sig specialläraren att hon endast arbetar två timmar i veckan på Raketen. Mycket anmärkningsvärt att specialläraren har dubbla tjänster. Bra att utbildningsförvaltningen utreder om specialläraren fullföljt sina arbetsuppgifter på sin ordinarie heltidstjänst på Frans Schartau gymnasium.
Mycket dålig lösning att Raketen väljer att anställa en speciallärare som redan har en heltidstjänst på en annan skola. Borde inte specialläraren vara på gymnasieskolan och ta hand om sina elevers behov?
Frikskolan Raketen har en vinst på fem mijloner kr, de har dessutom betalt skatt på dessa pengar. och erbjuder för sina 230 elever oerhört begränsad mängd speciallärar tid. Har inte personella reurser att erbjuda särskilt stöd i svenska på annan tid än på lunchrasten.
I en fämförelse med andra friskolor i motsvarande storlek, fanns det ingen som hade vinst i sina bolag på mer än 700 000 kr.
Inger Stark skolledamot Stockholm stad för vänstern, säger att om vi kommer till makten kommer vi att granska hur friskolorna använder skolpengen.
